Jämlik regionalpolitik förbättrar unga förmågors arbetsmöjligheter på landsbygden

Bildkälla: Finlands Byar

Enligt Finlands Byars framtidsutskott för ungdomar är det regionala studielånet ett av verktygen för ett jämställt och tillgängligt Finland.

”Det regionala studielånet säkrar utbildning av hög kvalitet för landsbygdens barn, samt vården av äldre. Dessutom stöder den regionala studielånskompensationen målen för den jämlika regionalpolitiken. Förutom landsbygdskommuner kommer även unga kvinnor med högre utbildning att dra mest nytta av modellen. Den regionala studielånskompensationen förbättrar utbildade unga kvinnors möjligheter att få jobb på landsbygden i sitt drömyrke och att återvända till sin hembygd. Experter inom kvinnodominerade områden, som förskolepedagoger och talterapeuter, behövs akut i landskapen för att minska inlärningsskillnaderna bland barn på landsbygden”, säger Karoliina Ahtiainen, ordförande för framtidsutskottet för ungdomar.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen suomenkylat.fi.

Landsbygdskommunernas livskraft bör betraktas som en helhet

Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

Landsbygdens livskraft bör ses som en helhet, med beaktande av i möjligaste mån mätbara faktorer för både livskraft och hållbar utveckling. Befolkningsminskningen innebär utmaningar för livskraften i många landsbygdskommuner. Ett område som tappar sin befolkning kan vara livskraftig om det kan anpassa sig till förändringar genom innovativa medel som skapar ny livskraft. I forskningsprojektet för flexibla innovativa landsbygder, sopeutuvat innovatiiviset maaseudut (SOMA), identifierades innovativt anpassade landsbygdskommuner genom en indikatoranalys, och orsakerna till deras framgång undersöktes.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Nätverket SALT jobbar för att få unga att stanna eller återvända till hemorten

Gullkrona i Skärgårdshavet                                                                                        Bildkälla: Wikimedia Commons   

Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi får två års finansiering av jord- och skogsbruksministeriet för att leda temanätverket SALT – Skärgård och landsbygd i samverkan. Målet är att få unga att stanna på eller återvända till hemorten.

Visionen om ett gott liv är ledstjärnan både i det nationella skärgårdsprogrammet och i landsbygdsprogrammet. Ett gott liv får sin början i en trygg barndom och uppväxttid. Genom att från tidig ålder skapa en positiv hembygdsidentitet, växer förutsättningarna att ungdomarna vill stanna kvar eller återvända till hemorten efter sina studier och bidra till att skapa livskraftiga skärgårds- och landsbygdssamhällen.

Landsbygden gör comeback under coronaepidemin

Svenska Yle Story åkte till Korsnäs, Österbotten för att ta reda på vad som lockar med landsbygden just nu. Coronaepidemin har fått fler finländare än normalt att lämna de stora städerna för ett liv på landet och totalt ökade befolkningen i gles- och landsbygdskommunerna med ca 1 500 personer under våren. I programmet ger även forskardoktor Kenneth Nordberg på Åbo Akademi i Vasa sin syn på saken.

Se inslaget på arenan.yle.fi.

Lågstadiet är en livskraftsinvestering för landsbygdskommunen

En skola som stängdes för några år sedan är Södra Vallgrund skola i Korsholms kommun.
Bildkälla: Södra Vallgrund skola

Enligt statistiken har 518 lågstadier nedlagts i Finland under åren 2011-2018. Av nedläggningarna hänförs 66,2 procent till landsbygden. Det här betyder att de genomsnittliga skolresorna har blivit längre, särskilt på glesbygden. För en elev på glesbygden innebär det här nästan 7 gånger längre skolresa än för en elev i ett landsbygdscentrum. De längre skolresorna återspeglas även i att det på landsbygden bor en allt större andel av befolkningen med över 20 kilometer till närmaste lågstadium.

En minskad tillgänglighet av lågstadier är också kopplad till befolkningsutvecklingen i lågstadiernas närområden, för efter att lågstadiet indragits ökar befolkningsförlusterna i skolans närområde (inom 5 kilometer från lågstadiet).

Ger fenomenet att sitta på flera stolar möjlighet för landsbygdsutveckling?

I mindre kommuner med låga invånarantal sitter ibland samma person på flera stolar, vilket kan påverka relationen mellan kommun och näringsliv. I kommande webbinarium av Landet lär presenterar Anne Ribjer, doktor i företagsekonomi vid Mittuniversitetet, sin studie av fenomenet i norrländska landsbygdskommuner. Fenomenet, kallat ”ett lömskt problem”, innebär att en och samma person har positioner inom politiken, näringslivet och det ideella. Forskningen har tidigare pekat på att detta på sikt kan påverka landsbygdsutvecklingen och nyetablering av företag negativt, men Anne Ribjers forskning visar på en annan bild. Enligt Anne Ribjers kan man tydligt i hennes studie se att resultaten motsäger tidigare forskning, som säger att ett starkt förtroende mellan kommun och småföretagare är en förutsättning för utveckling av entreprenörskapet.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se med länk för anmälan till webbinariet som hålls 8.10 kl. 12-12.45.

Kommunerna i Mellersta Finland värdesätter Leader-finansiering

Bildkälla: leadersuomi.fi

Kommundirektörer i Mellersta Finland anser att Leader-finansiering är ett viktigt verktyg för att befrämja landsbygdskommunernas livskraft. Leader-grupperna har sysslat med utvecklingsarbete på landsbygdsområden under två årtionden och kommunerna har från första början varit Leader-verksamhetens viktigaste samarbetspartners. Samarbetet har möjliggjort mångaslags utvecklingsprojekt för att öka landsbygdskommunernas livskraft. Sålunda har man i t.ex. Hankasalmi, med Leader-finansiering, iståndsatt sommarteatern, utvecklat Häähninmäki områdets möjligheter för friluftsliv och förnyat travbanan. Hankasalmis kommundirektör Matti Mäkinen säger att Leader-finansieringen har hållit kommunen livskraftig och dess organisationer och föreningar verksamma. Det här är den största effekten av Leader-finansieringen.

Läs mer (på finska) på webbplatsen keskisuomenmaaseutu.fi.

Idrott som landsbygdsutvecklare

Visste ni att landsortskommuner är betydligt mer föreningstäta än städerna, och att idrott och föreningslivet har stor betydelse för svensk landsbygdsutveckling. Lyssna på svenska Landsbygdsnätverkets podcast när Landsbygdsnätverket tar sig an kreativa landsbygdslösningar med Fotbollförbundet och Ridsportförbundet. Det blir tydligt att civilsamhället inte bara är en viktig arbetsgivare på landsbygderna, utan även en viktig faktor för att få unga att stanna kvar i, eller återvända till, sin hembygd.

Fyrtioåttonde avsnittet, Lyckad landskamp – idrott som landsbygdsutvecklare, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Vad ska vi göra med resten av landet?

I en kolumn i Hufvudstadsbladet skriver Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori det att han är för Helsingfors, inte betyder att han är mot allt annat, men enligt Vapaavuori skapar urbaniseringen många möjligheter, och ifall Finland i fortsättningen vill bli förmögnare, lönar det sig att greppa dessa möjligheter (se inlägg i denna blogg). Han påminner även om att mer än hälften av landets befolkning bor i de 21 största städerna, vilka nyligen höll stormöte.

I slutet av september kunde man i Yles Aamu-TV ta del av den svenske debattören och ekonomen Kjell A. Nordströms åsikter, bl.a. att det kan vara politiskt klokt att hålla hela landet befolkat, men att det inte är ekonomiskt klokt. Enligt Nordström påskyndar den ekonomiska utvecklingen inflyttningen till städerna, vilket påskyndar den ekonomiska tillväxten – företag trivs i förtätade miljöer.

De små siffrornas landsbygd – specialsakkunnig Ilkka Lehtola i Landsbygdspolitikens blogg

Politikerna talar gärna om behovet av forskningsdata som hjälp vid beslutsfattandet, men hur medvetna är beslutsfattarna om beslutens samhälleliga inverkan? Bland landsbygdskommunerna finns det rikligt med exempel på att effekterna av besluten inte just har utvärderats. Man ha velat se landsbygden som garant för samhällsekonomin och som hinder för städernas tillväxt. I verkligheten har man helt enkelt förbisett det faktum, att Finland är en mosaik av olika regioner, vilka består av såväl stadsområden, små städer, kyrkbyar som även av en bredskalig diversifierad landsbygd.

Det kan uppstå en skev bild av komplexa samhälleliga frågor om man förenklar alltför mycket.

Integrering av flyktingar på landsbygden tas upp på seminarium i Helsingfors

I början av nästa år, 22.1, hålls ett seminarium om integrering av flyktingar på landsbygden. Under seminariet får man höra om goda exempel på integration och om möjligheter att söka projektbidrag, diskutera om flyktingfrågor ur landsbygdens och regionutvecklingens synvinkel, samt ta del av arbets- och näringsministeriets lägesrapport över integrationsfrämjandet för asylsökande och flyktingar på landsbygden. Tillfället är ämnat speciellt för landsbygdskommuner och för andra lokala aktörer. Seminariet ordnas av Landsbygdsnätverket i samarbete med Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen YTR och jord- och skogsbruksministeriet. Seminariet öppnas av jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Härifrån finns länk till program och anmälan (senast 13.1).

Tidigare reste landsbygdsborna i Finland ut i världen – nu kommer världen till oss på landsbygden!

Bilkälla: Pixabay

Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig på SFV Bildning vid regionkansliet i Vasa och specialsakkunnig på IDNET – nätverket som är ett av YTR:s horisontella nätverk, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att landsbygden blivit glokal. Hela blogginlägget finns här under:

Landsbygden har blivit glokal

Den finländska landsbygden har länge präglats av lokala byasamhällen där samhörighet och kulturell likartad identitet varit rådande. Internationalism och mångkulturalism har i sin tur varit förknippat med större städer. Men för ca 25 år sedan började något hända. Flera svenskösterbottniska landsbygdskommuner började ta emot kvotflyktingar. Till min egen hemkommun Korsnäs kom de första kvotflyktingarna 1989 från Vietnam.

Året innan hade grannkommunen Närpes tagit emot kvotflyktingar från Vietnam. Även till den andra grannkommunen Malax kom vietnamesiska båtflyktingar år 1989. Malax och Korsnäs kommuner som sedan 1973 har gemensamt skoldistrikt, hälsocentralsområde och medborgarinstitut, organiserade tillsammans flyktingmottagningen och anställde en gemensam flyktingkoordinator.

Hur påverkas den svenska landsbygden av en ökande internationell migration?

Forskningsprojektet When the World Goes Rural har studerat närmare hur en ökande internationell migration påverkar landsbygden. Vad händer i de kommuner som tar emot personer med utländsk bakgrund och hur upplever migranterna detta? ”Vi har tidigare studerat landsbygdens omvandling utifrån befolkningsförändringar”, säger professorn och projektledaren Gunnel Forsberg från Stockholms universitet. Redan då kunde vi konstatera att det finns ett flöde av människor som flyttar från städer till landsbygdsområden, även om den stora migrationsströmmen går till städerna, medan vi idag ser en ny trend där både antalen och andelen personer från andra länder ökar i vissa landsbygder.

I projektet, som är finansierat av forskningsrådet Formas, valde man ut landsbygdskommuner med en relativt stor ökning av utrikesfödda, och redan där konstaterades att det inte var en homogen grupp.

Äkta dialog behövs mellan landsbygden och städerna – professor Eero Uusitalo i ledaren för Landsbygd Plus

I offentligheten behandlar man mer skillnaderna mellan landsbygden och staden än det som förenar dem. Det här är beklagligt, för med hjälp av gemensamma fördelar skulle man uppnå många nya öppningar och resultat. Byaverksamhet i Finland rf:s färska utvecklingsprogram namnger fyra arbetsformer för lokal utveckling: byaverksamhet, stadsdelsverksamhet, Leader-arbetet och närdemokrati. I praktiskt utvecklingsarbete kan de här kopplas till nyttig växelverkan. Läs mer vad professor Eero Uusitalo skriver (på finska) i ledaren för Landsbygd Plus. Övrigt som tas upp i tidningens finskspråkiga artiklar är bl.a. följande:

Landsbygden skulle behöva fler unga kvinnor

Det råder brist på kvinnor i åldern 20-29 år på landsbygden, medan det i storstadsregionerna igen finns betydligt färre män i samma ålder. Enligt Befolkningsförbundet kan det gå 170 unga män på 100 kvinnor i de landsbygdskommuner där det ligger värst till, medan det däremot kan det gå 88 män på 100 kvinnor i de stora städerna. Hälften av männen i 20-årsåldern bor i områden där det finns betydligt färre kvinnor än män i deras egen ålder, vilket beror på att unga kvinnor i en större utsträckning studerar i större städer. Detta har lett till att det finns många barnlösa män i vissa delar av landet, och här blir kvinnorna också mammor tidigare än snittet.

Uppgifterna (från FNB) är från en notis i dagstidningen Västra Nyland (6.2).