Evenemang inbjuder till byabesök på distans

Arbetsgruppen för Kylälle asumaan-illat (Bo i byn-infokvällarna) har sänt ut en inbjudan till infokvällarna. Här nere följer inbjudan i sin helhet med svensk text:

Bo i byn-evenemang inbjuder till byabesök på distans!

Har du alltid drömt om att flytta till landet eller att ha ett andra hem där? Är du själv en bybo eller skulle du vara intresserad av att bekanta dig med allt vad som händer i byarna? Kom med och ta del av vad byaföreningarna har att berätta! Varför det är bra att bo och leva i just deras by?

Öppen ansökan för nationella landsbygdsprojekt – idéer söks för tre teman

Idésökandet för landsbygdsfondens nationella landsbygdsprojekt är öppnad. Teman i sökningen är landsbygdsboende, ägar- och generationsskiften för företag på landsbygden, samt ett livsmedelssystem med låga koldioxidutsläpp. Stödberättigade projekt kommer bland annat att främja platsoberoende arbete, stärka koldioxidsnåla lösningar för livsmedelssystemet och främja en varaktighet för arbeten på landsbygden genom generationsväxlingar.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutu.fi.

Kylälle asumaan-illat – bekanta dig med byar runt om i Finland!

Via Kylälle asumaan-illat, som hålls på distans, kan de som är intresserade att flytta till landet ta del av livet i byarna och bosättningsmöjligheterna där. Under informationskvällarna presenterar 3-4 byar från samma geografiska område sin hemby med egna ord, bilder och videor för allmänheten. Byns invånare och aktiva berättar hur det är att bo och leva i deras hemby, samt skildrar byns atmosfär och orsakerna till att de trivs i byn. De första kvällarna kommer att hållas 14.4, 28.4, 12.5 och 26.5. Turnén börjar den 14 april i Lappland.

Mer info finns (på finska) på webbadressen suomenkylat.fi.

Sex sakfrågor som kan gynna landsbygden

Utvecklingsfonden Sitras rapport om utvecklingstrender under 2020-talet visar att det finns flera saker som pekar på att boende på landet kan komma att bli en trend under de tio kommande åren. Baserat på befolkningsprognoserna kommer storstäderna fortfarande att locka många bosättare, men landsbygden kan bli en motpol till den här utvecklingen.

Sitras framtidsexpert Mikko Dufva säger till Yle Uutiset, att förändringen inte syns i befolkningsprognoserna, men att det inte på något sätt är omöjligt. Man har lagt märke till flera saker som påverkar livskraften på landsbygden.

Centraliseringsreformer och landsbygden – ”Närpes och Bergö är humlor som inte borde kunna flyga”

Bergö i Malax kommun har en ålderstigen befolkning på knappa 500 personer och är förbundet till fastlandet enbart genom en färja. Det här är förutsättningar som ger en förväntan på en minskande befolkning. Men antalet har hållits stabilt under årtionden och anmärkningsvärt är också att det finns mycket få lokala arbetsplatser: antalet arbetsplatser på ön är enbart 21 procent av antalet arbetande som bor på ön.

Det finns ingen brist på boplatser på fastlandet, men ändå väljer människor att bosätta sig ute på ön. Öborna byggde själva en fastighet för äldreboende där kommunen nu driver verksamheten med vårdplatser, som är billigare än det kommunala genomsnittet.

Närpes är en del av den tynande subregionen Sydösterbotten som har hundra kilometer till närmaste regioncentrum i alla riktningar. I motsatt till grannkommunerna har Närpes lyckats behålla sin befolkningsstorlek, inte minst genom ett näringsliv som möjliggjort en kompenserande inflyttning.

Färskt nyhetsbrev från HSSL

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) senaste nyhetsbrev innehåller bl.a. en fördjupning av boendefrågorna på landsbygden, info om ett webbinarium från den digitala och obemannade butiken Auto Mat i Linköping, rapport från den europeiska Landsbygdsriksdagen, spaning med HSSL:s verksamhetschef Terese Bengard och offentliga samtal som är en serie seminarier över olika aktuella ämnen och som denna gång diskuterade ämnet ”Håller Sverige på att spricka? Landsorten, staden och staten”.

Hela Sveriges nyhetsbrev (4/2019) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.

Hovarböle-Särkijärvi Årets nyländska by 2020

Årets nyländska by 2020 är Hovarböle-Särkijärvi som ligger i östra Nyland i Askola. De aktiva byborna, som har talkoanda och tillämpar en egen byaplan, har tillsammans åstadkommit bl.a. en cykelväg, ett fågeltorn och en gemensam samlingsplats. Kultur- och idrottsevenemang lockar besökare som även kommer längre ifrån. Utmärkelsen Årets nyländska by går till en by som värnar om en god boendemiljö. Årets nyländska by eller stadsdel utses turvis.

Det var under Nylands förbunds årliga evenemang för kommunala beslutsfattare, Landskapsparlamentet, den 19 november som Årets nyländska by offentliggjordes tillsammans med övriga nyländska toppaktörer 2020.

Uppgifterna är från webbplatsen uudenmaanliitto.fi.

Vad får människor att stanna på landsbygden? – tre fallstudier från Österbotten

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.

Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.

Tre av fyra svenskar oroar sig för glesbygdens utarmning

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) verksamhetschef Terese Bengard spanar över landet i varje nummer av organisationens nyhetsbrev. En nypa sanning, en nypa humor, en å annan känga och massor med hyllningar, som Terese ser det, och garanterat 100 procent ruralt perspektiv.

Månadens oro: Tre av fyra svenskar oroar sig för att glesbygden ska utarmas så mycket att det inte går att bo där. Det folk oroar sig för är just de frågor som Hela Sverige ska leva driver: närhet till vård, trygghet, skolor och barnomsorg. Förutom denna oro, tar hon också upp Månadens urban, Månadens rural och Månadens soundtrack.

Framtiden är inte ett megatrend-fenomen – den gör man själv

Varje tidsskede har sina egna modeord. De förekommer i offentligheten några år, tills nya dyker upp. I dag är det megatrend och fenomen som är på tapeten. Men modeorden påverkar även händelser och framtiden, medvetet eller omedvetet. När så en fråga bekräftas som en megatrend eller ett fenomen i offentliga diskussioner, är det inte ett förnekande.

Många av oss som bor någon annanstans än i städerna, har den senaste tiden tröttnat på diskussionen om landsbygdens nedmontering och byarnas undergång. I glesbygdsområden blir bara de kvar som inte förstår tidens trend eller förmår ändra på hemvisten. Självklart så förändras fortsättningsvis landsbygden, liksom även hela samhället.

Gruppering, landsbygdsutveckling och resiliens – del 1

Olika gruppbaserade indelningar kopplas på många sätt till frågor om utveckling av landsbygdssamhällen och deras resiliens. Exempelsvis indelningen landsbygd-stad är fortsättningsvis ett aktuellt tema, såväl i underhållningsserier på TV som i samhällspolitiska diskussioner. Taloustutkimus publicerade senaste sommar en enkät om att hålla hela Finland bebott. Enkäten satte i gång en häftig mediadiskussion, vilken belyste den laddade indelningens betydelse i nationell regionalpolitik. Det centrala i debatten var frågan om hur det finländska samhällets utvecklingssträvanden och -satsningar bör allokeras på axeln landsbygd-stad.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenter är Jarkko Pyysiäinen, forskare vid LUKE och Kari Mikko Vesala, lektor och docent vid Helsingfors universitet.

MANE:s nätverk för den glest bebodda landsbygden har gett ut sitt riksdagsvaltema

Lappland
Bildkälla: Wikimedia Commons

Landsbygdspolitiska rådets (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE:s) nätverk för den glest bebodda landsbygden (HAMA-nätverket) betonar de glest bebodda områdenas roll i utvecklingen av den finländska konkurrensförmågan. På glest bebodda områden finns merparten av den finländska naturens materiella och immateriella råvaror. Med den arbetsföra befolkningens pensionering finns det nu en svår arbetskraftsbrist på glest bebodda områden, vilket påverkar råvarornas vidareförädling och möjligheterna för ökad turism. Inför riksdagsvalet vill man lyfta fram centrala teman för diskussion, vilka berör glest bebodda områden. Landsbygden är inte en sänksten, utan en nationell kraftresurs, betonar HAMA-nätverkets ordförande Tytti Määttä.

Nätverket tar i sina riksdagsvalteman fram bl.a. konkurrensnackdelar, vilket beror på läget för områdets verksamma företag.

Landsbygdens betydelse ökar i framtiden

Det finns ett brett samförstånd bland finländarna, vad gäller att hålla hela Finland och Norra Karelen levande. Myntets andra sida är den pågående utvecklingen med centralisering och urbanisering. Det här kan inte heller nekas. Centralorterna drar till sig invånare och företagsverksamhet.

Den nuvarande utvecklingen undergräver inte det faktum att landsbygden även i framtiden har många möjligheter. Landsbygdens betydelse som boende- och arbetsplats ökar i framtiden. Det här tror Hannu Katajamäki som är professor emeritus i regionvetenskap. Centraliseringen och storhetens ideologi ger vika och vi börjar igen leva genom de små lokalsamhällena.

Mänsklighetens hetaste sommar! – SYTY-ordföranden i föreningens senaste nyhetsbrev

Intressebevakning för lokal utvecklingen känns ibland som att släcka bränder – när du fått ett missförstånd omintetgjort, bör du genast ta i tag i nästa. Trots missförstånden var det trevligt att läsa Yle:s undersökning om hur 80 procent av finländarna vill ”hålla hela landet levande” – tänk, för en enstaka sak i vårt samhälle finns ett så brett stöd. Det handlar emellertid inte om att ”hålla kvar” boendet: i stället för att ”hålla kvar”, kommer boendet på vår landsbygd att bero på invånarnas egen vilja att bosätta sig var man vill – även om det finns mindre service än i städerna.

Läs hela hälsningen från SYTY-ordförande Petri Rinne i föreningens nyhetsbrev (7/2018), i vilket det även finns bl.a. info om de riksomfattande byadagarna LOKAALI, innovationslägret CLLD2030, nya arbetstagare till SYTY:s nya projekt ”Koti kylään”, bya-assistenter som erbjuder en ny tids grannhjälp, samt deltagande i tävlingen Den smartaste byn. SYTY:s hemsida finns på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Närservicen nödvändig för livskraftig skärgård och landsbygd

Om det kan bli praktiskt för människor att bo i skärgården och på landsbygden genom enkla transporter och tillgänglighet till service, då gör man det också möjligt att starta och driva företag där. Så enkelt är det faktiskt, för finns det service, då kan folk bosätta sig i närheten, som i sin tur kan anställas och möjliggöra för företagen att växa och utvecklas vidare. Det här menar Ina Ununger, ordförande i Näringslivsnämnden på Värmdö kommun i Stockholms län. Ununger är övertygad om att närheten till service är nödvändig för en livskraftig skärgård och en attraktiv kommun, samt för en hållbar utveckling i gles- och landsbygder generellt.