Vårens mest intressanta förslag är den regionala studielånskompensationen. Det är en samhällspolitisk morot, där vinnarna är landsbygdsområden och unga utbildade kvinnor. Målet är att få ett mer enhetligt Finland, som med incitament stöder unga människors drömmar om ett flexiblare liv. Finlands prisade och hyllade regionala högskolenätverk har stött tillgången på arbetskraft, regionernas företagsamhet och regionernas dragningskraft och attraktivitet. Ett omfattande utbildningsnätverk minskar utflyttningen av unga från hemregionen och därmed en mer rättvis regional utveckling.
Coronakrisen förde med sig post-pandemisk landemi.
Etikett: Jämställdhet
Österbottens jämställdhetsgrupp bjuder in alla som är intresserade av regionens livskraft och tillgången på arbetskraft, samt jämställdhets- och jämlikhetsfrågor till livskraftsseminariet Allas jobb, som arrangeras på Silveria, Krutkällarvägen 4 i Vasa onsdagen den 22 januari 2020 kl. 12-16. Det finns mycket att fundera på, eftersom utbildningen och arbetslivet i Finland och i Österbotten är kraftigt uppdelat enligt kön och etnisk bakgrund.
Uppgifterna är från Österbottens förbunds Nyhetsposten – Uutisposti nr 11-2019. För mer info och anmälan (som görs senast 13.1.2020) se webbplatsen obotnia.fi.
Bildkälla: Wikimedia Commons
Trots att många aspekter i metropolerna är långt ifrån optimala, lockar ändå städerna unga, högutbildade. Författaren och PR- och kommunikationskonsult Per Schlingmann, som höll ett framtidsseminarium om regionutveckling 8.3 i Vasa, trodde tidigare att digitaliseringen och globaliseringen skulle leda till att städernas geografiska läge blev mindre viktigt, men där hade han 100 procent fel. Platsen är numera viktigare än tidigare och urbaniseringen drivs på av digitaliseringen. Orsaker är bl.a. att ekonomiska kretslopp är starkare i stora städer, samt de sociala möjligheter städerna erbjuder.
För att mäta sig med metropolerna, måste de mindre städerna locka innovatörer och arbetskraft genom att ha en tydlig identitet och idé över vad staden eller orten ska vara, ju mindre ort desto tydligare identitet.
Tyvärr är det inte lika villkor på landsbygden konstaterar svenska Landsbygdsnätverkets verksamhetsledare Maria Gustafsson i nätverkets senaste nyhetsbrev på temat jämställdhet. Gustafsson menar att felaktiga föreställningar om kvinnors företagande gör att kvinnor har svårare att komma åt stöd och lån än deras manliga företagarkollegor. Med artiklarna i detta nummer av nyhetsbrevet och med deras senaste avsnitt i podcasten Landet vill man bidra till ökad kunskap och inspiration för att skapa möjligheter för fler att kunna delta.
Nyhetsbrevet (nr 24/2017) finns som länk på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.
I Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) sista nyhetsbrev för i år skriver dess verksamhetschef Terese Bengard i sin årskrönika bl.a. följande i inledningen: ”När vi tittar i backspegeln kan vi se att landsbygdens frågor verkligen på ett tydligt sätt har klivit in i den nationella och regionala debatten. Att det finns en klyfta mellan stad och land, och vad det får för konsekvenser, börjar nu diskuteras ännu mer. Vi har under lång tid varit en aktiv part i att lyfta dessa frågor. Känslan är att Hela Sverige ska leva har en mycket viktigt roll att spela de kommande åren då frågan om ett land i balans kommer vara fortsatt aktuell och angelägen.”
Vidare kan man bl.a. läsa om när Årets lokala utvecklingsgrupp och Årets kommun tog emot sina utmärkelser, HSSL:s jämställdhetsarbete under året, deras nya strategi, små notiser som ultralokal journalistik med Leader-pengar och den andra skotska landsbygdsriksdagen.
Nyhetsbrevet (5/2016) finns att läsas på Riksorganisationen Hela Sverige ska levas webbplats helasverige.se. Se även Terese Bengards krönika, Utan landsbygden – ingen jul, i tidningen Land nr 51/2016.
Det specifika uppdraget för denna rapport, Att lokalisera ekonomin: Lokalekonomiska analyser, snedställdhet, kvinnors företagande och hållbar landsbygdsutveckling, är att lyfta fram erfarenheter gällande jämställdhet och kvinnor som entreprenörer på landsbygden, såsom det framkommer i arbetet med lokalekonomiska analyser. Rapporten fokuserar på jämställdhet, hållbarhet och lokalekonomisk utveckling, utifrån de LEA(Lokalekonomisk analys)-processer som varit igång under 2011-2015. Social och ekologisk hållbarhet, i form av att lokalisera ekonominer, är i centrum. Under dessa år har uppskattningsvis över 2 000 personer konkret varit med på något sätt (stormöten, rapportskrivande, diskussioner, nätverksträffar, mässor, idésamtal, kommunmöten), och över 300 sidor rapporter har skrivits, samt därutöver 100 konstruktiva förslag och över 50 genomförda aktiviteter. Detta är bara toppen på isberget, för alla de ringar på vattnet som skapats är också viktiga att inkludera i ett försök till sammanfattning av de effekter som LEA skapat.
Kategorier
Färskt nyhetsbrev från HSSL
I Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) andra nyhetsbrev för i år skriver HSSL:s ordförandena Staffan Nilsson och Åse Classon i ledaren om att man utmanar sina politiker. ”Vi befinner oss ganska exakt mitt emellan två landsbygdsriksdagar (nästa hålls den 27-29 maj 2016 på Gotland) – de evenemang som formulerar vår politik, visar oss hur vindarna blåser på landsbygden och som ger oss energi och inspiration.” Vidare tar man bl.a. upp organisationens jämställdhetssatsning #jämställtmöte, tre utredningar som angår byarörelsen, turism i Sverige, HSSL:s styrelse 2015, det nybildade byanätsforumet, veckans grupp Bissjön, samt mycket annat.
Nyhetsbrevet (2/2015) finns att läsas på HSSL:s hemsida.
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) satte redan år 2007 upp målet att bli bäst på jämställdhet. Man har bl.a. infört delat ordförandeskap (mellan en man och en kvinna) i riksorganisationen, och så jobbar man aktivt med att ha minst 40-60 uppdelning mellan män och kvinnor på bild i sina publikationer. Men HSSL är fortfarande i mångt och mycket en organisation med stereotypa mönster, där män får ta väldigt stor plats jämfört med kvinnor.
På organisationens senaste möte för länsbygderådens ordföranden den 9 mars använde man en app som heter Gendertimer, ett redskap som helt enkelt mäter talartid uppdelat på män och kvinnor. På mötet, där det var 50 procent män och 50 procent kvinnor närvarande, tog män ordet 48 gånger, kvinnor 14 gånger. Sammanlagt talade männen drygt 37 minuter och kvinnorna drygt 7 minuter.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 