Framtidens konkurrensfördelar – ren mat och ansvarsfull bio- och cirkulärekonomi

I framtiden är de absoluta konkurrensfördelarna med den verksamhetsmiljö som bygger på finsk mat och förnybara naturresurser ren mat och ansvarsfull bio- och cirkulärekonomi. I jord- och skogsbruksministeriets nya framtidsöversikt Kilpailuvalttina puhdas ruoka ja vastuullinen bio- ja kiertotalous, Maa- ja metsätalousministeriön tulevaisuuskatsaus (Ren mat och ansvarsfull bio- och cirkulärekonomi som en konkurrensfördel, Framtidsöversikt för jord- och skogsbruksministeriet) presenteras mål och åtgärdsförslag för att svara på utmaningar och möjligheter inom den närmaste framtiden.

Finlands konkurrensfördelar är ren mat och rent vatten, ansvarsfull och intelligent användning av naturresurser samt ett innovativt och tryggt ekosystem för geografisk information.

I dag är alla årets naturresurser slut för finländarna

Överkonsumtionsdagen påminner oss finländare om att i dag är alla årets naturresurser slut. Skulle alla i världen konsumera som vi finländare gör, skulle vi behöva 3,6 jordklot för att fylla mänsklighetens behov. Överkonsumtionsdagen är den tidpunkt på året då människornas utnyttjande av naturresurser överstiger jordklotets bärförmåga. I Finland är den här dagen kring fyra månader tidigare än i länderna på jorden i medeltal. Det är energiproduktionen, trafiken och produktionen av mat som ligger bakom de stora konsumtionssiffrorna, och för att minska konsumtionen globalt skulle det krävas stora förändringar inom de här områdena.

Uppgifterna är från webbplatsen svenska.yle.fi.

Ekonomiska styrmedel viktigt i övergången till cirkulär ekonomi

Styrmedel har en viktig roll i övergången till cirkulär ekonomi. Den befintliga ekonomiska styrningen gäller i huvudsak avfallspolitik. Ekonomiska styrmedel behövs för att naturresurser ska användas på ett resurseffektivt sätt och för att produkter ska hållas kvar i kretsloppet så länge som möjligt, framgår det av en rapport från Finlands miljöcentral. Rapporten Katsaus kiertotalouden mahdollisiin taloudellisiin ohjauskeinoihin (Översikt över möjliga ekonomiska styrmedel för cirkulär ekonomi) är ett led i projektet Kiertotalouden taloudelliset ohjauskeinot och den lyfter fram internationella exempel och diskussionsunderlag i syfte att utveckla den ekonomiska styrningen.

Med cirkulär ekonomi avses ett ekonomiskt system där materialkretsloppen är så slutna som möjligt. Jungfruliga naturresurser tas i bruk i så liten utsträckning som möjligt, råvaror och produkter samt värdet av dem hålls länge kvar i kretsloppen och avfall återvinns för att användas som nya råvaror.

En resa till landsbygden med Po Tidholm

Bildkälla: Wikimedia Commons

I den populärvetenskapliga podcasten Allt du velat veta tar oss författaren och journalisten Po Tidholm oss med på en resa till landsbygden. Det pratas om naturtillgångar, service, skattesystem, turism, nedlagda postkontor och mycket mer.

Avsnittet Om landsbygden med Po Tidholm finns att lyssnas på webbplatsen acast.com.

 

Allt du velat veta

Din populärvetenskapliga podcast. Den snabbaste och roligaste vägen till kunskap och allmänbildning. Ett ämne, en expert, en knapp timme.

Hur kan glesbygden beaktas bättre? – publikation lyfter fram frågan

Beslutsfattare behöver mer exakt och uppdaterad information om förhållandena på glesbygden. Frågan om hur dessa områden kan beaktas bättre, lyfts fram i den utvecklingsstrategi för glesbygden 2017-2020 som Landsbygdspolitiska rådet godkänt. Enligt Tytti Määttä, ordförande för det landsbygdspolitiska glesbygdsnätverket och kommundirektör i Vaala, sammanställs i utvecklingsstrategin de mest centrala åtgärder som bör vidtas för att glesbygdens potential ska utnyttjas fullt ut.

