Kategorier
2020 Nyhetsbrev 08/2020

Landsbygden, byarna och flerplatsboende är den nya megatrenden

Den globala coronakrisen har för alltid förändrat våra sätt och vanor. Vi har blivit tvungna att begränsa vår rörlighet och undvika möten med andra människor. I byarna har vi tillsammans ordnat med hjälp för riskgrupper, t.ex. för butiksärenden och för uträttande av andra ärenden. Under krisen är det viktigt att gynna lokala produkter och tjänster. Vi har möjlighet att stöda företagen under denna svåra tid genom att nyttja deras tjänster och köpa deras produkter.

Enligt en Yle enkät är det vanligaste drömhemmet för finländarna beläget på landsbygden. Upp till en miljon finländare överväger seriöst att flytta till landet enligt en färsk undersökning av tidningen Maaseudun Tulevaisuus.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 05/2020

”5G och fiber en nödvändighet också i skärgården och på landsbygden” – riksdagsledamot Sandra Bergqvist

”Idag flyttas servicen till nätet och frågan är inte hur vi ska anpassa oss efter det, utan frågan är snarare hur vi ska utnyttja det här”, konstaterade riksdagsledamot Sandra Bergqvist (Sfp) i sitt öppningstal på seminariet Mera 5G till landsbygden och skärgården – Vilka är möjligheterna och utmaningarna?, som Bergqvist stod värd för i riksdagens infocenter den 26 februari.

”Tillgången till snabba och fungerande nät måste idag ses som en grundförutsättning. Det är bra att vi idag diskuterar hur vi i framtiden garanterar fungerande kommunikationer även i skärgården och på landsbygden”, sade Bergqvist.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Tre av fyra svenskar oroar sig för glesbygdens utarmning

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) verksamhetschef Terese Bengard spanar över landet i varje nummer av organisationens nyhetsbrev. En nypa sanning, en nypa humor, en å annan känga och massor med hyllningar, som Terese ser det, och garanterat 100 procent ruralt perspektiv.

Månadens oro: Tre av fyra svenskar oroar sig för att glesbygden ska utarmas så mycket att det inte går att bo där. Det folk oroar sig för är just de frågor som Hela Sverige ska leva driver: närhet till vård, trygghet, skolor och barnomsorg. Förutom denna oro, tar hon också upp Månadens urban, Månadens rural och Månadens soundtrack.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 16/2018

Resolution från Landsbygdsriksdagen på Åland

Ann-Sofi Backgren (andra från vänster) omges av föreläsarna Annakarin Nyberg, Clara Lidström och Jerry Engström.
Foto: Alexandra de Haas

Den femtonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen hölls i Mariehamn på Åland, 5-7.10, och samlade ett sjuttiotal deltagare. Som ett resultat av föreläsningarna skrevs även en resolution som återges i sin helhet här under:

Landsbygdsriksdagens resolution 2018

Den finlandssvenska landsbygdsriksdagen som samlats på Åland 6-7.10.2018 konstaterar att digitaliseringen och i synnerhet de möjligheter till nytänkande som de sociala medierna skapar, ställer helt nya krav på landsbygdens olika aktörer.

Utvecklingen inom de flesta områden går idag oerhört snabbt. Det finns inga schablonlösningar för landsbygdsutveckling. Varje samhälle måste få sin egen lokala lösning på problem och en platsbaserad plan för framtiden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 11/2018

Fibernät en förutsättning för att 5G skall fungera – knappast 5G på landsbygden

Fortfarande gäller de grundläggande naturlagarna för radiotrafiken, oberoende av vilken ”generation” som just nu råkar vara i ropet – denna gång det s.k. 5G. Redan 1948 bevisade amerikanen Claude E. Shannon sitt teorem om att en kanal med given bandbredd bara kan överföra en viss mängd information, oberoende av teknik. Detta gäller förstås även 5G, så därför kan 5G ge oss större kapacitet enbart genom att radikalt minska täckningen. Små basstationer med räckvidd på ett par hundra meter blir vardag, och en basstation per hus eller lägenhet är vad 5G erbjuder. Trådlös teknik klarar inte av tung trafik annat än över mycket korta avstånd, så därför behöver man optisk fiber. Men 5G är ett bra och nödvändigt komplement till fibern. Man kan ju inte använda fiber i fordon och andra mobila tillämpningar, så den bästa fördelningen är att använda fiber till fasta installationer för den tunga trafiken, vilket då avlastar det trådlösa nätet som då också blir bättre.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 14/2017

Bredbandsinfrastruktur ger sämre betyg för gymnasieelever i Sverige

Forskning visar att bredband kan öka sysselsättning och tillväxt, men vi vet fortfarande relativt lite om effekten på utbildning, men nu visar en ny studie att ny bredbandsinfrastruktur ger sämre betyg för svenska gymnasieelever. Då det gäller landsbygdsprogrammet så ska ju bredbandsstöd underlätta för landsbygden att delta i det digitala samhället.

Vad effekten beror på är inte klarlagt. Dock visar resultat från PISA-studien att andelen elever som tillbringar många timmar online har ökat mer i områden med större bredbandsutbyggnad under senare år. Föräldrar kan ha rätt i att oroa sig för att tiden på nätet konkurrerar med skolarbetet.

Mer info finns på webbplatsen ehl.lu.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Lyft fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid där!

rapsfaltThomas Blomqvist, som är riksdagsledamot och jordbrukare från Raseborg i Nyland och som fungerar som ordförande för det landsbygdspolitiska nätverket IDNET, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om landsbygden som ett underutnyttjat trumfkort med stor potential – decentraliserad energiproduktion, förnybar energi, bekämpandet av klimatförändringen, bevarandet av biodiversiteten, produktionen av livsmedel, turism, fungerande kommunikationer, utbyggt fibernät m.m. Hela blogginlägget kan läsas här under:

Landsbygden – ett underutnyttjat trumfkort med stor potential

Av Finlands totala yta klassas 95 % som landsbygd. Ungefär en tredje del av Finlands befolkning bor i de här områdena. Faktum är att urbaniseringen intensifierats under senaste år. Många flyttar efter jobb in till större städer. Hur landsbygden trots det kan överleva och utvecklas är, åtminstone delvis, fast i oss som bor här: Vi måste själva lyfta fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid här.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 40/2015

Video om landsbygdens nätförbindelser

Videon Valokuidun haasteLandsbygdspolitiska samarbetsgruppen har publicerat en video om landsbygdens datanätverk. I videon berättar man vad som påverkar hemhushållens beslut att skaffa eller inte skaffa fiberanslutning. Man får också svar på varför goda datanätförbindelser är viktiga för landsbygden även i framtiden.

Under våren 2015 publicerades fem videor om landsbygdens service och vardag. Som en fortsättning på dem publicerades i oktober videon om landsbygdens datanätverk, samt ett informationspaket och en bloggtext. Valokuidun haaste och de andra videorna kan fritt användas. Man kan visa dem t.ex. vid seminarier och möten eller sända som länk till personer med intresse för ämnena. I marknadsföringen av videon har man använt Facebook. Under ungefär två veckor har videon setts av över 9 000 Facebook-användare.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi med länk till videon med informationspaketet, bloggtexten och de andra videorna.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

450-nätet, satellit och fiber i byanät alternativ på glesbygd – ”datadoktorn” Husberg kommenterar

Post- och telestyrelsens kortfilm Alternativa sätt att få telefoni och internetI en kortfilm visar Post- och telestyrelsen (PTS) i Sverige upp olika alternativ till traditionell telefoni och Internetuppkoppling, vilket kunde vara särskilt intressant för de som inte har tillgång till bra kommunikationer på lands- och glesbygd. I filmen berättar PTS om alternativ som 450-nätet, satellit och fiber i byanät.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Teknologie doktorn i datateknik Nisse Husberg kommenterar filmen med följande:
450-nätet: Det har vi snackat om i 15 år redan. Ifråga om 450-nätet så följer jag med mobilabredband.se där det finns både ett och annat om 450-nätet (Net1). Modemen har fått hård kritik, men det verkar komma en ny generation. Täckningen är bra, men hastigheten usel, utom där det finns 450 LTE som är på kommande (LTE kallas ofta 4G). 450LTE är relativt bra – finns tyvärr inte ännu på så många ställen. Enligt en rapport så blev hastigheten fyra gånger bättre då man fick 450LTE.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 28/2015

Bredband stärker landsbygden visar ny studie

Undersökningen Effektstudie fibernät – utbyggnad av fibernätUnder de senaste åren har den svenska kommunen Linköping i Östergötland genomfört ett ambitiöst arbete för att fibrera landsbygden och därmed öka möjligheterna för människor att bo och verka i hela kommunen. I en ny studie, Effektstudie fibernät – utbyggnad av fibernät på Linköpings landsbygd, undersöktes effekterna av de satsningar som vidtagits. Studien genomfördes av en oberoende forskargrupp vid Linköpings universitet. Resultaten har nu sammanställts och är till stora delar positiva, för bredband i form av fiber har lett till en bättre vardag och en förbättrad framtidstro. Människor upplever t.ex. att de fått ökade möjligheter att arbeta hemifrån, samtidigt som det även har blivit lättare att driva företag. Den genomgående frågan i studien är om det varit värt insatserna, och slutsatsen är i detta avseende mycket tydlig:

”Det korta sammanfattande svaret … är att det finns stöd i undersökningens resultat för att hävda att landsbygdens utvecklingsmöjligheter förstärkts genom fiberutbyggnaden.”

Uppgifterna är från Byanätsforums senaste nyhetsbrev (nr 4, augusti 2015).

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 21/2015

Effektivare bruk av frekvenser ger mer trådlös kommunikation – liten betydelse för landsbygden menar ”datadoktorn”

Nätdemokrati - bärbara datorerVid horisonten kan vi se en ny generation av mobiltelefoner, 5G, och framåt förväntar vi oss också mycket mer, vilket kommer att kräva ännu mer utrymme för trådlös kommunikation. Forskarna söker nu sätt att göra detta möjligt. En ny teknologi kallad ”Internet of Things”, där allt är anslutet till allt, kommer även  att vara verklighet inom en nära framtid. Det handlar här om ett nätverk av fysiska objekt eller ”saker” inbäddade med elektronik, sensorer och anslutningar som gör det möjligt att uppnå högre service, t.ex. kommer det att bli standard att gå till Internet och kontrollera värmesystemet i din lägenhet, sköta din tvätt, handla och mycket mer. ”Allt kommer att anslutas till allt”, säger Mohamed Hamid, forskare vid Högskolan i Gävle.

Systemet som vi använder för att transportera information idag, är hårt reglerat och man får betala mycket för att använda frekvenserna, och det är här Mohamed Hamids forskning kommer in.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 12/2015

Tätorter utan bredband bromsar digitaliseringen

FibertrådarFinland får inte falla i mobilgropen, utan även fasta, säkra bredbandsanslutningar bör erbjudas överallt. Det här sade undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru den 5 mars under diskussionen i samband med ett fiberoptikprojekt som startats av ett lokalt andelslag i Sockenbacka i Helsingfors. ”Fiberbyggandet har inte framskridit som förväntat i områden mellan täta befolkningscentra och glesbygder som stöds med offentliga medel. Cirka 60-65 procent av finländarna bor i sådana här ofta äldre bostadsområden. Det är mycket viktigt att väcka diskussion om hur marknaden kunde få ett lyft. Det är inte frågan om endast några hushåll som vill se på TV via Internet. Det är frågan om en digital utveckling som rör hela samhället. Till exempel tjänster som blir elektroniska, distansarbete som blir allt vanligare och företagsverksamhet i hemmakontor kräver snabba och särskilt funktionssäkra dataförbindelser”, säger minister Kiuru.

Uppgifterna är från ett av kommunikationsministeriets pressmeddelanden (från 6.3).

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 09/2015

”Bredband den nya folkrörelsen”

Fibertrådar 2Utbyggnaden av snabbt bredband i nergrävt fibernät har blivit en folkrörelse, vilket inte är så konstigt, för snabba och säkra kommunikationer är en förutsättning för att landsbygden ska utvecklas, därom är alla överens, skriver Land.se. I svenska Badelunda utanför Västerås ingår bl.a. byarna Skälby, Tibble och Långby med sammanlagt ett trettiotal fastigheter. Där dök chansen till snabbt bredband upp för några år sedan när flera av fastighetsägarna skulle anpassa sina gamla avlopp till nya regler. Efter samråd med varandra och kommunen bildade fastighetsägarna en samfällighet med syfte att ansluta sig till det kommunala VA-nätet, och det var praktiskt med en gemensam lösning, också för att trakten är en av Sveriges mest fornminnesrika. Nu kunde man samordna den arkeologiska undersökning som föregick grävningen. Det här berättar Lars Björklund, pensionerad projektledare och en av de som varit mest engagerade i bredbandsfrågan.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 26/2014

Främjar webbtjänster byggande av bredband på glesbygdsområden?

DatorkablarKommunikationsministeriet utreder om man med hjälp av elektroniska tjänster kunde främja byggandet och ibruktagandet av bredbandsnät på glesbygdsområden. Ministeriet påbörjade utredningsarbetet genom att sammanställa ett diskussionsunderlag som fungerar som en lägesrapport och diskussionsöppnare. Diskussionsunderlaget har sänts ut på remiss och är öppen för alla intresserade. Man vill ha synpunkter, bl.a. om hurdana tjänster som skulle vara efterfrågade, vilka de största hindren är för ibruktagande av elektroniska tjänster och hur man kunde främja ibruktagandet av tjänsterna. Målet med remissrundan är att få en uppfattning om behovet av det nya utvecklingsprojektet eller om bredbandsanslutningar naturligt kommer att sprida sig genom företagens och kommunernas egna åtgärder. Den utsatta tiden för utlåtandena är 20.8.2014, och de ska sändas per e-post till ministeriets registratorskontor på adressen: kirjaamo@lvm.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 10/2014

Landsbygden borde ha ambitionen att ligga först i Internetanvändning

working like a dogTänkaren Teo Härén lanserade nyligen begreppet peak city, grundat i tanken att morgondagens IT-teknik kommer att göra alltmer av verksamheter platsobundna. Mycket av det som varit stadens fördel kan således IT-tekniken minska betydelsen av. Platsbundenhet är en viktig del i förklarandet av samhällsutvecklingen hittills. I bondesamhället fanns koppling till var den goda jorden fanns, medan industrisamhället gjorde att råvaruorter blev vinnare. I service- och konsumtionssamhället är närheten till marknaden, staden, avgörande, men när betydelsen av platsen minskar, ger det möjlighet till något nytt – en ny vändning i samhällsutvecklingen. Men vad händer med de landsändar eller de invånare som inte använder den nya tekniken? Hoppa på tåget och var med! Internetanvändningen är i dag lägre på landsbygden än i staden, trots att den teoretiska tillgängligheten egentligen är god. Endast 500 hushåll i Sverige saknar i dag någon form av antingen trådbunden eller trådlös uppkopplingsmöjlighet med hastighet på minst 1 Mbit/s.