Hur skapar man lokal gemenskap? Case-exempel ges om samarbetets styrka och kommunens roll som främjare av gemenskap. Följ med webbinariet som hålls via Teams 10.11 kl. 9-12.30.
Mer om webbinariet och program (på finska) och länk till anmälan (som görs senast 5.11) finns på webbplatsen vskylat.fi.
Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) verksamhetschef Terese Bengard spanar över landet i varje nummer av organisationens nyhetsbrev. En nypa sanning, en nypa humor, en å annan känga och massor med hyllningar, som Terese ser det, och garanterat 100 procent ruralt perspektiv.
Månadens oro: Tre av fyra svenskar oroar sig för att glesbygden ska utarmas så mycket att det inte går att bo där. Det folk oroar sig för är just de frågor som Hela Sverige ska leva driver: närhet till vård, trygghet, skolor och barnomsorg. Förutom denna oro, tar hon också upp Månadens urban, Månadens rural och Månadens soundtrack.
Det behöver inte vara en nackdel för ett företag att befinna sig ute på landet, långt från kunder, samarbetspartners och andra aktörer, utan tvärtom är det allt fler som vänder det här till sin fördel genom att lyfta fram platsen de verkar på i sin marknadsföring. ”På samma gång skapar de en ny image för hela landsbygden som avviker från den negativa bild som ofta ges i media, med byar som avfolkas, en åldrande befolkning, arbetslöshet och alla som vill bort därifrån”, säger Niklas Lundström, forskardoktor vid Vasa universitet som tillsammans med Olli-Pekka Viinamäki forskar i ”platssexighet” på landsbygden.
I stället för något döende och omodernt framställer de här företagen landsbygden som intressant, trendig, lockande – och sexig, vilket har fått Lundström och hans forskarkollegor att mynta begreppet ”platssexighet” (paikkaseksikkyys).
Det demokratiska systemet ställs inför stora utmaningar då klimatavtalet i Paris ska diskuteras på nytt i Marrakech. Kulturgeografen och landsbygdsforskaren Ulla Herlitz, samt arkitekten och landsbygdsutvecklaren Hans Arén skriver på webbplatsen Land.se att det krävs förändringar ner på kommunnivå för att göra samhället miljömässigt hållbart, och deras förslag är en första samhällsnivå som är inspirerat av det utvecklingsarbete som redan pågår på landsbygden runt om i hela Sverige.
Finns det ett reellt inflytande, så ökar medborgarnas vilja att medverka i centrala beslut. Men enligt Herlitz och Arén krävs det att demokratins former utvecklas. Den första samhällsnivån ska vara en möjlig, lagstadgad demokratisk organisation i en kommundel, där legitimitet ges åt det offentliga samtalet och lokala beslutsfattandet. De tror att det blir helt avgörande för en bygds hållbara framtid att det finns en första samhällsnivå där människor kan ta ansvar och mötas med respekt som en del i det kommunala arbetet.
Läs mer i länken ovan.
I landsbygdsutvecklingen deltar en bred uppsättning aktörer på såväl lokal, regional som landsomfattande nivå. Jord- och skogsbruksministeriet har låtit göra en studie, Mahdollistavaa maaseudun kehittämistä (Möjliggörande utveckling av landsbygden), om effekterna av utvecklingsplanerna för de aktörer som var delaktiga i Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013. Enligt studien är regionala och lokala prioriteringar av stor betydelse i Finland, eftersom områdena själva har fått bestämma om sina mål. ”Såsom det också står i studien, kan de möjligheter till friheter och ansvar som ministeriet gett områdena ses som ett djärvt val. Ministeriet har vågat ge friheter och ansvar till dem som i praktiken arbetar med landsbygdsutveckling. I Finland sker landsbygdsutvecklingen just i områdena, och på den vägen vill vi också fortsätta”, säger Sanna Sihvola, konsultativa tjänstemannen på jord- och skogsbruksministeriet.
Lokal förvaltning handlar om att de som bor och verkar i ett område är delaktiga i och har möjlighet att påverka dess hållbara utveckling. Grunden för lokal förvaltning är lokal demokrati och engagemang – det finns en bättre chans till mer långsiktiga och hållbara beslut om de som faktiskt ska leva med dem och se till att de genomförs är med i processen. I botten bygger FN:s konvention, EU:s direktiv och svenska riksdagens miljömål alla på lokalt arbete. Men alltför ofta upplever lokalbefolkningen att ansvariga myndigheter fattar beslut över deras huvuden, utan deras inblandning. De som framgångsrikt fått till ett lokalt arbete kring naturresurser, vittnar om att processerna för att nå fram till fungerande överenskommelser och praktiker ofta pågått under många år och alla inblandade har varit lyhörda för andras åsikter och behov.
När lokala aktörer med stöd av myndigheterna samarbetar för att skapa en förståelse och ett gemensamt mål, då finns det goda möjligheter för hållbar utveckling, liksom en fördjupning av demokrati och lokal sammanhållning.
Föreningen Medborgarforum har utarbetat en modell med tre delaktighetsnämnder för Kristinestad. Utgående från modellen fortsätter nu arbetet, där den södra nämnden omfattar gamla Sideby kommun, den östra Lappfjärd och Dagsmark, samt den västra nämnden stadskärnan och Tjöck. ”Vi står inför en delaktighetsrevolution, där vi kommer att vara med och forma nya kanaler och ett öppnare och genomskinligare beslutsfattande”, säger kursledaren Dennis Rundt som även är ordförande för Medborgarforum. Något händer där mänskan finns och därför ska nämnderna behandla ärenden och service som är nära invånarna, och genom delaktighet vill han också att man kommer bort från invanda tankesätt.
Nordregio (Nordic Centre for Spatial Development) har publicerat ett interaktivt NordMap-kartverktyg, där man kan studera demografin, arbetsmarknaden, nåbarhet (till urbana områden) och välfärd i Norden. Med arbetsverktyget kan man analysera lokala och regionala data, samt skapa egen karta, dela den och skriva ut den. Instruktioner till användningen av NordMap finns på nätet och på Youtube. Utvecklingen av NordMap fortsätter, och den som vill ge feedback kan sändas den till adressen nordmap@nordregio.se.
Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Sitra och Jyväskylä stad utvecklade genom projektet Kohti resurssiviisaus under åren 2013-2015 en verksamhetsmodell, med vars hjälp medelstora och stora städer och kommuner kan främja en förnuftig användning av naturresurserna och skapa förutsättningar för en hållbar välfärd och för en framtida välgång. Det här låter bra! Skulle modellen kunna vara något för landsbygden också? På Sitras webbsidor framgår att resursvishetens verksamhetsmodell har många fördelar. Genom den kan städerna och kommunerna stärka regionekonomin och sysselsättningen, skapa nya näringsverksamhetsmöjligheter för företagen, samt förbättra invånarnas välmående. Allt det här skulle vara välkommet även för landsbygden!
Den för medelstora och stora städer utvecklade modellen kan självklart inte som sådan användas av landsbygdens lokala organisationer. Alltså man skulle behöva för landsbygden en lämplig modell, genom vilken man skulle utveckla resursvettiga lösningar och som skulle passa de lokala förhållandena, samt som skulle kunna kopplas till större helheter. Helhetsvolymen skulle vara betydande, om man i Finlands drygt 4 200 byar inspirerades att utveckla verksamhetsmodeller, sett ur resursvishetens synvinkel.
Under Kristinestads medborgarinstituts kurs i lokal demokrati i höst kommer man nu att försöka skapa de tre delaktighetsnämnder som föreningen Medborgarforum utvecklat som ett sätt att aktivera folk i det egna närområdets angelägenheter. Genom kursen vill man se om det finns ett intresse bland invånarna att aktivt försöka påverka sitt närområde, vilket ordföranden för Medborgarforum Dennis Rundt tror. Han menar att det är en viktig sak att gemensamt vara med och sköta om närområdets angelägenheter. Nämnderna kommer nu i höst att bestå av de som anmält sig till kursen, samt intresserade som rekryteras. När nämnderna är etablerade, är det meningen att medlemmarna väljs genom direkta val, där alla 15 år fyllda som bor på området ska vara röstberättigade och valbara. Nästan i alla fall, för man vill hålla partipolitiken utanför nämnderna, och samma personer ska inte samtidigt sitta i en nämnd och i stadsfullmäktige. Delaktighetsnämnden ska ha en kommunal tjänsteman som föredragande, och så behövs sakkunskap i varje nämnd.
Juryn för tävlingen Hungry for Finland har valt konceptet Majatalosta majataloon retket (från värdshus till värdshus) till den bästa matturismprodukten i Finland. Konceptet arrangeras gemensamt av fyra företag i Nurmes och Valtimo. Sammanlagt deltog 77 förslag i tävlingen. Juryn konstaterar: ”Det lokala inslaget och miljövänligheten är viktiga element i produkten. Maten smakar bra, den är tillverkad av rena råvaror och känns äkta. Turisterna lär sig att använda de örter som plockas under en utflykt till matlagning, välbefinnande och skönhetsvård. De lär sig bl.a. att baka karelska piroger. Turisterna bor på värdshus, under hemlika förhållanden, och får njuta av vardagsupplevelser. Upplevelserna fortsätter även därefter, eftersom man får vägkost med sig hem. Distributionskanalerna är välgenomtänkta. Samarbetet mellan de fyra företagarna fungerar utmärkt.”
Den kommande målsättningen i fiskeripolitiken genomsyras av hållbarhet och ekologi och man kan tycka att fiskegrupperna kommer att ha en nyckelroll vid omställning till hållbarhetsfrågorna på det lokala planet. När man tolkar målsättningen för perioden fram till år 2020, är förväntningarna onekligen ambitiösa med stora förväntningar som vilar på de europeiska fiskegruppernas axlar och på ett utvecklingsarbete som stimulerar en hållbar ekonomisk och ekologisk utveckling inom fiskerinäringen. En av utmaningarna kommer att vara hur vi framgångsrikt kan integrera hållbarhetsfrågor i det dagliga arbetet i den lokala fiskegruppen. Jag vill hävda att det kustnära fisket i Österbotten redan nu är långt harmoniserad med den europeiska fiskestrategin.
För oss gäller det att ta avstamp från denna plattform som i grunden är sund. Det gäller att kunna motivera oss att finna nya lösningar som gör att vi har lönsamhet i näringen och att vi samtidigt i större utsträckning lyckas uppmärksamma konsumenten på den miljösmarta producenten av mat som yrkesfiskaren är och lyfta yrkesfiskarens viktiga roll som en matproducent som måste få utrymme och en ren miljö att verka i.
Finland har fått sin första matturismstrategi med målet att göra maten som en viktig, upplevelsemässig och köpbar del av Finlands turism, att förbättra branschens konkurrensförmåga, samt öka sektorns och aktörernas samarbete. ”Allt fler turister söker medvetet matupplevelser. Det finns potential i finländsk matturism, ty historierna, äktheten, det lokala och det rena, skapar ett värde för turisterna. Som bäst är matturismprodukten ett engagerande och förehavande som turisten lär sig något nytt av”, förtydligar Kristiina Havas, ansvarig projektchef för utarbetandet av matturismstrategin vid Yrkeshögskolan Haaga-Helia. Den finländska matturismstrategin är den första i sitt slag. Den innehåller tre temalagda tyngdpunkter, genom vilka man tar upp det lokala, det rena och det innovativa.
Mer info (på finska) med länkar till bl.a. strategin finns på webbadressen maaseutupolitiikka.fi.
Budskapet från omställningsseminariet (Transition Town-seminariet) i Helsingfors 24.2 var: med små steg mot en hållbarare ekonomi. Förändringar på världens energimarknader och ett osäkert ekonomiskt läge, får en att fundera på egna personliga och på lokal nivå hållbara lösningar. Erfarenheter från svenska omställningsförsök för hållbara lösningar är redan långt hunna. Under projektchef Jan Forsmarks ledning funderade nu de regionala byaombuden i Finland om vad som kunde göras på lokal nivå här. Allt börjar från små handlingar: kunde man kanske i byagårdens gemensamma kök tillreda mat för åldringar eller bjuda ut det till användning för cateringföretag, starta samåkningssidor för byborna på Facebook, utreda den lokala energins produktionsmöjligheter, satsa på energieffektiva byggnader och grunda närmatsringar?
Läs mer (på finska) på webbadressen kylatoiminta.fi där även länkar till förläsningsmaterialet finns.
Småbryggeriet som tillämpar kretsloppsekonomi när det transporterar mäsken till biogasanläggningen, en partiaffär för närproducerad mat som är värd en omväg för stadsbor och miljonbusiness i datatekniska lösningar som stöder vården av äldre människor i hemmet. Vid Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) seminarium för landsbygdsföretagare 3.2 berättades exempel på och diskuterades förutsättningarna för företagande. Tre företagare berättade sin historia som exempel på hur landsbygdsföretag kan utvecklas. På landsbygden finns det företagsamhet av många de slag och många företagare som kombinerar verksamheten inom flera branscher. ”Detta är delvis en förnuftig lösning, men har också ett samband med kunnande och innovation”, konstaterade YTR:s ordförande, kanslichef Jaana Husu-Kallio, som öppnade seminariet.
Läs mer på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg