Japansk lokal donationsmodell prövas i finländska glesbygdskommuner

Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden (HAMA) undersöker möjligheterna med en mekanism som liknar den japanska lokala donationsmodellen för att stärka livskraften i Finlands glesbygdsområden. Den påbörjade utredningen leds av Aluekehittämisen konsulttitoimisto MDI.

Furusato Nozei, det vill säga en lokal donationsmodell, har varit populärt i Japan där medborgare kan ge frivilliga penningdonationer till en kommun utanför deras hemkommun. Givaren kan välja till vilket ändamål hen vill styra medlen och som ersättning för donationen får givaren lokala produkter, såsom mat, tjänster eller gåvor. I den japanska modellen kan givaren dra av donationsbeloppet vid inkomstbeskattningen.

HAMA-arbetsgruppen vill stöda multilokaliteten på många sätt

Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden (HAMA) vill hitta sätt att främja multilokaliteten. Vid sitt möte den 17 februari dryftade arbetsgruppen hur den skulle kunna främja multilokaliteten genom experiment.

”Vi vill ta reda på vad det är för praktiska utmaningar för medborgare som redan bor på flera platser och hur lagstiftning eller avveckling av byråkrati kunde lindra deras situation. Under nästa möte kommer vi att börja ta fram lösningar och förbereda eventuella regionala experiment”, säger arbetsgruppens ordförande, riksdagsledamot Hanna Huttunen (C).

Mer info (på finska) finns på webbplatsen mmm.fi.

Norsk modell för stödsystem kunde testas i glesbygden

Bildkälla: Wikimedia Commons

För att få stöd i sitt arbete beställde den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden i november 2020 en grundlagsenlig förhandsbedömning av regionutvecklingsåtgärder enligt den s.k. norska modellen. Bedömningen togs fram av professor Tuomas Ojanen. Arbetsgruppen behandlar bedömningsrapporten vid sitt möte den 17 februari. Ojanen granskade följande åtgärder med tanke på grundlagen:

Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden inledde sitt arbete – coronans utmaningar ska vändas till möjligheter

Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

Är dåligt fungerande förbindelser ett hinder för utvecklingen av glesbefolkade områden? Hur kunde vardagen underlättas för säsongsarbetarna och för de som arbetar på distans i glesbefolkade landsbygdsområden?

Naturturism intresserar allt fler finländare – de mest populära nationalparkerna var överbelastade förra sommaren. Under det första mötet för den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden (HAMA) fördes flitigt diskussioner i ett flertal ämnen.

Ordförande för arbetsgruppen, riksdagsledamot Hanna Huttunen (C), var nöjd med det första mötet.

Landsbygdspolitikens dag – Landsbygdsbarometern del 2 och coronaepidemins inverkan på glesbygdsområden

På landsbygdspolitikens dag 29.10 diskuteras aktuella frågor mot bakgrund av ny information. Dagens första ämne är resultat från Landsbygdsbarometern 2020 om finländarnas syn på landsbygdsföretagande och dess förutsättningar. På eftermiddagen diskuteras coronans inverkan på de glest bebodda områdena och kommande verksamhet för parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden.

Resultaten från Landsbygdsbarometern 2020 offentliggörs under landsbygdspolitikens dag i Suomen.TV-kanalen på förmiddagen (kl. 10-11.30), medan coronans påverkan och kommande verksamhet för parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden diskuteras på eftermiddagen (kl. 13-15).

Uppgifterna (på finska) är i huvudsak från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Bekanta er med förmiddagens och eftermiddagens program! Se även webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

Statsrådet utnämnde en ny parlamentarisk arbetsgrupp för glesbygden – minister Leppä vill raskt se försöksprojekt

Statsrådet utnämnde den 8 oktober 2020 en parlamentarisk arbetsgrupp för glesbygd för att förbättra möjligheterna för glesbebyggda områden i Finland. Arbetsgruppens mandatperiod är 12.10.2020-30.6.2023.

– Jag förväntar mig att arbetsgruppen ska börja genomföra försöksprojekt snabbt. Det lönar sig att utveckla vidare särskilt erfarenheterna av multilokalitet och använda sig av dem för att stärka livskraften i glesbygden, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Den parlamentariska arbetsgruppen har bland annat till uppgift att bevaka glesbygdens särskilda frågor och stärka livskraften i dessa områden. Arbetsgruppens arbete baserar sig på förslagen i slutrapporten (på finska) från den första parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden 2017 – 2019 samt på Sanna Marins regeringsprogram i fråga om utveckling av glesbygden.

Mer info med arbetsgruppens sammansättning finns i jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande.

Viktigt för hela landet att glesbygden har framgång

Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder överlämnade 11.10 sin slutrapport, Harvaan asuttujen alueiden parlamentaarisen työryhmän loppuraportti (Slutrapport från den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder), till jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Rapporten innehåller över 40 åtgärdsförslag som, om de genomförs, stärker livskraften i glesbygderna i hela landet. Åtgärderna ökar glesbygdsinvånarnas välbefinnande, samt glesbygdsföretagens möjligheter att nå framgång.

Arbetsgruppens åtgärdsförslag handlar bland annat om att främja platsoberoende arbete, trygga tillgången till polistjänster i hela landet, i synnerhet i fråga om larmuppdrag, samt att främja livslångt lärande i glesbygderna. ”När vi tänker på hela Finlands framgång, är det ett viktigt mål att glesbygden har medvind”, konstaterade minister Leppä som är Landsbygdspolitiska rådets ordförande.

Mer info finns på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

Parlamentarisk arbetsgrupp föreslår ekonomiska förmåner gör att gynna det rurala Finland

Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden publicerade i onsdags (27.2) åtgärder för att stöda landsbygden. Det skulle behövas satsningar på infrastruktur, företag, bioekonomi, turism, tjänster och skatteförmåner. Ny miljöteknologi kan vara en lösning. Hilkka Vihinen, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet Luke menar att urbaniseringen hänger ihop med fossila bränslen, som gör det enkelt att transportera energi i ett väldigt kompakt format, vilket har gynnat centraliserade lösningar. Sol-, vind- och vattenenergi finns däremot att tillgå nästan överallt, samtidigt som plasten byts ut mot träbaserade produkter och nya produktionstekniker kan flytta produktionen närmare konsumenterna.

Vihinen ifrågasätter tesen om att urbaniseringen är oundviklig och säger att hon inte anser att landsbygden måste hållas bebodd, men att det finns enorma möjligheter i samspelet mellan glesbygden och städerna som kan gynna hela Finland.

Tilläggsanslag för bättre säkerhet i glesbygder

Ohtakaris steniga strand vid Bottniska viken Bildkälla: Wikimedia Commons

”Vi behöver fler poliser i glesbygdsområdena”, säger ordföranden för parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder Anne Kalmari. Den parlamentariska arbetsgruppen hörde på mötet den 21 november både polisen och gränsbevakningsväsendet i frågor som rör säkerhetstjänster. På vissa glesbygdsorter är väntetiden för brådskande hjälp över en timme. I huvudstadsregionen tar det ungefär fem minuter för polisen att komma på plats. Om det går långsamt att få hjälp, leder detta till att säkerheten blir sämre och att invånarna inte kontaktar polisen vid nödsituationer. Många turistorter kräver polisens resurser i glesbygder, vilket gör att lokala invånare kan bli utan polisens tjänster. Om hjälpen är långsam, kan detta också leda till att folk tar lagen i egna händer.

Regeringen har föreslagit ett tilläggsanslag på 3,3 miljoner euro i statsbudgeten 2019. Anslaget är avsett för att förbättra polisens tjänster i glesbygder och i trakter som är utmanande med tanke på servicenivån.

Ödemarksbruket bör tas in i de nationella programmen – parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden

Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden föreslår att det eftersatta underhållet av den byggda infrastrukturen i nationalparker, strövområden och mångbruksskogar ska omfattas av de kommande regeringarnas budgetar, oberoende av regeringsbasen. Vid fördelningen av stöden ska behoven i glesbygden beaktas.

Arbetsgruppen vill lyfta vildmarksturismen till internationell nivå som en del av Visit Finlands verksamhet, och föreslår att det utarbetas ett temaprogram för vildmarksturism, införs en modell för tillståndskvoter på Forststyrelsens marker, samt genomförs en utredning om möjligheten att inrätta vildmarkshotell i ödemarksområden och i nationalparker eller i närheten av sådana. Arbetsgruppen anser också att det behövs ett långsiktigt nationellt program för att främja livsmedelsexporten. Ur glesbygdsperspektiv är det särskilt viktigt att utveckla exporten av vilt och vild mat från naturen.

Läs mer i pressmeddelandet på webbplatsen mmm.fi.