
Foto: Sakari Piippo, Statsrådets kansli
Sett med landsbygdsglasögon finns i regeringsprogrammet såväl möjligheter som utmaningar. En kundorienterad service är ett spetsprogram i regeringsprogrammet. De linjedragningar som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) gjorde upp i maj om kompanjonskap i samhällspolitiken och förslag för nationella projekt svarar direkt mot det här behovet. YTR vill vara med och ta fram lösningar för att befrämja kompanjonskapet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn.
I regeringsprogrammet har bioekonomin lyfts upp som spetsprojekt. Man vill öka den förnyelsebara energins andel av energiproduktionen. För landsbygden är det här positivt, vilket även YTR har fört fram för att stärka landsbygdens livskraft. På landsbygden har företagen för vana att försörja sig själv och YTR har även föreslagit att man underlättar småföretagens administrations- och rapportbörda för att förbättra förutsättningarna för verksamhet. Det är bra att man i regeringsprogrammet betonar såväl förbättrandet av förutsättningarna för företagande som en mindre byråkrati. Underlättandet av små och medelstora företags finansiering hör även till spetsprojekten.
Plus är även en ökning av vägpengarna, bl.a. att på nytt rikta projektfinansieringar på bastrafikledshållning och grundförbättringar av privata vägar, liksom ökning av byggmöjligheterna på glesbygdsområden, samt mer flexibla ändringsmöjligheter att få fritidsbostäderna till stadigvarande bostad. Detta har redan länge väckt diskussioner på landsbygden.
För social- och hälsovårdsreformen (SOTE) har man nu kommit överens som första alternativ en landskapsmodell. Målet med reformen är att minska skillnaderna i hälsa och förbättrad kostnadskontroll. Vad detta i praktiken betyder för landsbygdens invånare och deras närservice, är ännu öppet. Vad betyder igen reformeringen av andra stadiets utbildningssystem för landsbygdens unga?
Digitaliseringen är regeringens strategiska, tvärgående tema och hör också till regeringsperiodens spetsprojekt. Det ambitiösa målet är att göra den offentlig servicen användarinriktad och främst digital. För landsbygdsaktören är målet bra, men dit är det ännu mycket lång väg. Först måste man få fungerande telekommunikationsförbindelser för hela landet.
Uppgifterna är från (28.5) ett blogginlägg (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg, skrivet alltså av YTR:s generalsekreterare Christell Åström. Se även föregående inlägg och pressmeddelandet från (27.5) Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC.