Svenskspråkigt informationstillfälle för EIP-projekt hålls 8 oktober

Finansiering för innovationsgrupper för landsbygden, alltså EIP-grupperna (EIP = European Innovation Partnership) står igen att få.  Ansökan är öppen 7.9-29.10 och sker i en enda fas (ingen separat idéefterlysning).

Den här ansökningsomgången finansieras med EU:s återhämtningsmedel, därför ska projekten också främja antingen införandet av digitala lösningar eller omställningen till en grön ekonomi eller förbättra primärproduktionens resiliens, d.v.s. dess anpassningsförmåga och stresstålighet under föränderliga förhållanden.

En grön framtid för markanvändning? – läs senaste Nordregio Magazine

I senaste Nordregio Magazine ser man på markanvändningen från två perspektiv: potentialen av den nya bioekonomin på landsbygdsområden och utvecklingen av urbant jordbruk i Kina och EU.

En ny biobaserad ekonomi öppnar en nästan obegränsad potential för regional och rural utveckling. Men det leder även till möjliga konflikter för markanvändning och behov av nya bestämmelser. Genom att uppmuntra tvärvetenskapliga nätverk, försöker Nordregio stärka samordnade åtgärder och övervinna hinder för bioekonomisk utveckling i Norden.

Urbant jordbruk visar också vägen framåt mot nyskapande markanvändningsutveckling. SIEUGreen-projektet samlar intressenter i Kina och EU för att utforska potentialen i ny stadsbaserad jordbruksteknik som en transformativ och integrerad del av resurseffektiva och robusta stadsmiljöer.

Artiklarna i engelskspråkiga Nordregio Magazine #5.18 kan läsas på webbplatsen nordregio.org.

Kompetent arbetskraft en bristvara på landsbygdsområden – läs MANE:s ställningstagande

Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) tar ställning i frågan om bristen på kompetent arbetskraft i landsbygdsområden. Rådet förutsätter omfattande åtgärder på alla politiska plan och efterlyser förändringar i handlingssätt både inom förvaltningen och i det sektoröverskridande samarbetet.

”Landsbygdens roll i det finländska samhällets övergång till bio- och cirkulär ekonomi samt i implementering av klimatpolitiken är obestridlig, men bristerna i tillgången på kompetent arbetskraft hotar att bli ett hinder för en smidig övergång”, konstaterar rådets ordförande, jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, som är nöjd med att rådet tar enhälligt ställning i frågan och framför konkreta målsättningar och åtgärder, med vilka man kan verka för att lösa den akuta situationen.

Övergång till en hållbar bioekonomi diskuteras på konferens i Karlstad 2019

Att förändra den nuvarande ekonomin till en ”ny” bioekonomi, behöver ändrade institutionella ramar på regional och nationell nivå, med hänsyn till och inkluderad platsbaserad kunskap. Konferensen syftar till att bättre förstå rollen för människor och nätverk i denna övergång. Evenemanget hålls i Karlstad den 27-28 mars 2019.

Mer info (på engelska) finns på webbplatsen kau.se.

Framtidens konkurrensfördelar – ren mat och ansvarsfull bio- och cirkulärekonomi

I framtiden är de absoluta konkurrensfördelarna med den verksamhetsmiljö som bygger på finsk mat och förnybara naturresurser ren mat och ansvarsfull bio- och cirkulärekonomi. I jord- och skogsbruksministeriets nya framtidsöversikt Kilpailuvalttina puhdas ruoka ja vastuullinen bio- ja kiertotalous, Maa- ja metsätalousministeriön tulevaisuuskatsaus (Ren mat och ansvarsfull bio- och cirkulärekonomi som en konkurrensfördel, Framtidsöversikt för jord- och skogsbruksministeriet) presenteras mål och åtgärdsförslag för att svara på utmaningar och möjligheter inom den närmaste framtiden.

Finlands konkurrensfördelar är ren mat och rent vatten, ansvarsfull och intelligent användning av naturresurser samt ett innovativt och tryggt ekosystem för geografisk information.

Informationssamhället och landsbygden

I begynnelsen av informationssamhället, i början av 1990-talet, visionerade framtidsforskarna om tiden och platsen i ett fristående informationssamhälle, där informationsarbetet görs vid bryggan och där landsbygden blomstrar genom migrerande kunskapsarbetare. Här hade visionärerna fel. Stadsekonomi och empiri har visat att kunskapsintensivt arbete kräver ackumulerat mänskligt kapital, samt även en mer accelererande befolkningskoncentrering än minskande. Den här utvecklingen har bemötts av städerna, där det finns tillräckligt med möjligheter för arbetstagarna i bransch som bransch och där företagen och andra aktörer kan dra fördelar av varandra genom att utbyta information.

Trots urbaniseringen är fakta det att Finland består till 95 procent av landsbygd. Fakta är även att 68 procent av Finlands varuexport i penningvärde bottnar i de råvaror och produktionsvaror som fås från landsbygden.

Säg din åsikt om landsbygdspolitikens framtid

EU:s pågående finansieringsperiod upphör år 2020, men beredandet av följande period för den gemensamma jordbrukspolitiken har redan börjat. Kommissionen vill nu genom en enkät få in åsikter som hjälp i arbetet. Enkäten är öppen till 2.5.

Det har skett stora förändringar efter att man kom överens om linjedragningar för nuvarande finansieringsperiod: producentpriserna har sjunkit, handelspolitiken har förändrats och EU har förbundit sig till nya klimatmål. Med det här i bakgrunden, så grunnar man på om medlen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik ger det som krävs för ett lönsamt jordbruk, en livskraftig landsbygd och klimatförändringen. Många nya möjligheter, som bio- och kretsloppsekonomi samt digitalisering, behöver involveras mer.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutu.fi.

SYTY:s kommentar till utkastet för barn- och familjetjänsternas reformprogram

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf, som är nationell centralorganisation för landets 3 125 registrerade byaföreningar och 54 Leader-grupper, fäster uppmärksamhet på följande saker i utkastet till reformprogram för barn- och familjetjänsterna:

1. Vid utvärdering av programmets åtgärder förutsätts även landsbygdssäkring (skolornas läge och utbildningens ordnande på landsbygdsområden och i byar)
2. Det behövs även ett utvärderingsförfarande för en barnomsorgssäkring (barnens ställning och gagn tas inte tillräckligt i beaktande vid längre skolresor, av vilket följer tröttare skolelever i lågstadiet)
3. Indragning av småskolor genom beräkningsbesparingar på ekonomiskt lösa grunder (det som sparas på små skolor förloras ofta med ökade resekostnader och utvidgning av centrumskolor och andra investeringsbehov)

Bioekonomin diskuteras på regional nätverksdag i Jakobstad

Landsbygdsnätverkets regionala nätverksdag i Österbotten hålls 8.12 kl. 10-15 (kaffe från 9.30) i Jugendsalen, Skolgatan 11, 68600 Jakobstad. Under dagen förs diskussioner och deltagarna får ge idéer till gemensamma åtgärder som behandlar utvecklandet av bioekonomin. Det ska även skapas en uppfattning om bioekonomins möjligheter, samt att fortsätta förstärka samarbetet mellan Österbotten och Mellersta Österbotten. Regionala nätverksdagen organiseras på uppdrag av landsbygdsnätverkstjänsterna i samarbete med regionala konsultbyrån MDI och Österbottens NTM-central.

Anmälan görs senast 27.11 på webbplatsen webropolsurveys.com.

Lantbruket från kris- till framtidsbransch – uttalande från NSP:s höstmöte

Nylands svenska producentförbunds (NSP:s) höstmöte (10.11) framhåller i ett uttalande att lantbruksbranschen, trots att det finländska jordbruket nu befinner sig i sin djupaste ekonomiska kris under hela vår EU-tid, är en framtidsbransch. I regeringsprogrammet har bioekonomin lyfts upp som spetsprojekt, och det finns en stor potential inom de gröna näringarna, inklusive småskalig energiproduktion.

Nu behövs satsningar på nya investeringsmöjligheter och försäljningskanaler, men för att det ska omsättas i praktiken måste lantbrukets verksamhetsförutsättningar säkras och förbättras, och byråkratibördan måste minska.

Svårt läge för landsbygden men inte hopplöst – professor Kjell Andersson

Centraliseringen och urbaniseringen har förstärkts, och här kan man komma med flera förklaringar. I en artikel i Vasabladet (30.10) räknar professorn i landsbygdsforskning vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa Kjell Andersson upp några. För det första har vi sedan länge haft en stark centraliseringstrend och -tro i Finland, vilket tagit sig uttryck i en medveten satsning på stadsregioner inom utvecklingspolitiken. Den har legat bakom försök till kommunsammanslagningar och den genomsyrar det mesta av omstruktureringen av serviceproduktion med indragning av små skolor, postanstalter, sjukhusavdelningar, polis och rättsinstanser m.m.

Triple Helix-modellen (som Peter Backa nämnde i en artikel i Vasabladet 22.10) utgör också ett exempel på de mekanismer som gynnar städer och centralisering, medan landsbygden inte kan dra speciell nytta av den. Triple Helix innebär nämligen ett samarbete mellan företag, universitet och myndigheter i syfte att strategiskt förbättra i synnerhet industriell verksamhet.

”Världens tätast befolkade skog”

”Jag vaknade upp mitt i ett möte! Vi satt tillsammans med näringsministern och huvudstadsregionens ledning och diskuterade metropolområdets framtid och främjandet av Finlands konkurrenskraft. Hörde jag verkligen rätt? Finland är världens tätast befolkade skog!” Detta påstående kom från en stark aktör inom stadspolitiken, och det var en fin tanke som sätter perspektiv på vår situation. I en hård internationell konkurrens ter sig Finland som ett litet och glest befolkat land med bara 5,5 miljoner invånare. Ute i världen har många städer förorter och stadsdelar med en lika stor befolkning.  I Finland bor 69 procent av befolkningen inom stadsregionerna, 36 procent av dem bor inom metropolområdet.

Det nätverk som städerna i olika delar av landet bildar, är viktigt för oss för att vi ska kunna få fram varje regions starka sidor – ca 77 procent av arbetsplatserna, 90 procent av forsknings- och produktutvecklingsinsatserna och 100 procent av högskolorna finns inom stadsregioner. Ungefär 70 procent av företagens verksamhetsställen finns i städer, och om man räknar bort jordbrukets, skogsbrukets och fiskerinäringens verksamhetsställen, är andelen så stor som 86 procent. Stadsliknande områden utgör dock endast 5 procent av landets areal.

Nationell framgång med modern landsbygdspolitik

OECD:s tionde internationella landsbygdskonferens hölls i Memphis Tennessee 19-21.5. Det centrala budskapet från konferensen var att det behövs en modern landsbygdspolitik, då man försöker nå en bättre konkurrensförmåga och välfärd på landsbygden. Värd för konferensen var USA:s jordbruksminister Tom Vilsack. Temat under sammankomsten var främjandet av nationell framgång med modern landsbygdspolitik. Konferensen samlade ca 200 deltagare från över 20 länder. Det genomgående temat under dagarnas program var OECD:s definierade mål om en ny landsbygdspolitik, där det centrala är en förbättring av välmåendet hos landsbygdens invånare. Konferensens centrala teman var landsbygdsområdenas ekonomiska tillväxt som en del av den nationella tillväxtstrategin, olika landsbygdsområden och deras möjligheter och utmaningar, medborgarnas deltagande, samt förbättring av tillgängligheten för service på landsbygdsområden.

Regeringsprogrammet innehåller såväl möjligheter som utmaningar – YTR:s generalsekreterare Christell Åström

Blivande statsminister Alexander Stubb under regeringsförhandlingarna den 26 maj.
Foto: Sakari Piippo, Statsrådets kansli

Sett med landsbygdsglasögon finns i regeringsprogrammet såväl möjligheter som utmaningar. En kundorienterad service är ett spetsprogram i regeringsprogrammet. De linjedragningar som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) gjorde upp i maj om kompanjonskap i samhällspolitiken och förslag för nationella projekt svarar direkt mot det här behovet. YTR vill vara med och ta fram lösningar för att befrämja kompanjonskapet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn.

Naturproduktbranschen erbjuder nya möjligheter till affärsverksamhet på landsbygden

Branschen för naturprodukter har potential att utvecklas till en betydande tillväxtbransch inom bioekonomin. Omsättningen ökar och branschens företag förhåller sig mer positiva till framtiden än andra företag.  Man söker tillväxt genom att verksamheten expanderas till nya produkter och tjänster. Hälsomedvetenhet har blivit en trend i världen och våra rena naturprodukter har gott rykte ute i världen. De blir allt mer betydelsefulla även som råvaror i näringstillskott, naturkosmetika, naturproduktbaserade må bra-produkter och tjänster, samt naturliga animaliska produkter, framgår det av branschrapporten för naturproduktbranschen, som offentliggjordes den 5 maj på Livsmedelsdagen i Helsingfors.