Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Sommarledigt på Byaservice

Svensk Byaservice återkommer efter semestrarna med nyheter inom landsbygdsutveckling. Förutom Facebook, Blogg, Hemsida, så finns vi nu även på Twitter. Det traditionella Nyhetsbrevet sänds inte längre ut, men finns nog katalogiserat på bloggen (Innehåll =>Välj kategori => (klicka t.ex.) Nyhetsbrev 08/2017).

Ha en riktigt skön sommar!

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Landsbygdsprogrammets regionalekonomiska betydelse ska utredas

Genom ett öppet anbudsförfarande söker jord- och skogsbruksministeriet ett forskar-/utvärderingskonsortium att utreda landsbygdsprogrammens sysselsättnings- och regionalekonomiska inverkan. Arbetet består av tre steg:

  1. Kartläggning av landsbygdens nuvarande läge (näringsstrukturen, företagandet o.s.v.);
  2. Åstadkomma en analysmetod för att utreda uppkomsten av landsbygdsprogrammets sysselsättnings- och regionalekonomiska inverkan;
  3. Utvärdering av sysselsättningen och den regionalekonomiska effekten för åren 2019, 2021 och 2023.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutu.fi.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Nytt program ska påskynda hållbar stadsutveckling

Urbaniseringen formar världen och medför många utmaningar med tanke på såväl miljöns som människornas välbefinnande. För att ta itu med utmaningarna startar miljöministeriet ett nationellt program för hållbar stadsutveckling, där insatsområdena är framför allt koldioxidsnålhet, resurseffektivitet, smarta tjänster, förebyggande av ojämlikhet och hälsa. Programmet bottnar i internationella åtaganden, varav FN:s mål för hållbar stadsutveckling (New Urban Agenda) antogs av världens statsöverhuvuden och ministrar i Ecuador i oktober 2016.

”FN:s approach är ambitiös, och det med fog. I dag bor redan över hälften av världens befolkning i städer och enligt prognoserna flyttar ytterligare 3 miljarder människor in till städerna under de följande 40 åren.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Livskraft i skärgården med fritidsboende, turism, distansarbete och skärgårdsmat

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä anser att de förändringar i byggnadslagstiftningen som skrivits in i regeringsprogrammet, med vilka man strävar efter att underlätta omvandlingen av fritidsbostäder till permanenta bostäder, är mycket välkomna. ”Skärgårdens framtida utveckling stöds av en ökning av arbete och boende på deltid och heltid i kombination med arbete i olika centra, av turism- och upplevelseekonomins utveckling i kombination med den lokala mat- och småföretagskulturen, och av att kommunikationer och datatrafik fungerar väl.  Skärgårdsområdena har betydande styrkor och möjligheter att tillsammans med sina landskap aktivt och tillitsfullt bygga sin framtid”, säger Leppä. Det nationella skärgårdsprogrammet 2017-2019 offentliggjordes och överlämnades till den för skärgårdspolitiken ansvarige jord- och skogsbruksministern Leppä den 20 juni 2017 i riksdagen.

Läs mer på webbplatsen mmm.fi.

Skärgården och vattenområdena är geografiska särdrag för Finland och en del av den nationella identiteten i vårt land. I Finland finns det 52 500 km2 hav, 56 000 sjöar som omfattar minst 1 hektar, 36 800 km älvar som är minst 5 meter breda och 76 000 öar som omfattar minst 0,5 hektar, och om man räknar med skär och gölar har Finland 179 000 öar och 188 000 sjöar.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Cirkulär ekonomi för fortsatt ekonomisk tillväxt – Finland i framkanten

Även om förbrukningen av material och energi minskar, så kan den ekonomiska tillväxten fortsätta, välfärden ökas och fattigdomen utrotas. Trollformeln kallas cirkulär ekonomi, som är ett uttryck för ekonomiska modeller som lyfter fram affärsmöjligheter där kretslopp dominerar snarare än linjära processer, detta enligt Achim Steiner som är ordförande för FN:s utvecklingsprogram UNDP.

I dagens etablerade ekonomiska system produceras, används och slängs varor, vilket utgör en linjär ekonomi, medan en cirkulär ekonomi fungerar helt annorlunda. Produkter och tjänster designas så att de blir värdefulla att återanvända i antingen biologiska eller tekniska kretslopp. Produkterna tillverkas på ett sätt så att de går att plocka isär och materialen ska antingen kunna brytas ner av naturen eller återföras till produktionen.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

På Landsbygdsparlamentet 2017 formas framtiden – inbjudan från arrangörerna

Arrangörerna av Landsbygdsparlamentet önskar alla hjärtligt välkomna att delta i evenemanget i Leppävirta 1-3.9.

På webbplatsen maaseutuparlamentti.fi finns inbjudan med anmälningsförfarandet (OBS! lägre pris före 25.6, sista anmälningsdag 13.8).

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Jämställdhet tema i senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket

Tyvärr är det inte lika villkor på landsbygden konstaterar svenska Landsbygdsnätverkets verksamhetsledare Maria Gustafsson i nätverkets senaste nyhetsbrev på temat jämställdhet. Gustafsson menar att felaktiga föreställningar om kvinnors företagande gör att kvinnor har svårare att komma åt stöd och lån än deras manliga företagarkollegor. Med artiklarna i detta nummer av nyhetsbrevet och med deras senaste avsnitt i podcasten Landet vill man bidra till ökad kunskap och inspiration för att skapa möjligheter för fler att kunna delta.

Nyhetsbrevet (nr 24/2017) finns som länk på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Omställningsråd bildades i Sverige

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) och Omställningsnätverket har bildat ett nationellt omställningsråd för att stärka omställningsarbetet i Sverige. Syftet är att samordna omställningsarbetet i Sverige och bli ett ”ansikte utåt” gentemot myndigheter och andra organisationer. Tanken är att fler omställningsaktörer bjuds in efterhand, och rådet blir också en så kallad omställningshubb, alltså en nationell nod inom den internationella omställningsrörelsen Transition network.

Uppgifterna är från HSSL:s webbplats helasverige.se.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

SILMU firade sin 10-årsdag

Utvecklingsförening SILMU rf grundades i januari 2007 och föreningen fortsätter den utvecklingsverksamhet som inleddes på området 1996. Föreningen är en av de 54 Leader-grupper som är verksamma i Finland och samtidigt en av de cirka 2 500 Leader-grupperna i Europa. SILMU rf:s styrelse har under sin verksamhetstid behandlat sammanlagt 279 projektansökningar, varav 215 har beviljats finansiering. Projekten har beviljats sammanlagt 7 663 000 euro offentlig finansiering (EU, stat och kommun) och utöver det har den privata finansieringen uppgått till 4 932 000 euro. Totalt har finansieringen alltså uppgått till 12 595 000 euro.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Anmäl er till ett historiskt Landsbygdsparlament!

Under Landsbygdsparlamentet 2017 skrivs historia och det byggs för framtiden. Händelsen ordnas för första gången i denna stora omfattning i Finland. Evenemanget, som hålls i Leppävirta 1-3.9, bjuder under temat Omöjligheter blir möjligheter in alla landsbygdsaktörer, de som är intresserade av landsbygden och dess utveckling och de aktörer som stöder den. Landsbygdsparlamentet ingår även i programmet för Finlands 100-årsjubileum.

I programmet ingår 19 temautflykter, 36 workshoppar, fyra huvuddebatter, kvällsprogram (inkl. Galamiddag), Partnerskapstorg och Skördetorg. På Landsbygdsparlamentet förverkligas även ett s.k. finlandssvenskt rum, med svenskspråkigt program.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Naturnära integrering en möjlighet för landsbygden

En ökad invandring och mängden asylsökanden kräver verksamma lösningar för att främja integreringen. Naturnära lösningar ger här integreringen en ny möjlighet i nyttjandet av naturens mångahanda hälsonytta och grundstenen i vår nationella identitet blir sålunda känd. Både Finland och andra nordiska länder har möjlighet att bli föregångare för en global naturnära integrering. I en gemensam nordisk publikation, Nature-based integration – Nordic experiences and examples, granskas den naturnära integreringen i Norden. I publikationen rapporteras det om experters syn på invandrararbetets möjligheter och hinder för en naturnära integrering. Man får även konkreta exempel på hur man drar nytta av naturen invandrararbetet i Finland, Sverige, Norge och Danmark.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg, skrivet av Kati Pitkänen som arbetar som specialforskare på Finlands miljöcentral.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Inga hälsoproblem med vindkraft visar utredning

En omfattande utredning om hälsoeffekter och miljökonsekvenser av vindkraft slår fast att det finns inget som tyder på att vindkraft förorsakar hälso- eller miljöproblem. I utredningen, som bl.a. två ministerier, Strålsäkerhetscentralen och Institutet för hälsa och välfärd deltagit i, studerade forskarna hur det ljud som vindkraftverk alstrar påverkar människors hälsa och hur vindkraftverken påverkar fåglar och fladdermöss.

De infraljudnivåer som mäts i närheten av vindkraftverk, är ungefär lika stora som i stadsmiljö, och det finns inga bevis för att den infraljudnivån skulle skada hälsan, men forskarna talar ändå för mer forskning på området. Placerar man vindmöllorna i mindre artrika områden, så blir det även färre fåglar och fladdermöss som flyger in i möllorna. Men utredningarna av eventuella hälsoeffekter av vindkraften fortsätter i höst, och först när utredningarna är klara bereds en lag om stöd till produktion av el från förnybara energikällor.

Uppgifterna är från (16.6) webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Landsbygdsstaden Österbotten

Vasa stad med Trefaldighetskyrkan i förgrunden
Bildkälla:https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=611924

Hur attraktiva är våra städer för företag, inflyttare och investerare? Nyckeltalet i sammanhanget är antalet invånare, så en till befolkningen större stad utövar helt tydligt en större magnetism på nya potentiella invånare än en liten stad. Det här gäller även kapital och investeringar. Pengar söker sig alltid till pengar, och där det finns människor, där finns det pengar. Nästan hälften av alla som bor i städer, bor i relativt små städer med färre än 500 000 invånare. FN uppskattar att det är just dessa ”mindre” städer som växer snabbast.

Ingen inbillar sig väl att vi i Österbotten inom en snar framtid kan se en stad med en halv miljon invånare, men vi skulle kunna se en stad med drygt hundra tusen. För att komma dit måste vi dock tänka i nya banor och kunna se staden som något annat än hur vi uppfattar den i dag. En stad behöver inte vara en samling tätt sammanträngda höghus längs smala, hårt trafikerade bullriga gator, utan en stad kan även vara en stor landsbygdsmiljö. Landsbygdsstaden Österbotten med sina många stadskärnor och tätorter har potential att bli en finländsk storstad som genererar välfärd för alla sina invånare (på svenska).

Uppgifterna är från en längre kolumn, skriven av Ari Sundberg, i Vasabladet (10.6).

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

SYTY förslås byta namn till Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf

Genom en medlemsförfrågan vill man byta namn från Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf till Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf. Det här utestänger inte den lokala utvecklingen i städerna, för byar finns även städerna. Ett ännu större förnyelsesprång är att göra affärsverksamhet av vår service: Skulle i fortsättningen vid sidan av vår registrerade förening kunna fungera Suomen Kylät Oy (Finlands Byar Ab)?

Uppgifterna är från SYTY-ordförandens hälsningar i föreningens nyhetsbrev (3/2017), i vilket man även kan läsa om Landsbygdsparlamentet, integrering av kvotflyktingar, projekten Jässi-jätevesi, byagårdar i Egentliga Finland, samt aktuellt från finlandssvensk landsbygdsutveckling.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Leppävirta värd för 25:e landsbygdsforskarträffen

Den riksomfattande landsbygdsforskarträffen, som hålls för 25:e gången och i år är gratis, arrangeras i Leppävirta 31.8 under temat Maaseutu lähellä (Nära landsbygden). Träffen passar utmärkt för alla landsbygdsintresserade forskare, utvecklare och myndigheter, såväl för nykomlingar som för gamla rävar. Kom och nätverka, lyssna och diskutera aktuell landsbygdsforskning och -utveckling! Efter träffen är det lätt att fortsätta med Landsbygdsparlamentet (1-3.9). Abstrakten för arbetsgrupperna kan sändas in till och med 12.6.

För mer info, program och anmälan (görs senast 21.8) se webbplatsen mua.fi.