Den första samhällsnivån – bok om lokal demokrati, planering och finansiering för en hållbar utveckling

Boken Den första samhällsnivån…lokal demokrati, planering och finansiering för en hållbar utveckling presenterar en nytänkande modell för lokal organisering som bygger på grundbultarna demokrati, fysisk planering och finansiering. Författare är Ulla Herlitz, kulturgeograf och landsbygdsforskare från Styrsö och Hans Arén, arkitekt och skärgårdsutvecklare från Koster.

Författarna svarar själva för idén och innehållet, och vi vill med denna skrift om den första, lokala, nivån stimulera till en idédebatt om hur den ideella, privata och offentliga sektorn kan samverka i ett gemensamt lokalt engagemang.

Boken finns bl.a. att läsas på webbplatsen vskylat.fi.

Satsning på samhällskompanjonskap

Inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) med sitt nätverk satsar man detta år på kompanjonskap. Målet är att konkretisera vad man menar med kompanjonskap och sålunda förbättra kompanjonskapskunnandet både på lokal och på nationell nivå. Samhällskompanjonskap togs upp som en av YTR:s viktigaste tyngdpunkter under våren 2015. Med sitt då godkända ställningstagande betonade YTR det goda samspelet mellan offentliga sektorn, organisationerna och företagen. Utvecklingen av kompanjonskapet konstaterades höra till alla, såväl staten, kommunerna, privata sektorn som organisationerna. Utvecklandet av kompanjonskapets och samarbetets olika former är ett sätt att förbättra välfärden, servicen, lokal livskraft, demokrati och sysselsättning. Samspel behövs mer än tidigare då den offentliga ekonomin blir stramare och då vanda sätt att arbeta inte längre räcker.

Kommunen kunde ta initiativet och locka föreningar till servicesamarbeten

I Finland genomförs årligen ca 123 miljoner timmar frivilligt arbete av över 655 000 personer, vilket per frivillig person motsvarar heltidsarbete i över en månad. Föreningarna beräknas sammanlagt ha ca 15 miljoner medlemmar och uppskattas stå för ca 4 procent av BNP.

Avståndet ökar mellan beslutsfattande och system när kommunerna blir större. I den här utvecklingen har tredje sektorn en viktig roll som sammanfogande länk och kompletterande serviceproducent – ett sätt att hålla servicen nära invånarna. Det finns gott om exempel på kommunalservice som föreningar exemplariskt skött om: daghem, eftermiddagsklubbar, ungdomsgårdar och utbildning på olika plan.

Vad betyder samhällskompanjonskap i praktiken? – diskuteras under seminarium i Helsingfors

Tryggandet av välfärden och servicen förutsätter kompanjonskap i samhället: samverkan mellan offentliga, privata och tredje sektorn. Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) med sitt nätverk främjar kompanjonskapets praxis, särskilt förhållandena på landsbygden. Under kompanjonskapsdagen, Kumppanuuspäivä, i Kommunhuset i Helsingfors 14.10 diskuteras vad kompanjonskapets samhällspolitik och kompanjonskapet i praktiken betyder. Kompanjonskapsdagen ordnas av YTR och Kommunförbundet. Dagen är en fortsättning på Demokratidagen som hålls 13.10.

Mer info och anmälningsförfarande (anmälan senast 5.10) finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kompanjonskapsdag i Helsingfors

Tryggandet av välfärden och servicen förutsätter kompanjonskap i samhället: samverkan mellan offentliga, privata och tredje sektorn. Under kompanjonskapsdagen, Kumppanuuspäivä, i Kommunhuset i Helsingfors 14.10 diskuteras vad kompanjonskapets samhällspolitik och kompanjonskapet i praktiken betyder.

Viktigt meddelande från YTR till den nya regeringen

Den offentliga makten har ansvar för att förverkliga grundrättigheterna, oberoende av boningsort. Det behövs ett samhällspolitiskt kompanjonskap. För att utveckla kompanjonskapet behövs alla: stat, kommuner, företag, tredje sektorn och medborgare.

• Den offentliga makten har ansvar för att de medborgarliga fri- och rättigheterna förverkligas jämlikt.
• För att trygga välfärden och servicen behövs samspel mellan det offentliga, tredje sektorn och företagen.
• Utvecklingen av kompanjonskapet hör till staten, kommunerna, privata sektorn som organisationerna.

De här tre cirklarna med samma text i punktlistan innehåller det politiska meddelandet som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) godkände 21.5.2015.

Regeringsprogrammet innehåller såväl möjligheter som utmaningar – YTR:s generalsekreterare Christell Åström

Blivande statsminister Alexander Stubb under regeringsförhandlingarna den 26 maj.
Foto: Sakari Piippo, Statsrådets kansli

Sett med landsbygdsglasögon finns i regeringsprogrammet såväl möjligheter som utmaningar. En kundorienterad service är ett spetsprogram i regeringsprogrammet. De linjedragningar som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) gjorde upp i maj om kompanjonskap i samhällspolitiken och förslag för nationella projekt svarar direkt mot det här behovet. YTR vill vara med och ta fram lösningar för att befrämja kompanjonskapet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn.

Nya modeller för närservice efterlyses genom tävling

Kommunförbundet har utlyst en tävling för att hitta nya modeller för närservicen. Syftet är att aktivera nya aktörer för att sålla fram lösningar som ska förnya närservicen och hitta nya sätt att skapa en bättre vardag för kommuninvånarna. Närservicen är viktig för var och en och därför har alla möjlighet att delta i tävlingen med sin egen modell, men bakom varje tävlingsbidrag ska ändå finnas en grupp, d.v.s. två eller flera personer. Tävlingens tema är en smidig vardag för barnfamiljerna. Tävlingen fokuserar på hur man ska kunna medverka till en smidig vardag genom flera aktörers samarbete och ett partnerskap mellan den offentliga, privata och tredje sektorn. Det är även önskvärt med olika lösningar som bygger på samhörighet.

Man kan delta i idéserien och produktserien. I idéserien tävlar modeller på idénivå, medan färdiga modeller eller modeller som redan tagits i bruk tävlar i produktserien.

Närservicens framtid behandlas på seminarium i Helsingfors

De stora förändringarna som sker i samhället, kräver anpassning och nya innovationer, såväl från privata som från offentliga aktörer. Det gäller att hitta nya sätt, så att medborgarna själva får möjlighet att bestämma över sin service, samt delta i produktionen av den. Närservice behövs speciellt i byar, förorter och tätorter med åldersstrukturs och befolkningsproblem. Bybutiksprojektets försöksmodell för närservice kommer med ett förslag, där målet är att trygga närservicen genom ett samarbete mellan privata och offentliga sektorn, samt organisationsfältet. Nu behövs beredskap för samhällelig diskussion om närservicens livsduglighet och förmåga att göra konkreta åtgärder. Diskussionen i ämnet fortsätter på ett seminarium den 10 februari kl. 9-11.30 i Finlandia-huset, Helsingfors med bl.a. trafik- och kommunminister Paula Risikko.

Program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 2.2) finns på webbplatsen kylakauppahanke.fi.

Landsbygden viktig för finländarna

Finländarna ser landsbygden som ett dynamiskt område, där det finns möjlighet att utveckla nya slags tjänster och näringar, och samtidigt kunna njuta av naturens frid och andra ingredienser i ett gott liv. Det här framgår av Landsbygd 2014-barometern, som publicerades av arbets- och näringsministeriet 23.1. Landsbygden har nämligen en viktig roll i finländarnas liv – nu och i framtiden. Olika svarandegrupper anser att landsbygdens betydelse för vårt land till och med kommer att öka i framtiden. På landsbygden ser man potential för utveckling av många nuvarande, samt nya affärsmöjligheter. Speciellt möjligheterna för produktion av förnybar energi, närproducerad mat och därtill relaterade tjänster, samt upplevelse- och rekreationstjänster kommer kraftigt att förbättras. Landsbygden betraktas även som en bra miljö för innovativ företagsamhet. Finländarnas föreställning om landsbygden är mycket positiv, och förknippas starkt med natur, äkthet och ett gott liv. Även en miljövänlig livsstil förknippas med landsbygden, medan man däremot inte associerar negativa företeelser, såsom stress och att vara en belastning för samhällsekonomin, med landsbygden. Stad och landsbygd anses komplettera varandra.

Mer samarbete och självförtroende – professor Eero Uusitalo i ledaren för Landsbygd Plus

Finlands Leader-grupper finslipar nu sina strategier för programperioden 2014-2020. Då regionens Leader-grupper sedan drar i samma rep och då den regionala byaföreningen och det regionala byaombudet på många ställen är i samma gäng, så stärks landsbygdens röst. Leader-föreningarna genomför inte bara små projekt, utan de är en väsentlig del av sitt områdes verksamhetsstrategi och praxis. Byar med livskraft-processen visade att det finns en ofullständig dialog mellan det offentliga och privata. För att genomföra allt fler ärenden, förutsätts parallellt och jämbördigt samarbete mellan den offentliga och privata aktören. Men de här arbetsformerna är ändå inte tillräckliga. Kommuner och medborgaraktörer arbetar nämligen var för sig, fastän de flesta mål, och till och med konkreta saker är gemensamma. Till detta behövs äkta närdemokrati, som skulle garantera aktivitetsdemokrati (kopplar man ihop den representativa och direkta demokratin, får man ”aktivitetsdemokrati”) i stället för ett bräckligt ”hörande”. Bland annat det här skriver professor Eero Uusitalo i ledaren för Landsbygd Plus. Övrigt som tas upp i tidningens finskspråkiga artiklar är bl.a. följande: