Kategorier
2019 Nyhetsbrev 16/2019

Viktigt för hela landet att glesbygden har framgång

Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder överlämnade 11.10 sin slutrapport, Harvaan asuttujen alueiden parlamentaarisen työryhmän loppuraportti (Slutrapport från den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder), till jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Rapporten innehåller över 40 åtgärdsförslag som, om de genomförs, stärker livskraften i glesbygderna i hela landet. Åtgärderna ökar glesbygdsinvånarnas välbefinnande, samt glesbygdsföretagens möjligheter att nå framgång.

Arbetsgruppens åtgärdsförslag handlar bland annat om att främja platsoberoende arbete, trygga tillgången till polistjänster i hela landet, i synnerhet i fråga om larmuppdrag, samt att främja livslångt lärande i glesbygderna. ”När vi tänker på hela Finlands framgång, är det ett viktigt mål att glesbygden har medvind”, konstaterade minister Leppä som är Landsbygdspolitiska rådets ordförande.

Mer info finns på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 15/2019

Riksdagens nätverk för byaverksamhet föreslår skolnätverksutredning och pilotprojekt för sysselsättningen

I ställningstagandet från riksdagens nätverk för byaverksamhet föreslås en utredning över skolnätverket, samt ett nationellt pilotprojekt som skulle öka organisationernas roll i sysselsättandet av långtidsarbetslösa med lönestödsmedel. Med åtgärderna stöder man bevarandet av närservicen via nya, smarta lösningar och stärker de lokala samhällenas livskraft, både i byarna som i stadsdelarna.

Läs mer på (finska) webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 10/2019

Vad är byaverksamhet i praktiken? – läs Finlands Byars nya infoblad

Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf publicerade 8.5 sitt nya infoblad om byaverksamhetens många sidor som bilaga i Maaseudun Tulevaisuus. I Finland finns 4 300 byar som utför lokalt arbete för livskraften och där man kommer på lösningar som passar för just den platsen.

Men vad är byaverksamhet i praktiken? I tidningsbilagan svarar man på detta genom att presentera exempel runt om i Finland. Man berättar bl.a. om varför byarnas framtid finns i unga företagare, hur en obehövlig byggnad blev byns hjärta och varför utökad förskoleundervisning förutsätter satsning i närskolnätverket.

Det finskspråkiga infobladet finns att läsas på webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 09/2019

Landsbygdens nya kläder och ideologi

Bildkälla: http://www.mua-lehti.fi/

I H.C. Andersens välbekanta saga från år 1837 berättas det om kejsarens nya kläder. Sagan kan även komma i åtanke för många av dagens fenomen vad gäller landsbygden och regionutvecklingen. Bra grogrund för sagans tema verkar vara exempelvis regionernas och kommunernas strävan att sticka ut. Frågan handlar i grunden om kommunal och regional marknadsföring, som under senare år även fått nya uttrycksformer. Regionerna ska förmås sticka ut, framförallt för att de ska väcka intresse hos nya invånare och företag. Målet är således att stärka den regionala ekonomin och skapa livskraft.

En del kritiska forskare ser fenomenet som innehållande nyliberalistiskt tänkesätt och managerialism, och att dessa tränger sig in på samhällets alla områden (bl.a. Pyykkönen 2014, 50-54).

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 09/2019

Livskraften utgörs av företagens konkurrensförmåga och kommuninvånarnas välmående

Under senaste tid har man betonat betydelsen av kommunernas livskraftsuppgift vid sidan av kommunernas traditionella roll som serviceproducent och förverkligare av näringslivspolitiken. Kommunerna har också övergått från näringslivspolitik till livskraftspolitik. På grund av det här genomfördes första skedet i forskningen för kommuner i Norra Karelen en livskraftsutredning för att kartlägga kommunernas nuläge för livskraftsarbetet inom projektet Puhti. Enligt forskningen utgörs livskraften av kommunens och konkurrensförmågan hos de företag som finns på dess område, samt dragningskraften, eller kommuninvånarnas välmående och delaktighet. Kommunernas livskraft, förutsätter samarbete inom ett brett aktörsnätverk, där företagen och tredje sektorn är centrala producenter av livskraften.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Teemu Makkonen är forskningsdirektör på region- och kommunforskningscentralen Spatia vid Östra Finlands universitet.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Som man bäddar för man ligga – i digigropen eller i digimolnet

Regionernas livskraft är relaterat till deras förnyelseförmåga och till deras livskraftiga företag. Livskraften grundar sig på den dragningskraft som regioner och orter lockar nya invånare och företag med. Det avgörande är inställningen och hur regionerna förmår svara mot servicen, företagsverksamheten och samhällenas utveckling och förnyelse. Optisk fiber är en viktig dragningsfaktor för både nya invånare och företag.

Digitaliseringen framskrider oundvikligen. Enligt forskningsresultat från Östra Finlands universitet har fiberanslutning varit en avgörande inverkan i valet av placeringsort för vart fjärde företag och för grundandet av vart femte företag. Dessutom är optisk fibernätverk en viktig faktor i valet av fritidsbostadens ort. Forskningsresultaten visar sålunda att fiber är en central dragningsfaktor, som det skulle löna sig för kommunen att även utnyttja i marknadsföringen. Men innan dess, ska förstås den optiska fibern vara nedgrävd och tillgänglig för både företagen och invånarna.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Marianne Selkäinaho är landsbygdsöverinspektör på jord- och skogsbruksministeriet.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 09/2018

Kommunernas nya roll och byaråden

Diskussionen om kommunernas nya roll har ännu inte riktigt kommit igång. Framtidens kommun kommer ju att ha sju olika roller: bildnings-, välfärds-, delaktighets- och gemenskapsrollen och närings-, sysselsättnings-, livsmiljö- och självstyrelserollen samt utvecklings och partnerskapsrollen.

Framtidens kommun skall befrämja den lokala livskraften och välfärden tillsammans med kommuninnevånarna. Det blir också viktigt att skapa samhörighet och möjliggöra kommuninvånarnas delaktighet. Förnyelsearbete lyser dock ännu rätt långt med sin frånvaro. Därför väcks intresse för de kommuner som påbörjat de första stegen och då tänker jag speciellt på frågor som närdemokrati, delaktighet och lokal utveckling. Byalagen är numera en viktig samarbetspartner under näringslivsnämnden då de under tidigare perioder varit en del av kultur- och fritidsnämnden.

Läs mer på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten Ann-Sofi Backgren är specialsakkunnig inom landsbygdspolitiska nätverksprojektet Svenskfinland som brobyggare och pilotområde (IDNET)/Svenska folkskolans vänner.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 07/2018

Växande skillnader i utbildningsutbudet påverkar utvecklingen av regionernas livskraft

Genomförandet av yrkesutbildningen har under 2000-talet genomgått förändringar, vilka har t.ex. varit minskande finansiering och koncentrering av utbildningen till större enheter. Om detta fortgår, kan utvecklingen fördjupa regionala skillnader inom landskapen och mellan olika landskap. Nationella och regionala utbildningspolitiska beslut återspeglar även starkt landsbygdens utbildningsmöjligheter och tillgången på kunnig arbetskraft. Inom MANE:s nätverk för kompetens och sysselsättning (Osaaminen ja työllisyys) har man gett ut rapporten Ammatillisen koulutuksen tila ja tulevaisuus maaseutualueilla där man utifrån tre landskap (Södra Österbotten, Norra Österbotten och Norra Karelen) granskat nuläget och framtiden för landsbygdens yrkesutbildning.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 07/2018

Kompetens och förnyelse centrala för landsbygdens livskraft

Ständerhuset
Bildkälla: Wikimedia Commons

Landsbygdspolitiska rådet samlades till möte 28.3 i Ständerhuset i Helsingfors. Under mötet behandlades bl.a. förnyelsen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, landskapsreformen, samt aktuellt inom landsbygdens företagande. ”Kompetens och förnyelse är centrala för landsbygdens livskraft”, sade rådets ordförande, jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, under mötet.

”Landskapsreformen och den nya programperioden påverkar på ett väsentligt sätt landsbygdens företagsservice. Koordineringen av finansieringsmöjligheter är allt viktigare för att företagen och föreningarna ska få service på bästa möjliga sätt”, betonade minister Leppä.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 06/2018

”Staden är en ödesfråga för Finlands livskraft och konkurrenskraft”

Den 21 mars möttes ett uppenbart hänfört auditorium av urbanister i Helsingfors stadshus i en manifestation mot statens syn på staden. Bakom mötet stod tankesmedjan MDI, och på mötet lanserades även en pamflett Kaupunkien aikakausi (Städernas era) där 28 skribenter, av dem 14 professorer, diskuterar staden ur olika perspektiv. Förordet är skrivet av Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori, som anslår tonen med budskapet att man de senaste decennierna försummat staden i planering och beslutsfattande på bekostnad av landsbygden. Vapaavuori, som får stöd av de flesta skribenterna i pamfletten, fick också starkt flankstöd på symposiet.

Universitetsrekorn vid Tammerfors universitet Markus Laine skriver i pamfletten att ”staden är en ödesfråga för Finlands livskraft och konkurrenskraft”, medan chefen för stadsforskningen vid Åbo universitet Sampo Ruoppila menar att helheten tar stryk om en del av stadens uppgifter godtyckligt överförs till en ny landskapsnivå.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 06/2017

MANE-utlåtande om CAP-reformen

Sekretariatet för Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) har kommit med ett utlåtande och ställningstagande om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP:s, framtid. Sekretariatet efterlyser i sitt ställningstagande en gemensam jordbrukspolitik som främjar en hållbar utveckling på landsbygden och drar nytta av de möjligheter som finns på landsbygden, vilket befrämjar välfärden och en hållbar tillväxt. MANE:s sekretariat betonar i ställningstagandet även vikten av mångsidighet och förnyande av landsbygdens näringsliv, samt behovet av att stärka Leader-verksamheten för att förbättra landsbygdsområdenas livskraft och -kvalitet.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi med länk till utlåtandet (på engelska).

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 07/2016

Ökad livskraft på landsbygden via landsbygdsprogrammet

Landsbygdsnätverket - logo (2)Med hjälp av Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013 har man bidragit till sysselsättningen, förbättrat förutsättningarna för företagande och matproduktion, vårdat miljön och utvecklat landsbygdens tjänster. Under perioden 2007-2013 har programmet hjälpt att skapa eller bevara upp till 75 000 arbetsplatser i landsbygdsområdena, av vilka närmare 8 000 var nya arbetstillfällen, resten var bevarade arbetsplatser och arbetsplatser som uppkom i samband med projekt eller investeringar. Detta framgår av programperiodens resultat som behandlades på övervakningskommitténs sista möte (23.5) i Åbo. ”Resultaten indikerar starkt att programåtgärderna har lett till ökad livskraft på landsbygden”, sade kommitténs ordförande, lantbruksrådet Esko Juvonen på jord- och skogsbruksministeriet.

Mer info finns på webbplatsen maaseutu.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 03/2016

Samverkan i andelslag för den lokala utvecklingens bästa

Rapporten Yhteisetu-osuuskunta – Joustava paikallisrakenne muuttuvalle maaseudulleRuralia-institutet vid Helsingfors universitet har kommit ut med rapporten Yhteisetu-osuuskunta – Joustava paikallisrakenne muuttuvalle maaseudulle (Manu Rantanen, Tytti Klén och Hagen Henrÿ (red.). Verksamhetsmodellen, som granskats i rapporten, samlar landsbygdens olika aktörer i kompanjonskap för att öka servicen tillgänglighet. Yhteisetu-osuuskunta (engelskans multi-stakeholder cooperative), alltså ett andelslag som kan samla olika medlemsgruppers resurser och intressen i samverkan, är tillsvidare en liten utnyttjad modell i Finland. Inom samma andelslag kan flera olika medlemsgrupper verka, som t.ex. företag, konsumenter och arbetstagare. De kan i framtiden ha en viktig roll i stärkandet av de ekonomiska och sociala resurserna i landsbygdsområden med eftersatt livskraft. Med de här andelslagen kan man ordna kompanjonskap, i vilka kommunerna är med som en part. En sådan här verksamhetsmodell stärker även kommunernas roll som utvecklingsaktörer.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 03/2016

Prioriteringar i regionutvecklingen med mål om hållbar tillväxtväg, jämlik service och boende i hela landet

KyrkbyRegeringen fattade den 25 februari beslut om prioriteringarna i regionutvecklingen 2016-2019, där prioriteringarna är tillväxt genom förnyelse, livskraft från nätverksbaserade regioner och välfärd genom partnerskap. Regeringens mål är att lyfta landets ekonomi och föra in den på en hållbar väg för tillväxt genom att utnyttja hela Finlands resurser. I uppbyggandet av Finlands konkurrenskraft är det även viktigt att trygga människornas välfärd. Målet är att det finns jämlik service och förutsättningar för att även i framtiden kunna leva i hela landet. ”Regeringen ser på Finland som helhet och beaktar de olika regionernas styrkor. I regionutvecklingsbeslutet har man lyft fram de saker som är centrala för regionutvecklingen, såsom tillgänglighet, stödjande av förnyelse i företagen och samarbetsnätverk”, konstaterar näringsminister Olli Rehn.

Uppgifterna är från arbets- och näringsministeriets meddelande.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 02/2016

Satsning på samhällskompanjonskap

Kumppanuus 2016Inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) med sitt nätverk satsar man detta år på kompanjonskap. Målet är att konkretisera vad man menar med kompanjonskap och sålunda förbättra kompanjonskapskunnandet både på lokal och på nationell nivå. Samhällskompanjonskap togs upp som en av YTR:s viktigaste tyngdpunkter under våren 2015. Med sitt då godkända ställningstagande betonade YTR det goda samspelet mellan offentliga sektorn, organisationerna och företagen. Utvecklingen av kompanjonskapet konstaterades höra till alla, såväl staten, kommunerna, privata sektorn som organisationerna. Utvecklandet av kompanjonskapets och samarbetets olika former är ett sätt att förbättra välfärden, servicen, lokal livskraft, demokrati och sysselsättning. Samspel behövs mer än tidigare då den offentliga ekonomin blir stramare och då vanda sätt att arbeta inte längre räcker.