Määttä menar att Finland inte har råd att bli på efterkälken i förhållande till de andra nordiska länderna när det gäller utvecklingen av glesbefolkade områden. I Norge finns redan en modell och Sverige planerar en likadan, men även Finland måste ha en riksomfattande strategisk intention för att glesbygden ska utvecklas. Vårt nätverk förespråkar varmt att det inrättas en parlamentarisk arbetsgrupp som ska utforma politiska åtgärder för bättre konkurrenskraft i området.

Finländarna har redan förbrukat sin andel av jordens resurser för i år

Från och med söndagen den 17 april överskrider redan finländarnas konsumtion jordens beräknade förmåga att producera förnybara naturtillgångar och hantera utsläpp av växthusgaser under 2016, framhåller Världsnaturfonden WWF:s finländska avdelning. Ser man till hela jordens befolkning inträffar motsvarande dag i augusti. År för år har tidpunkten tidigarelagts i takt med att världens samlade konsumtion av naturtillgångar har ökat. Att Finland redan i april har använt slut på sina naturresurser, kan låta hopplöst och deprimerande. Men enligt WWF Finlands generalsekreterare Liisa Rohweder är loppet verkligen inte kört. Det är inte omöjligt, inte heller i politiken. Det gäller bara att vilja och att man även tittar lite på längre sikt. I politiken lever man i fyra års perioder, medan man i industrin lever i kvartal. Vi borde förstå att vårt ekonomiska välstånd är beroende av naturen.

Lokal förvaltning tema i senaste nyhetsbrevet från HSSL

Lokal förvaltning handlar om att de som bor och verkar i ett område är delaktiga i och har möjlighet att påverka dess hållbara utveckling. Grunden för lokal förvaltning är lokal demokrati och engagemang – det finns en bättre chans till mer långsiktiga och hållbara beslut om de som faktiskt ska leva med dem och se till att de genomförs är med i processen. I botten bygger FN:s konvention, EU:s direktiv och svenska riksdagens miljömål alla på lokalt arbete. Men alltför ofta upplever lokalbefolkningen att ansvariga myndigheter fattar beslut över deras huvuden, utan deras inblandning. De som framgångsrikt fått till ett lokalt arbete kring naturresurser, vittnar om att processerna för att nå fram till fungerande överenskommelser och praktiker ofta pågått under många år och alla inblandade har varit lyhörda för andras åsikter och behov.

När lokala aktörer med stöd av myndigheterna samarbetar för att skapa en förståelse och ett gemensamt mål, då finns det goda möjligheter för hållbar utveckling, liksom en fördjupning av demokrati och lokal sammanhållning.

Betydande forskningsfinansiering för hållbar tillväxt kring Bottniska viken

Ohtakaris steniga strand vid Bottniska viken
Bildkälla: Wikimedia Commons

Projektet SmartSea, som samordnas av Meteorologiska institutet och som undersöker möjligheterna till ett hållbart utnyttjande av Bottniska viken, har beviljats finansiering av Finlands Akademi. Målet med SmartSea-projektet är att stöda tillväxten hos havsbranschens näringsverksamhet i regionen runt Bottniska viken, som är en betydande resurs, bl.a. med tanke på fiskodling och vindkraft. Även de geologiska naturtillgångarna i Bottniska viken kan utnyttjas, och Bottniska viken är dessutom ett område där klimatförändringen påtagligt påverkar förhållandena, allt från isvintrarnas stränghet till styrkan hos fiskbestånden.

SmartSea-projektet gör en bedömning av hur Bottniska viken kommer att förändras under de följande årtiondena, och förutom att projektet bedömer konsekvenserna av klimatförändringen, reder det också ut hur naturtillgångarna på havsbottnen kan användas på ett hållbart sätt.

”Världens tätast befolkade skog”

”Jag vaknade upp mitt i ett möte! Vi satt tillsammans med näringsministern och huvudstadsregionens ledning och diskuterade metropolområdets framtid och främjandet av Finlands konkurrenskraft. Hörde jag verkligen rätt? Finland är världens tätast befolkade skog!” Detta påstående kom från en stark aktör inom stadspolitiken, och det var en fin tanke som sätter perspektiv på vår situation. I en hård internationell konkurrens ter sig Finland som ett litet och glest befolkat land med bara 5,5 miljoner invånare. Ute i världen har många städer förorter och stadsdelar med en lika stor befolkning.  I Finland bor 69 procent av befolkningen inom stadsregionerna, 36 procent av dem bor inom metropolområdet.

Det nätverk som städerna i olika delar av landet bildar, är viktigt för oss för att vi ska kunna få fram varje regions starka sidor – ca 77 procent av arbetsplatserna, 90 procent av forsknings- och produktutvecklingsinsatserna och 100 procent av högskolorna finns inom stadsregioner. Ungefär 70 procent av företagens verksamhetsställen finns i städer, och om man räknar bort jordbrukets, skogsbrukets och fiskerinäringens verksamhetsställen, är andelen så stor som 86 procent. Stadsliknande områden utgör dock endast 5 procent av landets areal.

Flyktingkris löser avfolkningskris!

Landsbygden, glesbygden har oftast en snedvriden åldersstruktur, många gamla och få unga, varav följer låg nativitet som kombineras med utflyttning och obefintlig inflyttning. Samtidigt har landsbygden ofta resurser, t.ex. finns den förnyelsebara energin och de ”gröna” möjligheterna där, men problemet är att det inte finns arbetskraft som kan ta hand om och utveckla resurserna. Till detta kommer ett mer akut problem; vem tar hand om den åldrande befolkningen på landsbygden? Slutsatsen är att landsbygden behöver fler människor och landet behöver i framtiden fler människor på landet.

Parallellt med detta pågår en stor flyktingkris i hela Europa. Hur ska man ta hand om alla människor som flyr hit över gränsen? Lösningen kunde vara enkel, låt det ena problemet lösa det andra, men i verkligheten är lösningen långt ifrån enkel. För det första är de som söker sig till Europa ofta inriktade på att bo i städer, och för det andra är det inte heller säkert att en landsbygdsrörelse, som uppskattar tradition och djupa rötter i det lokala, vill ha in totalt främmande kulturer och religioner i hjärtat av sin by. Men för att citera socialpsykologen Johan Asplund:

”Vem har sagt att det konfliktfria samhället är det goda samhället?”

Landsbygden attraherar – Landsbygd 2014-barometern

Landsbygdens starka sidor handlar ofta om möjligheten att njuta av naturen, att leva på ett hållbart sätt och att ha ett vardagsliv utan stress, medan landsbygdens svaga sidor ofta har ett samband med tjänsternas dåliga tillgänglighet, infrastrukturen och de begränsade hobbymöjligheter. För att olika slags landsbygdsområden ska kunna motsvara människors önskemål bör staten och kommunerna profilera sig som möjliggörare av olika utkomst-, boende- och levnadskoncept, vilket sker exempelvis genom att verksamhetsmöjligheterna (reglering i liten skala), boende- och byggnadsmöjligheterna (möjliggörande planläggning), samt deltagande- och påverkningsmöjligheterna (fungerande närdemokrati) tryggas på landsbygden. Företagandet intar en central roll i förverkligandet av landsbygdens alternativa framtidsvisioner.

Utvecklingsbilden för regionstrukturen och trafiksystemet klar för kommentarer – landsbygden ett område med många näringar och bioekonomi

Hanna-Mari Kuhmonen, överinspektör vid arbets- och näringsministeriet och huvudsakligen arbetandes med uppgifter inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om utarbetandet av en utvecklingsbild för regionstrukturen och trafiksystemet (på finska ALLI) har framskridit till kommentarskedet. Som medlem i arbetsgruppen har Kuhmonen haft tillfälle att vara med i en intressant men samtidigt utmanande övning, varav avsikten med utvecklingsbilden är att skapa en nationell vision om en eftersträvansvärd regionstruktur och ett trafiksystem som stöder denna. Hela blogginlägget (med länk till rapporten Uusiutumiskykyinen ja mahdollistava Suomi – Aluerakenteen ja liikennejärjestelmän kehityskuva 2050) finns här under:

Utkastet till en utvecklingsbild för regionstrukturen och trafiksystemet i kommentarskedet

Utarbetandet av en utvecklingsbild för regionstrukturen och trafiksystemet (på finska ALLI) har framskridit till kommentarskedet. Arbetsgruppen har avslutat sitt arbete, som tog 1,5 år, och väntar nu med intresse på olika intressentgruppers syner på utkastet till utvecklingsbild. Kommentarer kan lämnas fram till den 19 februari 2015.

Workshop i Vasa om utspridd förnyelsebar energiproduktion

I Finland vill man öka den spridda produktionen av förnybar energi som ett led i hållbar energipolitik och grön ekonomisk tillväxt. Vad ska vi göra för att komma från ord till handling? Vilka politikinstrument, innovationer och resurser behövs det, och hur säkerställs den spridda energiproduktionens ekologiska och ekonomiska hållbarhet? Vem bör agera för att den menliga regleringen kan avskaffas, investeringar kan riktas rätt och den spridda produktionen av förnybar energi förmås att tjäna den hållbara utvecklingen av landsbygden och av hela samhällsekonomin? Du kan berätta om dina tankar och synpunkter på en workshop på Vasa universitet 19.1.2015.

Landsbygdens resurser står i centrum då man försöker minska användningen av fossila bränslen för att stävja klimatförändringen och minska beroendet av importerad energi. Samtidigt kan de nya innovationerna och affärsverksamhetskoncepten inom den spridda energiproduktionen skapa hållbara näringar och välfärd på landsbygden.

Målet en stark landsbygdspolitik – YTR:s ordförande Husu-Kallio

Jaana Husu-Kallio, kanslichef på jord- och skogsbruksministeriet samt ordförande för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR), skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att Finland behöver en livskraftig landsbygd. Landsbygdens resurser, inklusive den kompetenta arbetskraften, påverkar landets konkurrenskraft under kommande år. Men landsbygden behöver också förespråkare. Det behövs en systematisk politik för att kunna upprätthålla och främja företagandet och servicen. Det behövs även en landsbygdspolitisk redogörelse för varje regeringsperiod. Hela blogginlägget finns här under:

Stark landsbygdspolitik som mål

Finland behöver en livskraftig landsbygd. Den utgör en unik resurs som förenar möjligheterna till en mångsidig näringsverksamhet och naturen som betyder så mycket för oss och som vi hämtar nya krafter ifrån. Råvarorna för livsmedelsproduktionen och bioekonomin växer på landsbygden där de också till största delen bearbetas.

Workshop om spridd energiproduktion som motor för hållbar tillväxt hålls i Vasa

I Finland vill man öka den spridda produktionen av förnybar energi som ett led i hållbar energipolitik och grön ekonomisk tillväxt. Vad ska vi göra för att komma från ord till handling? Vilka politikinstrument, innovationer och resurser behövs det, och hur säkerställs den spridda energiproduktionens ekologiska och ekonomiska hållbarhet? Vem bör agera för att den menliga regleringen kan avskaffas, investeringar kan riktas rätt och den spridda produktionen av förnybar energi förmås att tjäna den hållbara utvecklingen av landsbygden och av hela samhällsekonomin? Du kan berätta om dina tankar och synpunkter på en workshop på Vasa universitet 19.1.2015.

Landsbygdens resurser står i centrum då man försöker minska användningen av fossila bränslen för att stävja klimatförändringen och minska beroendet av importerad energi. Samtidigt kan de nya innovationerna och affärsverksamhetskoncepten inom den spridda energiproduktionen skapa hållbara näringar och välfärd på landsbygden.