Kategorier
2021 Nyhetsbrev 09/2021

Min by – en teckningstävling för lågstadieelever

Teckningstävlingen Min by 26.4-6.5.2021Hur ser framtiden ut för min by? Hur är det att bo på landet som vuxen? Finlands Byar rf och nätverket för den glest bebodda landsbygden inbjuder skolelever att berätta, genom tecknande, hur landsbygdens framtid ser ut genom deras ögon. Tävlingen har tre kategorier: klass 1-2, klass 3-4 och klass 5-6. Teckningarna sänds elektroniskt (fotograferade eller skannade) senast den 6 maj till e-postadress posti@suomenkylat.fi.

Uppgifterna (på finska och svenska) finns på webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 18/2020

Senaste nyhetsbrevet från HSSL

I Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) femte nyhetsbrev för i år presenteras bl.a. HSSL:s fina Servicebank och info om att Tillväxtverket kommit med en rapport där de samlat erfarenheterna av alla de serviceprojekt de stöttat under fyra år – varav HSSL:s projekt Service i samverkan är ett.

Det finns också info om skolor, eftersom många skolor är nedläggningshotade. Kolla exempelvis in HSSL:s dokument ”skoltips”, där de samlat alla sina bästa tips.

Hela Sveriges nyhetsbrev (6/2020) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 13/2020

Hajala är Årets by i Egentliga Finland – hedersomnämnande till Kasnäs

I byn Hajala skapar man framtiden själv. Skolan är det pulserande centrumet i Årets by 2020 i Egentliga Finland. Bibehållandet av byskolan möjliggör att nya invånare lockas till Hajala. Det är bara brist på bostäder.

I Hajala by i Halikko, Salo gläds man över erkännandet, vilket är ett resultat av det arbete man gjort tillsammans. Utnämningen skedde under Egentliga Finlands byadag på Kimitoön i Västanfjärd 23.8. Byaföreningens ordförande Pasi Lehti tror att med erkännandet får också andra upp ögonen för vad som händer i byn, särskilt staden Salo börjar bli varse om att man på riktigt har sådana här aktiva byar.

Årets by i Egentliga Finland valdes nu för 19:e gången. I år var temat Kokeileva kylä. Hedersomnämnanden gick till Rööla by i Rymättylä, Nådendal, byn Kasnäs på Kimitoön och till byn Yliskulma i Lundo.

Mer info finns på (finska) webbplatsen yle.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 11/2020

Nationell utredning behövs om konsekvenserna av nedskärningarna i närskolenätverket

Ordföranden för riksdagens nätverk för byaverksamhet Katja Hänninen (vänst.) och ett antal andra medlemmar i nätverket har lämnat ett skriftligt spörsmål (på finska) till regeringen om konsekvenserna av nedskärningarna i nätverket av närskolor.

– Det finländska närskolenätverket har minskat kraftigt under de senaste åren. Enligt en färsk beräkning från Utbildningsstyrelsen finns det i Finland år 2040 nästan hälften färre grundskolor än nu. Även i städer och tätorter har närskolor stängts alltmer under de senaste åren, säger Katja Hänninen.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 05/2020

Inslag om vardagslivet på glesbygden i TV-programmet Närbild

Rödskogs skola
Bildkälla: esbo.fi

Glesbygdsvardagen kan te sig väldigt annorlunda på olika håll i Svenskfinland. I Härkmeri vill aktiva invånare öppna upp bybutiken igen, medan invånare i närliggande Sideby ännu har sin omtyckta träffpunkt kvar. I Rödskog i norra i Esbo, kämpar invånarna för sin skola och det lugna glesbygdslivet, emedan Iniö lanthandel nyligen fick ett välkommet understöd av staten för att kunna fortsätta sin verksamhet.

TV-programmet Närbild, som är tillgängligt 8.3 från kl. 00.01 på arenan, sänds 9.3 kl. 19.55 på Yle Teema & Fem.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 03/2020

Lågstadiet är en livskraftsinvestering för landsbygdskommunen

En skola som stängdes för några år sedan är Södra Vallgrund skola i Korsholms kommun.
Bildkälla: Södra Vallgrund skola

Enligt statistiken har 518 lågstadier nedlagts i Finland under åren 2011-2018. Av nedläggningarna hänförs 66,2 procent till landsbygden. Det här betyder att de genomsnittliga skolresorna har blivit längre, särskilt på glesbygden. För en elev på glesbygden innebär det här nästan 7 gånger längre skolresa än för en elev i ett landsbygdscentrum. De längre skolresorna återspeglas även i att det på landsbygden bor en allt större andel av befolkningen med över 20 kilometer till närmaste lågstadium.

En minskad tillgänglighet av lågstadier är också kopplad till befolkningsutvecklingen i lågstadiernas närområden, för efter att lågstadiet indragits ökar befolkningsförlusterna i skolans närområde (inom 5 kilometer från lågstadiet).

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 20/2019

Den lokala utvecklingen fick många nya vänner år 2019 – ordföranden för Finlands Byar i föreningens nyhetsbrev

Året som nu avslutas har betytt många nya vänner, inte bara via våra informationskanaler, utan även via stadsdelsverksamheten och internationella verksamheten. Grundandet av ett stadsdelsutskott med sina citybönder skapade en ny kanal för växelverkan landsbygd-stad och bildandet av nätverket för Europas smarta byar (European Smart Village Network) gav en plattform för att sprida och lära sig smarta lösningar mellan europeiska byar.

Våra mål i regeringsprogrammet för närskolor, -nätverk och -butiker har avancerat eller åtminstone uppnått avvärjningssegrar.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 15/2019

Riksdagens nätverk för byaverksamhet föreslår skolnätverksutredning och pilotprojekt för sysselsättningen

I ställningstagandet från riksdagens nätverk för byaverksamhet föreslås en utredning över skolnätverket, samt ett nationellt pilotprojekt som skulle öka organisationernas roll i sysselsättandet av långtidsarbetslösa med lönestödsmedel. Med åtgärderna stöder man bevarandet av närservicen via nya, smarta lösningar och stärker de lokala samhällenas livskraft, både i byarna som i stadsdelarna.

Läs mer på (finska) webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 15/2019

Nytt nyhetsbrev från Finlands Byar

Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf har utkommit med årets sjunde nyhetsbrev som innehåller bl.a. följande: Ordföranden för Finlands Byar Petri Rinnes text som har rubriken Maaseudun ääni kiinnostaa (Landsbygdens röst intresserar), nationell skolnätverksutredning som får stöd, Luoma-aho i Södra Österbotten som är Årets by på riksplanet, Årets frivillig som du kan föreslå, renoveringsbidrag för föreningshus som finns att sökas, inslag från webbplatsen suomenkylat.fi och aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet, samt kommande evenemang.

Finlands Byars Uutiskirje (7/2019) finns att läsas på webbplatsen mailchi.mp.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 11/2019

Kerko Årets SILMU by 2019

Med valet av Årets by vill SILMU-byar lyfta fram byarnas mångsidighet, öka kännedomen om byaverksamheten, samt ge goda exempel på hur man själv kan utveckla och förverkliga saker. Tävlingen var öppen 7-29.3 och vem som helst, privatperson som förening, kunde föreslå kandidater till Årets by. I år fäste juryn speciellt uppmärksamhet på hur planmässig verksamheten är i byn och hur byn och invånarna har lyckats med att utveckla det egna områdets närservice och näringar. Vinnaren Kerko by i Borgå belönades 21.5 i samband med Utvecklingsförening SILMU rf:s vårmöte i Sibbo.

I motiveringarna till valet står det bl.a. att Kerko by utför ett utmärkt och planmässigt utvecklingsarbete som siktar på framtiden för att bevara servicen och möjligheterna att utöva olika fritidssysselsättningar i byn.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 09/2019

Färskt nyhetsbrev från Finlands Byar

Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf har utkommit med årets fjärde nyhetsbrev som innehåller följande: Finlands Byar föreslår småskoltillägg och bybutiksstöd i regeringsprogrammet som även föreningens ordförande kommenterar i sin text, #KaikkiKyytiin som är ett samarbete för förnyelse av landsbygdens transporter, resultatet av omröstningen för platsen för Landsbygdsparlamentet 2020, marknadsföringsguide för evenemang för föreningar och byaaktörer, samt aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet.

Finlands Byars Uutiskirje (4/2019) finns att läsas på webbplatsen mailchi.mp.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 07/2019

Finlands Byar föreslår småskoltillägg och bybutiksstöd i regeringsprogrammet

Somen Kylät ry – Finlands Byar rf har offentliggjort sitt förslag till följande regeringsprogram. Som företrädande organisation för byar, stadskvarter och Leader-grupper lyfter Finlands Byar upp som sin högsta prioritet att vågen av närskolornas nedläggningar upphör. Dessutom vill man säkerställa tillförlitliga dataanslutningar till alla finländare, förbättra bybutikernas ställning med bestående bybutiksstöd, stärka Leader-metoden och höja byaverksamhetens statsbidrag.

Läs mer på (finska) på webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 14/2017

Bredbandsinfrastruktur ger sämre betyg för gymnasieelever i Sverige

Forskning visar att bredband kan öka sysselsättning och tillväxt, men vi vet fortfarande relativt lite om effekten på utbildning, men nu visar en ny studie att ny bredbandsinfrastruktur ger sämre betyg för svenska gymnasieelever. Då det gäller landsbygdsprogrammet så ska ju bredbandsstöd underlätta för landsbygden att delta i det digitala samhället.

Vad effekten beror på är inte klarlagt. Dock visar resultat från PISA-studien att andelen elever som tillbringar många timmar online har ökat mer i områden med större bredbandsutbyggnad under senare år. Föräldrar kan ha rätt i att oroa sig för att tiden på nätet konkurrerar med skolarbetet.

Mer info finns på webbplatsen ehl.lu.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 03/2016

Kostnadseffektiv service, experimentkultur, omvälvning av grundskolan – Vad betyder det här för landsbygdens ungar?

Children Holding Hands on School PlaygroundDet talas och skrivs om när- och välfärdsservice, närdemokrati, servicelöften, samt kundnära service, vilka produceras över förvaltningsgränserna. Det talas även om kostnadseffektiv service, experimentkultur och en fullständig omvälvning av grundskolan. Vad betyder det här för landsbygdens ungar? Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen har konstaterat att Finlands fördel är en möjligast jämbördig regionutveckling, där man fastställer hela Finlands möjligheter. Kampanjen för befrämjande av landsbygdens företagsamhet inleddes med en tillställning i januari, där Tiilikainens besked var kraftigt: Potential finns bara det existerar mod. Ordföranden för riksdagens kulturutskott Tuomo Puumala betonar satsningen på kultur och bildning just nu, då den ekonomiska tillväxten är trög. Det här är många viktiga saker för landsbygdsinvånarna, men hur passar egentligen landsbygden med sina styrkor och utmaningar in i regeringens spetsprojekt?

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten Suvi Pesonen, som är närskolföreningens nya ordförande för Kanta-Hämeen Vähikkälästä, tror på förändring genom samarbete. Pesonen bor på landsbygden och är mor till sex barn.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 36/2015

Indragna skolor sparar inte alltid pengar – liten skola mycket pedagogisk

Chalkboard with Math ProblemUnder 2000-2004 lades 300 skolor ned, samtidigt som kostnaderna för den grundläggande utbildningen steg med 24 procent. Eira Korpinen, pensionerad professor i pedagogik som forskat i byskolornas betydelse, menar att kostnaderna för specialundervisning är högre i större skolor, medan elever med t.ex. lässvårigheter i små skolor ofta kan fungera i en vanlig klass. Men när skolan blir större, alltså skolan i sig och inte klasserna, blir det ohjälpligt mer ljud och rörelse, och barnen får svårare att koncentrera sig. Karpinen beräknar att ca tusen skolor försvunnit under 2000-talet, medan forskaren Sami Tantarimäki på Åbo universitet uppskattar att över 500 skolor försvunnit. En orsak är bristande elevunderlag, men för det mesta handlar det om sparkarv.

Tantarimäki säger att det finns ganska lite forskning om huruvida skolnedläggningar verkligen ger besparingar.