Den 5 oktober håller Hela Norden ska leva sitt årsmöte på Åland. De firar dessutom 10 år som förening i år. Med anledning av detta smygstartas Landsbygdsriksdagen med en trevlig middag på Smakbyn tillsammans med Michael Björklund. Under lördag och söndag (6-7.10) hålls sedan själva Landsbygdsriksdagen på Ålands hotell- och restaurangskola.
För mer info och anmälan se landsbygdsriksdagen.fi.
Omfattningen och betydelsen av det självständiga Finlands 100-årsjubileum 2017 har visat sig vara större än beräknat. Jubileumsåret blev det mest omfångsrika temaåret någonsin, ett historiskt fenomen som påverkade hela samhället. Detta framgår av en Finland 100 år-rapport som publicerades 25.9. Rapporten innehåller mångsidig information om jubileumsåret och en preliminär analys av dess effekter. Materialet förväntas uppmuntra till fortsatt forskning och till fortsättning på den nya tradition som jubileumsåret inledde.
”Jubileumsåret blev mycket mer omfångsrikt och mångsidigt än förväntat. Finland 100 år engagerade, sporrade och sprängde gränser. Jubileumsåret ökade det sociala kapitalet och den kulturella mångfalden. Det bidrog också till aktivitet och förnyade våra handlingssätt”, sammanfattar Pekka Timonen iakttagelserna i rapporten. Timonen var generalsekreterare för projektet Finland 100 år.
Mer info finns i pressmeddelandet från statsrådets kommunikationsavdelning.
Tisdagens lunchwebbinarie Landet lär #12 gästades av Charlotte Norrman, lärare och forskare vid Linköpings Universitet, som föreläste på temat innovation och om vad begreppet egentligen handlar om. I sin föreläsning lyfter Norrman upp flera lyckade innovationer, som exempelvis Ishotellet i Jukkasjärvi och Rapidsåmaskinen från Värderstadverken. Samtidigt poängterar hon att de flesta innovationerna inte handlar om revolutionerande produkter eller tjänster, utan om små förbättringar. Eftersom jordbruket genom åren har haft många nyheter, är det särskilt intressant ur ett innovationsperspektiv. Norrman menar att jordbruksbranschen är en väldigt innovativ bransch.
Leader-projektet Expedition Skärgårdshavet avslutas i september, medan det sista Ö-kiva skärgårdslägret hölls på Aspö i juni. När föreningen Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS) nu blickar framåt kommer de att se på möjligheterna att utvidga Expedition Skärgårdshavet till övriga skärgårdsområden och fortsätta med sommarläger, men även mycket nytt finns på agendan. Det som utreds under hösten är möjligheten att starta upp en ”Skärgårdens mikrofond”, som skulle underlätta för både föreningar och företagare att driva utvecklingsprojekt, och tillsättandet av en nationell grupp som snabbt kunde reagera på nya förslag rörande skärgårdstrafiken. FÖSS fortsätter att samarbeta med både nordiska och europeiska ö-föreningar, som tillsammans försöker påverka skärgårdspolitiken på EU-nivå.
Uppgifterna och namnen på den nya styrelsen finns på webbplatsen foss.fi.
Mittnordenkommittén delar varje år ut priser inom kultur och miljö eller energi, och i år går priset, ”Nordens gröna bälte”, till de aktiva som håller igång rekoringarna i Vasa och Jakobstad. Tack vare dem har konceptet blivit framgångsrikt i hela Norden, står det i prismotiveringen.
REKO, REjäl KOnsumtion, är en modell som utvecklats och anpassats för nya kommunikationssätt i syfte att nå dagens medvetna konsumenter. Enligt prismotiveringen har modellen flera hållbarhetsaspekter, både miljömässiga, ekonomiska och sociala. Konceptet har spridit sig från Österbotten som en folkrörelse till övriga Norden.
Flyktingkrisen 2015 tvingade staten, regionerna, kommunerna och de lokala organisationerna till snabba beslut. Efteråt är det lätt att utvärdera verksamheten, men framför allt kan man beundra, hur snabbt man fick igång åtgärderna för mottagning och integrering. I Finland kom man igång med mottagning och integrering utan dröjsmål av ifrågavarande myndigheter. Även inom landsbygdens utvecklingsprogram reagerade man på det utmanande läget. Väldigt snabbt satte man igång flera integreringsprojekt, vilka var befogade: Via projekten kunde man reagera på akuta lägen och resultaten har varit större än vad man från början hade som mål. Integreringsprojekten inom landsbygdsprogrammet är för närvarande 30 till antalet i olika delar av landet.
Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenter är Marianne Selkäinaho, landsbygdsöverinspektör vid jord- och skogsbruksministeriet, och Virpi Harilahti-Juola, utvecklingschef vid Landsbygdens Bildningsförbund.
Landsbygden och städerna är i en mångfasetterad växelverkan, där de växande, dragningskraftiga städerna även ökar den omkringliggande landsbygdens livskraft. Huvudstadsregionen, Tammerfors, Åbo, Uleåborg och Jyväskylä är ändå för få i tillväxtstädernas nätverk i vårt vidsträckta land. Vid sidan av vår livskraftiga landsbygdspolitik behöver vi en allt mer fungerande regionstads- och regioncentrumpolitik, för att undvika en tynande tillvaro för region- och landskapscentran.
I rapporten Keskustelunavauksia alueiden Suomeen (Underlag för fortsatt diskussion om regionernas Finland) för man begreppet regionalpolitik i riktning mot en samhällsbaserad livskraftspolitik.
Forskning visar att det är bra för hälsan att vara ute i natur och bland djur. I höst drar projektet Nordic Nature Health Hub i gång i Österbotten och Västerbotten, och det handlar om naturföretagande med målet att få fler gårdar att satsa på grön omsorg (green care).
Enligt forsknings- och utvecklingsexpert Lena Enlund på yrkeshögskolan Centria, så visar forskning att det är bra för hälsan att vistas ute i naturen. Det har en lugnande effekt och inverkar positivt på blodtryck, samt att stresshormonerna går ner. Det behöver inte ens vara hemskt långa stunder heller, utan bara att man går ut i skogen kan ha många positiva effekter. I samarbete med Vasa universitet har Centria i flera års tid haft olika projekt kring Grön omsorg, och efterfrågan på sådan verksamhet är stor.
Projektet Nordic Nature Health Hub, som ägs av Naturresursinstitutet Luke och EU Interreg Botnia-Atlantica, görs mellan yrkeshögskolan Centria, Vasa universitet, Kristinestads Näringslivscentral, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå universitet, Västerbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Västerbotten och Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten.
Mer info finns på webbplatsen svenska.yle.fi.
Från ingången av 2019 startar två nya arbetsgrupper inom Landsbygdsnätverket – Framtidens producenter och Smarta byar. Till koordinator för arbetsgruppen Framtidens producenter valdes Kaisa Pethman, medan arbetsgruppen Smarta byar leds av Sami Tantarimäki.
Uppgifterna är från webbplatsen maaseutu.fi.
I samma båt – samassa veneessä rf ry ordnar tillsammans med Haloo maaseutu-projektet en utbildning den 29.11. Utbildningen går ut på att visa hur man med enklare utrustning kan få till stånd en bra video om projektet/projektets resultat. Som utbildare fungerar Anssi Ketonen. Platsen är Pargas och tidpunkten kl. 16-18. Noggrannare info publiceras senare på denna webbplats. Några bra exempel på videosnuttar om projekt: Pargas stigar – Paraisten polut, Nötö besöksbrygga och Välituntikioski.
Uppgifterna är från webbplatsen sameboat.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg