Landsbygdsarbetet på EU-nivå – en uppdatering av HSSL:s ordförande Staffan Nilsson

Staffan Nilsson                                        Foto: (c) Snezana Vucetic Bohm

Staffan Nilsson, den ena av två ordföranden för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL), ger här en uppdatering om vad som händer inom landsbygdsutvecklingen på EU-nivå.

För ett år sedan kom EU-kommissionens europeiska gröna giv (Green Deal) en färdplan med stora ambitioner för klimat- och miljöfrågan. I oktober i år godkände EU-parlamentet en klimatlag som backar upp målen, vilka är att:

• det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050
• ekonomisk tillväxt har frikopplats från resursförbrukning
• inga människor eller platser lämnas utanför

Punkt 3 är speciellt intressant enligt Nilsson:

Coronakrisen – städer och kommuner pejlar framtiden i ny rapport

Vad händer med arbetet, ekonomin, makten och städerna till följd av coronapandemin och hur inverkar pandemin på våra sociala relationer eller den teknologiska omställningen? Kommunförbundet bad städer och kommuner svara på dessa frågor mitt under den pågående coronapandemin, vilket resulterade i en rapport där pandemins konsekvenser bedöms med siktet på den närmaste framtiden fram till slutet av årtiondet. I rapporten Korona ja tulevaisuuden kunnat – käännekohtia ja käänteentekijöitä skapas en helhetssyn på coronapandemins konsekvenser och nya åtgärder föreslås för att lösa de problem pandemin ger upphov till.

– Coronapandemin har abrupt rubbat våra grundpelare i vardagen. Coronakrisen har i ett slag förändrat sätten att arbeta, försvagat ekonomin, distanserat oss socialt från varandra, gjort det digitala språnget till en digital sprint, förändrat maktstrukturerna och ifrågasatt meningen med att bo i städer. Överraskningarnas år 2020 har klart visat att världen är allt mer oförutsägbar. Det visar att prognostisering är allt viktigare, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Läs mer på webbplatsen kommunforbundet.fi.

Länder frångår idén om storskolor

I Sverige stängde Luleå kommun ett flertal byskolor och förskolor och flyttade eleverna till större skolor. Man planerar att bygga en högstadieby i centrum med omkring 1 000 elever. Enligt Åsa Morberg, som är docent i didaktik, lade Tyskland ned väldigt mycket byskolor. Nu har man sett att byarna avfolkades och nästan dog, och just nu är det en trend att man tar upp sina byskolor igen och att man försöker att befolka sin landsbygd, vilket går alldeles utmärkt. Inte heller andra nordiska länder som Norge och Finland följer den svenska riktningen med nedläggningar av skolor i byar och bussande av elever till mer centralt belägna, större skolor (i Finland läggs det nog ned byskolor, red. anm.). Moberg pekar även på att man i USA mer och mer går ifrån storskolor.

Hur ser byskolornas framtid ut?

En skola som stängdes för några år sedan är Södra Vallgrund skola i Korsholms kommun.
Bildkälla: Södra Vallgrund skola

Finländska närskolor stängs fortsättningsvis. Eleverna blir färre och inte är det klokt att i stället för dåliga skolbyggnader bygga nya för några få elever. Att dra in skolor, tycks även för många kommuner vara en lätt lösning för att rädda ekonomin, fastän det inte finns egentliga belägg på besparingar. På Lokaali-evenemanget (23-28.8) diskuterade man, under ledning av Suvi Pesonen och Timo Vattulainen, nya lösningar som skulle garantera en ljusare framtid för byskolor.

Läs mer (på finska) på suomenkylat.fi.

Fritidsboendet populärare och distansarbetet vanligare visar Stugbarometern

Det finns över 600 000 fritidsbostäder i Finland och 2,4 miljoner stuginvånare som regelbundet vistas i sina fritidshus. År 2014 användes sammanlagt ca 6,2 miljarder euro för fritidsboende, vilket framgår av Mökkibarometri 2016, Stugbarometern, som jord- och skogsbruksministeriet låtit utföra och som den 17 mars överlämnas till jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen. Enligt barometern har fritidsboendet blivit allt populärare där stugan används under 79 dygn i medeltal under året. Cirka 60 000 finländare distansarbetar från stugan och från över 100 000 stugor hade man ibland pendlat till arbetet. Intresset för distansarbete håller på att växa, var tredje skulle vilja distansarbeta från stugan.

Fritidsboendets ekonomiska och sysselsättande effekter är stora – för fritidsboende användes år 2014 sammanlagt ca 6,2 miljarder euro och fritidsboendet sysselsätter direkt eller indirekt ungefär 60 000 personer.

Prioriteringar i regionutvecklingen med mål om hållbar tillväxtväg, jämlik service och boende i hela landet

Regeringen fattade den 25 februari beslut om prioriteringarna i regionutvecklingen 2016-2019, där prioriteringarna är tillväxt genom förnyelse, livskraft från nätverksbaserade regioner och välfärd genom partnerskap. Regeringens mål är att lyfta landets ekonomi och föra in den på en hållbar väg för tillväxt genom att utnyttja hela Finlands resurser. I uppbyggandet av Finlands konkurrenskraft är det även viktigt att trygga människornas välfärd. Målet är att det finns jämlik service och förutsättningar för att även i framtiden kunna leva i hela landet. ”Regeringen ser på Finland som helhet och beaktar de olika regionernas styrkor. I regionutvecklingsbeslutet har man lyft fram de saker som är centrala för regionutvecklingen, såsom tillgänglighet, stödjande av förnyelse i företagen och samarbetsnätverk”, konstaterar näringsminister Olli Rehn.

Uppgifterna är från arbets- och näringsministeriets meddelande.

Kan digitalisering dämpa urbaniseringstrenden?

I debatten om digitalisering och informationsteknik får vi ibland känslan av att det framförallt gäller de ”enkla” jobben, eller kanske de ”enkla” delarna av arbetet. Den riktigt starke kroppsarbetaren ville säkert tro att energiteknik kunde avlasta de lite klenare kollegorna, medan den riktigt välutbildade kunskapsarbetaren vill säkert tro att informationsteknik kan avlasta de lite okunnigare kollegorna. I kroppsarbetarens fall vet vi att han hade fel, för det var de tyngsta och svåraste jobben som maskinerna tog över. I kunskapsarbetarens fall kan det visa sig vara likadant, och det finns tre skäl till att det inte bara är en spännande tanke, utan också sannolikt. Det är ekonomi, ambition och logistik.

Kurvan för vad mänskligt arbete kostar är ganska brant, ju mer vi behöver – desto mer kostar det. Kurvan för vad digitaliserat arbete kostar är ganska flack, där kostnaden är hög i början för att det därefter kostar nästan ingenting att öka volymerna.

”Flyttning till städer en konsekvens av servicesamhället”

Varuhuset Stockmann i Helsingfors
Bildkälla: Wikimedia Commons

Samhällsutvecklingen innehåller obönhörligen ett mått av ständig centralisering. Det är ekonomin som styr. Ju större brist samhället har på allmänna medel, desto snabbare blir utvecklingen. Karl-Gustav Bergh, VD för konstsamfundet och bl.a. styrelsebas för Yrkeshögskolan Novia, är fullständigt övertygad om att beslutsfattarna har försökt sitt yttersta då det har gällt att hålla hela landet bebott. Han nämner utlokaliseringen av centrala ämbetsverk och nätverket av universitet, som i vårt land är tätare än i något annat jämförbart land. Enligt Bergh blir uppgiften att hålla hela landet bebott omöjlig, så länge människorna röstar med fötterna och folkströmmarna går i princip en väg, eller in till storstäderna.

Huvudstadsregionen och glesbygden allt längre ifrån varandra

Vy från Hotel Torni mot Helsingfors södra stadsdelar
Bildkälla: Wikimedia Commons

Det har skett en snabb förändring mellan Helsingfors och landets mindre orter och glesbygd de senaste fem åren. Bara under de två senaste åren har Esbo och Vanda allt mer hängt på huvudstaden, framgår det av opinionsmätningen TNS Monitor 2015. Enligt Tarja Pentilä på TNS Gallup blir individualism, personlig utveckling, nyfikenhet och öppenhet mot andra kulturer allt mer präglande för huvudstadsregionen, medan folk på mindre orter uppskattar kontinuitet, trygghet och mindre risktagning. Matti Kortteinen, professor i stadssociologi vid Helsingfors universitet, är inte ett dugg förvånad och menar att det låter som om TNS Gallup, via sin forskning, har funnit den klassiska teorin om modernisering och urbanisering. De senaste hundra åren har världen fyllts av teorier om hur stadslivet skiljer sig från landsbygdslivet, så resultatet är i högsta grad väntat. Det är som om mätresultaten så småningom börjar bli vad de borde vara.

”Det går inte alltid som på Strömsö!” – Nils Torvalds hälsning på Landsbygdsriksdagen

Bildkälla: sfp.fi

Europaparlamentariker Nils Torvalds kunde inte närvara vid öppningen av den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre (28-29.3) p.g.a. förkylning. Men från sjukbädden sände han sin hälsning från Bryssel. I sin text tar Torvalds upp bl.a. klustren som lika väl finns, eller kunde finnas, när vi talar om vår landsbygd. Klustren skiljer sig lite från landsända till landsända, men alla är inriktade på kvalitet, hälsa och renhet. Men de olika klustren har samtidigt många gemensamma drag, då de drivs av strävanden att förbättra sin energianvändning och att komma uppåt i värdekedjan. Torvalds hälsning till Landsbygdsriksdagen finns i sin helhet här under:

Bästa Landsbygdsriksdag

Alltid går det inte riktigt som på Strömsö! Efter föregående veckas studiebesök på Åland hade det varit bättre än bra att komma till Landsbygdsriksdagen och med en viss entusiasm berätta om hur mycket det finns att göra – och hur mycket man kan göra för att skapa en mera levande landsbygd.

Hållbarhet och ekologi i fiskeripolitiken – färskt nyhetsbrevet från Aktion Österbotten

Den kommande målsättningen i fiskeripolitiken genomsyras av hållbarhet och ekologi och man kan tycka att fiskegrupperna kommer att ha en nyckelroll vid omställning till hållbarhetsfrågorna på det lokala planet. När man tolkar målsättningen för perioden fram till år 2020, är förväntningarna onekligen ambitiösa med stora förväntningar som vilar på de europeiska fiskegruppernas axlar och på ett utvecklingsarbete som stimulerar en hållbar ekonomisk och ekologisk utveckling inom fiskerinäringen. En av utmaningarna kommer att vara hur vi framgångsrikt kan integrera hållbarhetsfrågor i det dagliga arbetet i den lokala fiskegruppen. Jag vill hävda att det kustnära fisket i Österbotten redan nu är långt harmoniserad med den europeiska fiskestrategin.

För oss gäller det att ta avstamp från denna plattform som i grunden är sund. Det gäller att kunna motivera oss att finna nya lösningar som gör att vi har lönsamhet i näringen och att vi samtidigt i större utsträckning lyckas uppmärksamma konsumenten på den miljösmarta producenten av mat som yrkesfiskaren är och lyfta yrkesfiskarens viktiga roll som en matproducent som måste få utrymme och en ren miljö att verka i.

”Viljan att bevara landsbygden livskraftig borde vara större”

Päivi Kujala, som tidigare var chef för landsbygdsnätverksenheten och biträdande generalsekreterare för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen under programperioden 2007-2013, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om den gångna programperioden där samarbetet mellan EU:s landsbygdspolitik och den nationella byggdes upp. Men trots att nätverken har haft kraft, så har Kujala saknat ännu större gemensam vilja att bevara livskraften på landsbygden. Läs hela blogginlägget här under:

Viljan att bevara landsbygden livskraftig

Under åtta år har jag verkat som chef för Finlands landsbygdsnätverk. Det finaste med arbetet att utveckla landsbygden och nätverksarbetet har varit de människor på olika håll i Finland som varit väldigt engagerade i sitt arbete.

Att övergå från passiv konsument till aktiv konsument-producent minskar konsumtionens miljöpåverkan

Hanna Mattila, sakkunnig i livsmedels-, klimat- och energipolitik vid jord- och skogsbruksministeriet, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om konsumtionens miljöpåverkan. En passiv förbrukare av energi omvandlas till en ”energimedborgare” som producerar energi och binder sig då vid förnybar energi både ekonomiskt och psykiskt. Även omvandlingen från en matkonsument till en ”matmedborgare” minskar klimatpåverkan av livsmedel. Läs hela blogginlägget finns här under:

Från passiv konsument till aktiv medborgare

På landsbygden finns det goda möjligheter att minska miljöpåverkan av konsumtionen. Detta sker genom att man övergår från att vara en passiv konsument till att vara en aktiv konsument-producent.

Energimedborgaren minskar utsläppen

Om man lyckas omvandla en passiv konsument till en aktiv konsument-producent minskar den miljöpåverkan som beror på konsumtion. Detta konstaterande gjordes vid Villmanstrands tekniska universitet (LUT 2014) när man undersökte hur hushållen kan omvandlas till mikroproducenter av el. Enligt undersökningen ledde hushållens egna energiinvesteringar till ökad medvetenhet om energifrågor och mikroproducenterna började fundera på en större rationalisering av energiförbrukningen i hemmet.

Workshop i Vasa om utspridd förnyelsebar energiproduktion

I Finland vill man öka den spridda produktionen av förnybar energi som ett led i hållbar energipolitik och grön ekonomisk tillväxt. Vad ska vi göra för att komma från ord till handling? Vilka politikinstrument, innovationer och resurser behövs det, och hur säkerställs den spridda energiproduktionens ekologiska och ekonomiska hållbarhet? Vem bör agera för att den menliga regleringen kan avskaffas, investeringar kan riktas rätt och den spridda produktionen av förnybar energi förmås att tjäna den hållbara utvecklingen av landsbygden och av hela samhällsekonomin? Du kan berätta om dina tankar och synpunkter på en workshop på Vasa universitet 19.1.2015.

Landsbygdens resurser står i centrum då man försöker minska användningen av fossila bränslen för att stävja klimatförändringen och minska beroendet av importerad energi. Samtidigt kan de nya innovationerna och affärsverksamhetskoncepten inom den spridda energiproduktionen skapa hållbara näringar och välfärd på landsbygden.

Utredning vill se ett nytt Vasa från Vörå i norr till Kristinestad i söder

Efter ett års utredningsarbete i Vasaregionen har Jan-Erik Enestam och Ossi Repo kommit fram till att Kaskö, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Laihela, Malax, Närpes, Storkyro, Vasa och Vörå bör bilda en ny kommun från den 1 januari 2017, som ska vara tvåspråkig och heta Vasa. Det finns tre saker, förutom konkurrenskraften, som talar för en fusion. Kommunernas ekonomi försvagas hela tiden och kalkyler som utredningens ekonomiarbetsgrupp gjort, visar på ett tryck på att i genomsnitt i kommunerna höja skatteprocenten med fyra procentenheter fram till år 2029. Finansministeriets beräkningar visar att flera kommuner förlorar ekonomiskt på vårdreformen, medan området däremot vinner som helhet 22 euro per invånare, främst tack vare att Vasa stad betalar mindre efter reformen.