Webbplatsen Maaseutu.fi förnyas och nu söks personer för att testa en prototyp av den nya webbplatsen. Särskilt hoppas man att testarna (5 personer) är sådana landsbygdsinvånare och -aktörer som någon gång har ansökt eller funderat på att söka landsbygdsmedel. Testerna hålls via Teams 9.6 och 13.6.
Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutu.fi med länk till anmälan.
Europas största landsbygdsmöte, svenska Landsbygdsriksdagen, ska äntligen genomföras efter att ha varit uppskjutet två år på grund av pandemin. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) står som värd när deltagare från hela landet möts i Jönköping den 20-22 maj.
Landsbygdsriksdagen genomfördes för första gången 1989 i Västerbotten och har sedan 1994 genomförts vartannat år på olika platser i Sverige. Den svenska Landsbygdsriksdagen har inspirerat systerorganisationer i andra länder att genomföra egna satsningar på landsbygdsriksdagar och även europeiska landsbygdsriksdagar har genomförts.
I en bok av Peter Gladoic Håkansson och Helena Bohman, docent respektive universitetslektor vid Malmö universitet, jämförs Skandinavien med sydöstra Europa, Investigating Spatial Inequalities: Mobility, Housing and Employment in Scandinavia and South-East Europe. Precis som i Sverige ökar storstäderna i Kroatien och Serbien och landsbygdsbefolkningen minskar. Enligt Håkansson är det inget politiskt beslut att städerna ska växa, utan det ligger i den strukturomvandling vi befinner oss i. De stora tendenserna går inte att påverka.
Forskarna menar att minst lika viktig som inkomstklyftorna, är den geografiska ojämlikheten. När en större arbetsplats lägger ner på en mindre ort, drabbas invånarna dubbelt genom att de förlorar både jobb och värdet på sitt hus. För många kan huset vara den viktigaste tillgången de har och de blir på så sätt ”dubbla förlorare”.
Vilket är förhållandet mellan landsbygds- och stadsborna? Vad är viktigt för dig i stadslivet, på landsbygden och i naturen? Vad och hur får landsbygdsbon producera och stadsbon konsumera? Borde relationen mellan landsbygds- och stadsborna återuppbyggas?
Välkommen till Helsingfors universitets institutionsbyggnad Porthania för att diskutera landsbygds- och stadsbefolkningen och deras förändrade relationer under urbanisering och klimatförändringar. Tillfället hålls 4.12 kl. 17.15-20.00 med Finlands Byar rf som arrangör.
En fungerande samverkan mellan kommunen och de som bor och verkar på landsbygden är nyckeln till att rätt service finns på rätt ställe. Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) projekt Service i samverkan har kommit ut med en inspirationsskrift, vari man kan ta del av de bästa idéerna och erfarenheterna från projektet.
Inspirationsskriften finns att läsas på webbplatsen helasverige.se.
Vilken roll spelar landsbygden och människorna som lever där när Sverige går från att vara ett fattigt land i Europas utkant till ett av världens rikaste, och hur hänger skiften av byar ihop med att industrialiseringen tar fart på riktigt. Hur hänger samma byskiften ihop med var folk väljer eller tvingas att flytta, och varför är detta viktig kunskap idag? Följ med på en spännande historielektion när Patrick Svensson, professor på institutionen för stad och land på SLU i Uppsala, gästar podden Landet.
Sjuttiofemte avsnittet, Idérika landsbygdsbor förändrar historien – om hur Sverige blir rikt, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.
Vi som bor på landsbygden är trötta på att stämplas som problembärare. Varför är det alltid landsbygden som ska ändra sig, skärpa till sig så att staden och dess invånare blir intresserade, alltid ta ansvar för sin problematiska situation? Hur kan det vara självklart att de som bor på landet ska ta individuellt ansvar för att hitta ”flexibla lösningar”, så att den offentliga servicen ska fungera, samtidigt som det aldrig ställs krav på att de som bor i staden ska ta individuellt ansvar för de problem som täthet och trängsel skapar, som t.ex. miljöförstöring och otrygghet ger upphov till.
