Kategorier
2020 Nyhetsbrev 14/2020

Landsbygden gör comeback under coronaepidemin

Svenska Yle Story åkte till Korsnäs, Österbotten för att ta reda på vad som lockar med landsbygden just nu. Coronaepidemin har fått fler finländare än normalt att lämna de stora städerna för ett liv på landet och totalt ökade befolkningen i gles- och landsbygdskommunerna med ca 1 500 personer under våren. I programmet ger även forskardoktor Kenneth Nordberg på Åbo Akademi i Vasa sin syn på saken.

Se inslaget på arenan.yle.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 03/2020

Lågstadiet är en livskraftsinvestering för landsbygdskommunen

En skola som stängdes för några år sedan är Södra Vallgrund skola i Korsholms kommun.
Bildkälla: Södra Vallgrund skola

Enligt statistiken har 518 lågstadier nedlagts i Finland under åren 2011-2018. Av nedläggningarna hänförs 66,2 procent till landsbygden. Det här betyder att de genomsnittliga skolresorna har blivit längre, särskilt på glesbygden. För en elev på glesbygden innebär det här nästan 7 gånger längre skolresa än för en elev i ett landsbygdscentrum. De längre skolresorna återspeglas även i att det på landsbygden bor en allt större andel av befolkningen med över 20 kilometer till närmaste lågstadium.

En minskad tillgänglighet av lågstadier är också kopplad till befolkningsutvecklingen i lågstadiernas närområden, för efter att lågstadiet indragits ökar befolkningsförlusterna i skolans närområde (inom 5 kilometer från lågstadiet).

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 15/2019

Ger fenomenet att sitta på flera stolar möjlighet för landsbygdsutveckling?

I mindre kommuner med låga invånarantal sitter ibland samma person på flera stolar, vilket kan påverka relationen mellan kommun och näringsliv. I kommande webbinarium av Landet lär presenterar Anne Ribjer, doktor i företagsekonomi vid Mittuniversitetet, sin studie av fenomenet i norrländska landsbygdskommuner. Fenomenet, kallat ”ett lömskt problem”, innebär att en och samma person har positioner inom politiken, näringslivet och det ideella. Forskningen har tidigare pekat på att detta på sikt kan påverka landsbygdsutvecklingen och nyetablering av företag negativt, men Anne Ribjers forskning visar på en annan bild. Enligt Anne Ribjers kan man tydligt i hennes studie se att resultaten motsäger tidigare forskning, som säger att ett starkt förtroende mellan kommun och småföretagare är en förutsättning för utveckling av entreprenörskapet.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se med länk för anmälan till webbinariet som hålls 8.10 kl. 12-12.45.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 18/2018

Kommunerna i Mellersta Finland värdesätter Leader-finansiering

Bildkälla: leadersuomi.fi

Kommundirektörer i Mellersta Finland anser att Leader-finansiering är ett viktigt verktyg för att befrämja landsbygdskommunernas livskraft. Leader-grupperna har sysslat med utvecklingsarbete på landsbygdsområden under två årtionden och kommunerna har från första början varit Leader-verksamhetens viktigaste samarbetspartners. Samarbetet har möjliggjort mångaslags utvecklingsprojekt för att öka landsbygdskommunernas livskraft. Sålunda har man i t.ex. Hankasalmi, med Leader-finansiering, iståndsatt sommarteatern, utvecklat Häähninmäki områdets möjligheter för friluftsliv och förnyat travbanan. Hankasalmis kommundirektör Matti Mäkinen säger att Leader-finansieringen har hållit kommunen livskraftig och dess organisationer och föreningar verksamma. Det här är den största effekten av Leader-finansieringen.

Läs mer (på finska) på webbplatsen keskisuomenmaaseutu.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 02/2018

Idrott som landsbygdsutvecklare

Visste ni att landsortskommuner är betydligt mer föreningstäta än städerna, och att idrott och föreningslivet har stor betydelse för svensk landsbygdsutveckling. Lyssna på svenska Landsbygdsnätverkets podcast när Landsbygdsnätverket tar sig an kreativa landsbygdslösningar med Fotbollförbundet och Ridsportförbundet. Det blir tydligt att civilsamhället inte bara är en viktig arbetsgivare på landsbygderna, utan även en viktig faktor för att få unga att stanna kvar i, eller återvända till, sin hembygd.

Fyrtioåttonde avsnittet, Lyckad landskamp – idrott som landsbygdsutvecklare, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 12/2017

Vad ska vi göra med resten av landet?

I en kolumn i Hufvudstadsbladet skriver Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori det att han är för Helsingfors, inte betyder att han är mot allt annat, men enligt Vapaavuori skapar urbaniseringen många möjligheter, och ifall Finland i fortsättningen vill bli förmögnare, lönar det sig att greppa dessa möjligheter (se inlägg i denna blogg). Han påminner även om att mer än hälften av landets befolkning bor i de 21 största städerna, vilka nyligen höll stormöte.

I slutet av september kunde man i Yles Aamu-TV ta del av den svenske debattören och ekonomen Kjell A. Nordströms åsikter, bl.a. att det kan vara politiskt klokt att hålla hela landet befolkat, men att det inte är ekonomiskt klokt. Enligt Nordström påskyndar den ekonomiska utvecklingen inflyttningen till städerna, vilket påskyndar den ekonomiska tillväxten – företag trivs i förtätade miljöer.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 11/2017

De små siffrornas landsbygd – specialsakkunnig Ilkka Lehtola i Landsbygdspolitikens blogg

Politikerna talar gärna om behovet av forskningsdata som hjälp vid beslutsfattandet, men hur medvetna är beslutsfattarna om beslutens samhälleliga inverkan? Bland landsbygdskommunerna finns det rikligt med exempel på att effekterna av besluten inte just har utvärderats. Man ha velat se landsbygden som garant för samhällsekonomin och som hinder för städernas tillväxt. I verkligheten har man helt enkelt förbisett det faktum, att Finland är en mosaik av olika regioner, vilka består av såväl stadsområden, små städer, kyrkbyar som även av en bredskalig diversifierad landsbygd.

Det kan uppstå en skev bild av komplexa samhälleliga frågor om man förenklar alltför mycket.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 44/2015

Integrering av flyktingar på landsbygden tas upp på seminarium i Helsingfors

FlyktingarI början av nästa år, 22.1, hålls ett seminarium om integrering av flyktingar på landsbygden. Under seminariet får man höra om goda exempel på integration och om möjligheter att söka projektbidrag, diskutera om flyktingfrågor ur landsbygdens och regionutvecklingens synvinkel, samt ta del av arbets- och näringsministeriets lägesrapport över integrationsfrämjandet för asylsökande och flyktingar på landsbygden. Tillfället är ämnat speciellt för landsbygdskommuner och för andra lokala aktörer. Seminariet ordnas av Landsbygdsnätverket i samarbete med Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen YTR och jord- och skogsbruksministeriet. Seminariet öppnas av jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Härifrån finns länk till program och anmälan (senast 13.1).

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Tidigare reste landsbygdsborna i Finland ut i världen – nu kommer världen till oss på landsbygden!

Flykting - olika ord
Bilkälla: Pixabay

Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig på SFV Bildning vid regionkansliet i Vasa och specialsakkunnig på IDNET – nätverket som är ett av YTR:s horisontella nätverk, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att landsbygden blivit glokal. Hela blogginlägget finns här under:

Landsbygden har blivit glokal

Den finländska landsbygden har länge präglats av lokala byasamhällen där samhörighet och kulturell likartad identitet varit rådande. Internationalism och mångkulturalism har i sin tur varit förknippat med större städer. Men för ca 25 år sedan började något hända. Flera svenskösterbottniska landsbygdskommuner började ta emot kvotflyktingar. Till min egen hemkommun Korsnäs kom de första kvotflyktingarna 1989 från Vietnam.

Året innan hade grannkommunen Närpes tagit emot kvotflyktingar från Vietnam. Även till den andra grannkommunen Malax kom vietnamesiska båtflyktingar år 1989. Malax och Korsnäs kommuner som sedan 1973 har gemensamt skoldistrikt, hälsocentralsområde och medborgarinstitut, organiserade tillsammans flyktingmottagningen och anställde en gemensam flyktingkoordinator.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 44/2014

Hur påverkas den svenska landsbygden av en ökande internationell migration?

Svenska Landsbygdsnätverkets nyhetsbrev nr 3-2014 (nya Landsbygdsnätverket)Forskningsprojektet When the World Goes Rural har studerat närmare hur en ökande internationell migration påverkar landsbygden. Vad händer i de kommuner som tar emot personer med utländsk bakgrund och hur upplever migranterna detta? ”Vi har tidigare studerat landsbygdens omvandling utifrån befolkningsförändringar”, säger professorn och projektledaren Gunnel Forsberg från Stockholms universitet. Redan då kunde vi konstatera att det finns ett flöde av människor som flyttar från städer till landsbygdsområden, även om den stora migrationsströmmen går till städerna, medan vi idag ser en ny trend där både antalen och andelen personer från andra länder ökar i vissa landsbygder.

I projektet, som är finansierat av forskningsrådet Formas, valde man ut landsbygdskommuner med en relativt stor ökning av utrikesfödda, och redan där konstaterades att det inte var en homogen grupp.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 12/2014

Äkta dialog behövs mellan landsbygden och städerna – professor Eero Uusitalo i ledaren för Landsbygd Plus

Landsbygd Plus nr 2-2014 och engelskspråkiga numret 2014I offentligheten behandlar man mer skillnaderna mellan landsbygden och staden än det som förenar dem. Det här är beklagligt, för med hjälp av gemensamma fördelar skulle man uppnå många nya öppningar och resultat. Byaverksamhet i Finland rf:s färska utvecklingsprogram namnger fyra arbetsformer för lokal utveckling: byaverksamhet, stadsdelsverksamhet, Leader-arbetet och närdemokrati. I praktiskt utvecklingsarbete kan de här kopplas till nyttig växelverkan. Läs mer vad professor Eero Uusitalo skriver (på finska) i ledaren för Landsbygd Plus. Övrigt som tas upp i tidningens finskspråkiga artiklar är bl.a. följande:

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 08/2014

Landsbygden skulle behöva fler unga kvinnor

Enjoying lifeDet råder brist på kvinnor i åldern 20-29 år på landsbygden, medan det i storstadsregionerna igen finns betydligt färre män i samma ålder. Enligt Befolkningsförbundet kan det gå 170 unga män på 100 kvinnor i de landsbygdskommuner där det ligger värst till, medan det däremot kan det gå 88 män på 100 kvinnor i de stora städerna. Hälften av männen i 20-årsåldern bor i områden där det finns betydligt färre kvinnor än män i deras egen ålder, vilket beror på att unga kvinnor i en större utsträckning studerar i större städer. Detta har lett till att det finns många barnlösa män i vissa delar av landet, och här blir kvinnorna också mammor tidigare än snittet.

Uppgifterna (från FNB) är från en notis i dagstidningen Västra Nyland (6.2).

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 07/2014

Bland svenska höghusen gror landsbygdsdrömmar

Rapporten Det här hände sedan! - svenska JordbruksverketDrygt var tredje boende i miljonprogram och liknande områden kan tänka sig att bo på landet och mer än var tionde vill flytta dit, framkommer det av Miklos årliga miljonprogramsundersökning som svenska Jordbruksverket har varit delaktig i. Tidigare har Jordbruksverket, i samarbete med Miklo, tagit fram fyra olika studier om möjligheter till matchning mellan miljonprogramsbor och landsbygdskommuner i behov av inflyttare. För ett år sedan anordnade Jordbruksverket två workshops i Stockholm respektive Örnsköldsvik på temat, där sammanlagt ett 70-tal politiker och högre tjänstemän från kommuner och regioner deltog. Bakgrunden till initiativet är att landsbygdskommuner idag ofta söker arbetskraft i andra länder och inte blickar mot miljonprogrammen, där det finns många arbetssökande med rätt kompetens.

Uppgifterna är från svenska Landsbygdsnätverkets hemsida. Dokumentationen från workshoparna och rapporten om vad som hänt efteråt finns som länkar på Jordbruksverkets hemsida.