Kategorier
2019 Nyhetsbrev 20/2019

Flytten till stan går inte att stoppa – det måste bli enklare att flytta och pendla

I en bok av Peter Gladoic Håkansson och Helena Bohman, docent respektive universitetslektor vid Malmö universitet, jämförs Skandinavien med sydöstra Europa, Investigating Spatial Inequalities: Mobility, Housing and Employment in Scandinavia and South-East Europe. Precis som i Sverige ökar storstäderna i Kroatien och Serbien och landsbygdsbefolkningen minskar. Enligt Håkansson är det inget politiskt beslut att städerna ska växa, utan det ligger i den strukturomvandling vi befinner oss i. De stora tendenserna går inte att påverka.

Forskarna menar att minst lika viktig som inkomstklyftorna, är den geografiska ojämlikheten. När en större arbetsplats lägger ner på en mindre ort, drabbas invånarna dubbelt genom att de förlorar både jobb och värdet på sitt hus. För många kan huset vara den viktigaste tillgången de har och de blir på så sätt ”dubbla förlorare”.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

Skärgårdens natur lockar inflyttare – studier och arbete utflyttning

Bildkälla: Wikimedia Commons

Enligt forskarna Dan Sundbloms och Pia Liljeroths rapport, Morgondagens skärgårdsbo, är skärgården attraktiv framför allt på grund av sin miljö, medan bristen på service och långa avstånd kan avskräcka människor. Forskarna definierar skärgård som öar utan fast vägförbindelse till fastlandet.

Rapporten, som baserar sig på en enkät till sammanlagt 4 500 människor i Åbolands skärgård, Ålands skärgårdskommuner och Stockholms skärgård, sändes både till personer som är fast bosatta i skärgården och till personer som flyttat bort från skärgården under de tio senaste åren. Personerna som svarade på enkäten var 1 191 stycken med en medelålder på 50 år.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 09/2018

Tankar om landsbygdens dragnings- och kvarhållningskraft

Kommunerna bör fundera på, förutom dragningskraften, även kvarhållningskraften. Vad håller invånarna – både pojkar och flickor som kvinnor och män – nöjda så att en del av dem, som flyttar bort till städer för att studera, återvänder tillbaka till hemkommunen för att t.ex. starta upp tillväxtföretag inom bioekonomi eller turism? Barn, unga, kvinnor, män, företagare, de som flyttat för att studera och återvändare bör vidtalas och höras, ofta och uppriktigt.

Läs mer på (finska) webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten Antonia Husberg är landsbygdsinspektör vid jord- och skogsbruksministeriets regionutveckling.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 09/2016

SFV i Österbotten, Svensk Byaservice och IDNET på ny adress

sfv-i-vasaIdentitetsbaserade nätverkets (IDNET:s) och Svensk Byaservice huvudman Svenska folkskolans vänner (SFV) har flyttat sitt regionkansli i Österbotten. Kansliet, som finns stationerat i Vasa, har flyttat från Hartman huset (Handelsesplanaden 12 B 17) längre söderut invid samma esplanad. SFV finns nu i gatuplan på den nya adressen Handelsesplanaden 23 B, 65100 Vasa. Sålunda finns även Svensk Byaservice och IDNET stationerade här. SFV:s kansli i Österbotten har invigning och öppet hus 24.11 kl. 14-18. Föreningar och organisationer kommer att ha möjlighet att kostnadsfritt ordna möten, kurser och föreläsningar i kansliets mötesutrymme.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 06/2016

Att flytta eller inte flytta – det är frågan för många unga på landsbygden

Svenska Landsbygdsnätverket - logo podden Landet (1)Varför väljer så många att flytta till större städer efter studenten – för att de vill, för att de måste, eller för att det förväntas av dem? I svenska Landsbygdsnätverkets podcast Landet diskuterar Nora, Bartosz och Hanna hur de upplever vuxenvärldens förväntningar på att unga ska lämna sin bygd.

Femte avsnittet, Landet – stanna eller flytta, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 05/2016

Har landsbygden blivit en belastning?

Slum i Quito, Ecuador
Slum i Quito, Ecuador

I praktiken är en stor del av den urbanisering som präglar hela jorden en expansion av slumområden. I en dokumentär besöks Mumbai i Indien, där slumområden har brett ut sig på ett område lika stort som London. När dokumentären gjordes bodde det 12 miljoner människor i staden, och av dem 60 procent i slummen. Staden växer i en otrolig takt, och väntas om några tiotals år bli den största staden i världen.

I en annan dokumentär diskuteras relationen mellan stad och landsbygd i dagens Finland, där en ekonom som numera är politiker intervjuades. Han konstaterade att vi helt enkelt får ge upp landsbygden. Utvecklingen ser sådan ut att det är mest effektivt att bo i städer, medan lönsamma produktionsenheter kan av nödtvång finnas kvar på landet. Men det är inte där människor ska bo. Men hur ska då folk ha råd att bo i staden?

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 05/2016

Nya flyttrörelsen sker inom tättbebyggda Finland

Helsingfors
Helsingfors

Över tre miljoner finländare kommer år 2030 att bo inom ett 90 minuters pendlingsavstånd till Helsingfors, Tammerfors och Åbo. Sedan 1990-talets ekonomiska krasch, har omkring 650 000 finländare flyttat till en stad. Det intressanta i finländskt samhällsliv är inte längre hur landsbygden avfolkas, för det har redan skett. I dag flyttar vi runt i det stadsdominerade Finland med Helsingfors som landets magnetiska pol och supercentrum. Men även andra centra utvecklar sig. Utmed sydkusten breder arbetande finlandssvenskar och barnfamiljer ut sig över pendlingszonerna som befolkningen i övrigt – den rasande debatten om det indragna Y-pendeltåget visar på det.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 42/2015

”Flyttning till städer en konsekvens av servicesamhället”

Helsingfors - Stockmann
Varuhuset Stockmann i Helsingfors
Bildkälla: Wikimedia Commons

Samhällsutvecklingen innehåller obönhörligen ett mått av ständig centralisering. Det är ekonomin som styr. Ju större brist samhället har på allmänna medel, desto snabbare blir utvecklingen. Karl-Gustav Bergh, VD för konstsamfundet och bl.a. styrelsebas för Yrkeshögskolan Novia, är fullständigt övertygad om att beslutsfattarna har försökt sitt yttersta då det har gällt att hålla hela landet bebott. Han nämner utlokaliseringen av centrala ämbetsverk och nätverket av universitet, som i vårt land är tätare än i något annat jämförbart land. Enligt Bergh blir uppgiften att hålla hela landet bebott omöjlig, så länge människorna röstar med fötterna och folkströmmarna går i princip en väg, eller in till storstäderna.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 38/2015

Från ANM till JSM för Leppänen, Åström och Viljanen

FlyttlådorLandsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) och Skärgårdsdelegationens flytt från arbets- och näringsministeriet (ANM) till jord- och skogsbruksministeriet (JSM) framskrider. Flytten sker 1.1.2016 så att från ANM:s regionavdelning flyttar tre personer till JSM, vilka är Skärgårdsdelegationens generalsekreterare Jorma Leppänen, YTR:s generalsekreterare Christell Åström, samt landsbygdsöverinspektör Kirsi Viljanen.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 18/2015

Integration i senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket

Svenska Landsbygdsnätverkets nyhetsbrev nr 6-2015I senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket är fokus på integration. De nya svenskar som väljer att bosätta sig på landsbygden blir en aktiv del av landsbygdsutvecklingen. I nyhetsbrevet kan man bl.a. läsa om storstadskillen Christophe som vill stanna i Ellös, att vi behöver varandra (ledaren), att det är möjligt att vända en negativ flyttrend, att mångfald ger mervärde för varje individ och att förhoppningarna är stora på att nya Leader-perioden sätter ännu mer fokus på integrationen än tidigare. Man får även veta mer om det europeiska landsbygdsnätverket.

Nyhetsbrevet (nr 6/2015) finns som länk på Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 32/2014

Tudelningen av Sverige en stor utmaning

Sveriges Radio P1 Vetandets världUrbaniseringen går fort i Sverige, som är ett stort land med en mycket liten befolkning. Inte minst ungdomarna lämnar landsbygden och småorter. Hela 250 av Sveriges 290 kommuner tappar idag unga, som inte kommer tillbaka. Denna verklighet som pågår, verkar inte gå att stoppa, och den är på intet sätt unik för just Sverige, men effekterna märks snabbt när befolkningen till att börja med är så liten. Enligt professorn i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping Charlotta Mellander har många kommunpolitiker trott att de unga som flyttar, kommer tillbaka när de skaffar familj, men hennes undersökning visade att så inte är fallet. Den tudelning av Sverige som pågår är en jätteutmaning, menar Mellander.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 32/2014

Minska möjlighetsgapet mellan stad och land

??????Människor i alla åldrar behövs för att landsbygden ska kunna leva och blomstra, men någonting sådant kommer inte att ske, ifall inte samhällets makthavare, organisationer och invånare arbetar med att förändra de missvisande attityderna mot ungas möjligheter på mindre orter. Stannar man kvar, likställs det ofta med att man saknar ambitioner. Många vuxna uppmanar oss unga att flytta härifrån, men är inte sena med att välkomna oss tillbaka när vi utbildat oss och skaffat barn. Vore det inte en bättre strategi att uppmuntra, göra oss delaktiga och betrakta oss som den resurs för bygden vi faktiskt är? Vuxna landsbygdsbor har ett stort ansvar för att förändra attityden mot oss unga som väljer att stanna kvar. Precis som ett liv i staden kan ett liv på landsbygden kan vara hållbart, kreativt och erbjuda framtidsmöjligheter. Om unga ska stanna kvar på landsbygden, måste möjlighetsgapet mellan stad och landsbygd minskas.

Läs hela debattartikeln (från 18.9), Tvinga inte oss unga att flytta till städerna, på webbadressen aftonbladet.se. Skribenter är Anna Frestadius, Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, Elin Larsson, Vi unga och Josefina Andersson, nätverket U LAND. Se även webbadressen landsbygdsnatverket.se om storstadsnormen i fokus på konferens om unga.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 13/2014

Unga med höga betyg drar till storstäder

Young couple kissing in an old european town square.Att högutbildade i större utsträckning flyttar till storstäder har länge varit känt, men Sofia Tano har i sitt avhandlingsarbete gett sig in på ett relativt outforskat område. Hon har undersökt hur betyg hänger ihop med val av bostadsort. Med hjälp av svensk registerdata har Tano analyserat unga människors flyttmönster – från deras första flytt fram till dess att de nått 30-årsåldern. Tano menar att det skolbetyg som elever får i årskurs 9, och om de väljer att studera vidare eller inte, har stor betydelse för vart de sedan flyttar, och även vem de väljer som partner. Valet av bostadsort är inte så självständigt, utan istället flyttar de som lämnar sin hemort efter gymnasiet ofta till ett ställe där en familjemedlem bor eller har bott.

Tano har också studerat betygets roll för unga människor som börjat studera på universitet, och deras flyttbeslut efter universitetsexamen.