Jag har upplevt att först ser man till att staden har sina lösningar klara för att sedan söka lösningar som är tillämpbara på landsbygden, eller det förutsätts att landsbygden genom en individuell kreativitet hittar lösningar. Vågar vi tänka detta tvärtom, så att först skapar vi något för landsbygden och sedan får staden ta sitt eget ansvar? Vi behöver inte bli besvärliga på landsbygden, men samverkan, samarbete ska ske på lika villkor och vi ska våga hävda vår rätt och höja vår röst.
Finländarna har utvecklat sina boendemiljöer genom Leader-arbetet i 20 års tid. Leader-finansieringen inleddes år 1996 när Finland anslöt sig till EU, och under dessa 20 år har det etablerats ett arbetssätt som har gett landsbygdsinvånare verktyg, för att göra ändringar som förbättrar livskvaliteten.
”Leader-arbetet är just sådan verksamhet med låg tröskel som dagens människor har lätt att engagera sig för”, säger jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen som även varit med i Leader-arbetet. Att Leader-arbetssättet sprider sig till stadsområden, visar också hur användbart det är. Vid reformen av regional- och lokalförvaltningen kommer kommunutvecklingen att omorganiseras, och här förutspår Tiilikainen att de nätverk och det sociala kapital som man skapat under de här 20 åren, är hård valuta i framtiden.
Det talas och skrivs om när- och välfärdsservice, närdemokrati, servicelöften, samt kundnära service, vilka produceras över förvaltningsgränserna. Det talas även om kostnadseffektiv service, experimentkultur och en fullständig omvälvning av grundskolan. Vad betyder det här för landsbygdens ungar? Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen har konstaterat att Finlands fördel är en möjligast jämbördig regionutveckling, där man fastställer hela Finlands möjligheter. Kampanjen för befrämjande av landsbygdens företagsamhet inleddes med en tillställning i januari, där Tiilikainens besked var kraftigt: Potential finns bara det existerar mod. Ordföranden för riksdagens kulturutskott Tuomo Puumala betonar satsningen på kultur och bildning just nu, då den ekonomiska tillväxten är trög. Det här är många viktiga saker för landsbygdsinvånarna, men hur passar egentligen landsbygden med sina styrkor och utmaningar in i regeringens spetsprojekt?
Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten Suvi Pesonen, som är närskolföreningens nya ordförande för Kanta-Hämeen Vähikkälästä, tror på förändring genom samarbete. Pesonen bor på landsbygden och är mor till sex barn.
Den 4-7 november hölls den europeiska Landsbygdsriksdagen, European Rural Parliament (ERP), i Schärding, Österrike, där 240 delegater från landsbygdsrörelser i 40 europeiska länder diskuterade och antog ett landsbygdsmanifest, som bygger på förslag från landsbygdsbor i hela Europa. Manifestet, som är ett ”uttryck för landsbygdsbefolkningens ambitioner, åtaganden och krav” och ska spridas till politiska beslutsfattare på alla nivåer, är nu översatt till svenska.
Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se med länk till bl.a. mer information om ERP.
Världen och Sverige urbaniseras i snabb takt och Stockholm är den snabbast växande huvudstaden i Europa. Mot detta förs nu en kamp från landsbygdsbefolkningen som slåss för sin överlevnad. Det här diskuterade Terese Bengard, verksamhetschef för Riskorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL), och Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms handelskammare i programmet Nyhetsrummet på EFN (Ekonomi- och FinansNyheterna).
Debatten (sändes 20.11) kan ses på webbplatsen efn.se.
Vi har under årtionden vant oss vid att höra att landsbygden avfolkas. Regelbundet publicerar man statistikuppgifter om att finländarna tränger ihop sig allt mer i några tillväxtcentrum. Så är det för arbetsplatsernas och de stadigvarande bostädernas del. Men det betyder inte att det är tomt på landsbygden. I och med en ökad fritid har färdandet, åtminstone på vissa landsbygdsområden, varit livligare än tidigare. Nästan två tredjedelar av finländarna har minst en fritidsbostad, konstaterade man i projektet för Finlands Akademis forskningsprogram som berörde boendet. I Lukes (Naturresursinstitutets) konsortium del konstaterades att många fritidsstugägare är beredda att delta mera i levernet på sommarstugeorten än vad som nu är möjligt.
Oftast finns fritidsbostäderna på landsbygden, men så är också naturen viktig för sommarstugeägarna. Både i svenska undersökningar och i Finland aktuella undersökningar talar man om fritidsstugägarna som landsbygdens osynliga befolkning.
Årets europeiska Landsbygdsriksdag, European Rural Parliament (ERP), har precis avslutats (4-7.11) i Schärding, Österrike, där 240 delegater från landsbygdsrörelser i 40 europeiska länder diskuterat och antagit ett landsbygdspolitiskt manifest. Manifestet ger förslag på åtgärder som behövs för att hålla den europeiska landsbygden levande, samt begränsa urbaniseringens framfart. Under våren har förslag samlats in i alla länder, vilket involverat tusentals människor. Förslagen ligger till grund för manifestet.
”Det har varit ett fantastiskt arbete, både innan Landsbygdsriksdagen och under. Vi tror att den europeiska landsbygdsrörelsen kommer att växa sig allt starkare och få allt större självförtroende genom våra möten – och detta kommer att gagna utvecklingen i alla europeiska länder”, säger Riksorganisationen Hela Sverige ska levas ena ordförande Staffan Nilsson, som också var konferencier för ERP. I manifestet står bland annat:
Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig på SFV Bildning vid regionkansliet i Vasa och specialsakkunnig på IDNET – nätverket som är ett av YTR:s horisontella nätverk, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att landsbygden blivit glokal. Hela blogginlägget finns här under:
Landsbygden har blivit glokal
Den finländska landsbygden har länge präglats av lokala byasamhällen där samhörighet och kulturell likartad identitet varit rådande. Internationalism och mångkulturalism har i sin tur varit förknippat med större städer. Men för ca 25 år sedan började något hända. Flera svenskösterbottniska landsbygdskommuner började ta emot kvotflyktingar. Till min egen hemkommun Korsnäs kom de första kvotflyktingarna 1989 från Vietnam.
Året innan hade grannkommunen Närpes tagit emot kvotflyktingar från Vietnam. Även till den andra grannkommunen Malax kom vietnamesiska båtflyktingar år 1989. Malax och Korsnäs kommuner som sedan 1973 har gemensamt skoldistrikt, hälsocentralsområde och medborgarinstitut, organiserade tillsammans flyktingmottagningen och anställde en gemensam flyktingkoordinator.
Vid Vasa universitets enhet för regionalvetenskap körde man i början av augusti igång ett forskningsprojekt om datanätförbindelsernas roll på landsbygdsorter, Tietoverkkoyhteyksien rooli maaseutupaikkojen suhteellisen aseman muutoksessa. Genom forskningen försöker man svara på frågan om optisk fiber har ökat förutsättningarna för verksamhet på landsbygden – ger fiberförbindelserna fler invånare och företagsverksamhet? Materialet är intervjuundersökningar, vilka görs i flera byar på olika håll i Finland.
”Bosättningen i en till ytan stor och landsortsbetonad stat kan inte längre vara ett värde i sig. Nu borde man även se framåt och fundera över hur spridda lokala resurser, kunnande och stora naturresursområden kopplas till samhällets snabba digitalisering”, säger projektets ledare, universitetslektorn Ilkka Luoto på Vasa universitet. Enligt Luoto försöker man genom undersökningen få reda på förändringar i byarnas och kommunernas relativa läge, då fibernätförbindelser planeras eller då de har bildats på undersökningsområdena. ”Utgångspunkten är att nätverksförbindelserna inverkar på invånarnas och företagens lokaliseringsbeslut, verksamhetsförutsättningar, samt trivsel på landsbygdsområden”, säger Luoto.
Mer info (på finska) finns på webbplatsen uva.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg