Kategorier
2015 Nyhetsbrev 30/2015

Ett avtalsbaserat statsbidrag behövs – SYTY:s generalsekreterare Risto Matti Niemi i Landsbygd Plus

Landsbygd Plus nr 3-2015De senaste regeringsprogrammen har betonat den ökande betydelsen av samarbete och arbetsfördelning mellan medborgarverksamheten och myndigheterna. Det här förutsätter uppgörande av gemensamma arbetsformer, vilket inte görs av sig självt. Ett ökat statsbidrag har stärkt byaverksamheten; det finns allt mer registrerade byaföreningar, nu drygt 3 100 stycken. Arbets- och näringsministeriet föreslog redan för det här årets budget 425 000 euro som statsbidrag, vilket finansministeriet ändrade till 1 025 000 euro, vilket även fastställdes i 2015 års budgetmangling. Sedan höjde riksdagen ytterligare statsbidraget till 1 100 000 euro. Trots detta föreslår arbets- och näringsministeriet bara 425 000 euro för byaverksamheten år 2016 – finansministeriet 400 000 euro. Den här sänkningen av statsbidraget följer inte riksdagens riktlinjer och politiska beslut.

Ifall ministeriernas förslag och beslut om statsbidraget förverkligas, innebär detta samarbetsförhandlingar i nätverket för byaverksamheten och beredelse för möjliga permitteringar. Förslagen innebär att bara 242 000 euro räcker till regionernas byaombudsverksamhet, eller ca 12 000 euro per region/landskap. Med den här summan sysselsätter man inte ens deltidsanställda byaombud. Byaombuden upplever detta som orättvist med tanke på ökade uppgifter och ansvar.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 29/2015

Stor nedskärning i byaverksamhetens statsbidrag

Euro-tecknetFinansministeriet har offentliggjort budgetförslaget för år 2016. Enligt förslaget beviljas inom anslagen för landsbygdsutveckling 1 023 000 euro. I byaverksamheten statsbidrag föreslås en stor nedskärning. Anslagen för landsbygdsutveckling fördelas enligt budgetförslaget på följande sätt:

  • Nationella forsknings- och utvecklingsprojekt 488 000 euro
  • Byaverksamhetens statsbidrag 400 000 euro (beviljats senaste åren 1,0-1,1 miljoner euro, red. anm.)
  • Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen 67 500 euro
  • Skärgårdsdelegationen 67 500 euro

Anslagen för landsbygdsutvecklingen flyttas nu från arbets- och näringsministeriet tillbaka till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen kylatoiminta.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 28/2015

Frågetecknen kring delaktighetsnämnder i Kristinestad ska rätas ut i höst

Kristinestad - vy från staden
Vy från Kristinestad
Bildkälla: Wikimedia Commons

Under Kristinestads medborgarinstituts kurs i lokal demokrati i höst kommer man nu att försöka skapa de tre delaktighetsnämnder som föreningen Medborgarforum utvecklat som ett sätt att aktivera folk i det egna närområdets angelägenheter. Genom kursen vill man se om det finns ett intresse bland invånarna att aktivt försöka påverka sitt närområde, vilket ordföranden för Medborgarforum Dennis Rundt tror. Han menar att det är en viktig sak att gemensamt vara med och sköta om närområdets angelägenheter. Nämnderna kommer nu i höst att bestå av de som anmält sig till kursen, samt intresserade som rekryteras. När nämnderna är etablerade, är det meningen att medlemmarna väljs genom direkta val, där alla 15 år fyllda som bor på området ska vara röstberättigade och valbara. Nästan i alla fall, för man vill hålla partipolitiken utanför nämnderna, och samma personer ska inte samtidigt sitta i en nämnd och i stadsfullmäktige. Delaktighetsnämnden ska ha en kommunal tjänsteman som föredragande, och så behövs sakkunskap i varje nämnd.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 37/2014

Rättvisa för landsbygdsborna

??????”Nu krävs det handling och inte bara visioner för att vara med på banan när boendemönstret i framtiden säkerligen förändras till landsbygdens fördel. För det är precis som Josefin Heed på organisationen Hela Sverige ska leva säger i tidningen Land: ”Det är inte fel att bo i stan. Men det ska inte heller ses som sämre att bo på landsbygden.”” Det skriver Mats Jönsson på webbplatsen helagotland.se i en debattartikel som kommenterar landsbygdsinslagen i årets svenska budgetförslag.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 28/2014

”Inga storkommuner utan utvecklad närdemokrati”

Ordet närdemokrati”Hur ska den lilla människan komma till tals i en storkommun?” Ja, det har invånarna i Kristinestad klurat på genom diskussioner i ett medborgarforum. Sekreteraren i medborgarforumet Dennis Rundt menar att vi inte kan skapa storkommuner utan att utveckla närdemokratin. Kristinestadsborna har nu själva tagit tag i saken och utvecklat en lokal modell för närdemokrati – Kristinestadsmodellen. Den går ut på att skapa delområdesnämnder i kommunerna.

Kristinestadsmodellen presenterades på seminariet Jag är, alltså påverkar jag, vilket hölls 19.8 i Kristinestad. Seminariet riktades till förtroendevalda, tjänstemän, företrädare för näringslivet, byaföreningar och lokala organisationer i Vasaregionen. På seminariet presenterade så Rundt kristinestadsbornas lösning med delområdesnämnder, vilka skulle få budgetmakt av fullmäktige och väljas av invånarna i områdena.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 27/2014

”Borttagning av belägg från asfalterade vägar ett enormt steg bakåt i samhällsutvecklingen”

??????Det har redan länge funnits ett hållbarhetsgap i underhållningen av basvägnätet. Vägarna förfaller eftersom pengarna inte räcker till, och enligt uppskattning uppgår reparationsskulden till 2,5 miljarder euro, en summa som hela tiden stiger. Enligt Trafikverket borde 4 000 kilometer väg få ny asfalt varje år, men pengarna räcker bara till hälften, så följaktligen uppstår 2 000 kilometer dålig asfalt varje år i Finland, och det är de minst trafikerade vägarna som får lida mest. Den största budgetposten för vägunderhåll går ju till de allmänna vägarna, men det finns också totalt 55 000 kilometer enskilda vägar i vårt land som är berättigade till statsbidrag. År 2012 gick det åt 12 miljoner euro i budgetmedel, medan årets statsbudget för enskilda vägar ligger på bara 8 miljoner euro, vilket kan jämföras med att västmetrons förlängning på 7 kilometer nu utlovades i det nya regeringsprogrammet 240 miljoner euro.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 14/2014

Jordbruket och landsbygden drabbas även av rambudgetbesluten

Bönderna behövs! - logoÖverenskommelsen om rambudgeten tog till viss del hänsyn till de stora nedskärningar som jordbruket redan tidigare fått utstå, men trots det drar också jordbrukarna genom nedskärningar av olika kaliber sitt strå till stacken liksom alla andra medborgare. Här nere följer Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds SLC:s pressmeddelande (från 26.3) i sin helhet:

SLC: Rambudgetbesluten drabbar även jordbruket och landsbygden

Regeringens överenskommelse om rambudgeten tog till viss del hänsyn till de stora nedskärningar som jordbruket redan tidigare fått utstå, vilka producentorganisationerna har framhållit inför ramförhandlingarna. Trots det drar också jordbrukarna genom nedskärningar av olika kaliber sitt strå till stacken liksom alla andra medborgare, konstaterar Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 04/2014

”Närdemokratin är som en hemlös katt – vi kelar med den men ingen vågar ta hand om den”

Ordet närdemokratiEnligt lagen har var och en finländare rätt att vara med och påverka samhällsutvecklingen. Men faktum är att valdeltagandet avtar, misstroendet gentemot det kommunala beslutsfattandet tilltar och finländarna i gemen fjärmar sig från beslutsfattandet. Trots detta görs ingenting för att förstärka närdemokratin, eller demokratin överhuvudtaget. Numera ålägger kommunallagen stads- och kommunalfullmäktige att se till att invånarna kan delta i skötseln av kommunen. Det blir dock ingenting av detta förrän invånarna får veta att det är önskvärt att de lägger sig i; att de kan och ska ta egna initiativ, att de förväntas ta ansvar för sig själva och sin omgivning. Området – byn eller stadsdelen – som bildar ram för närdemokratin ska ha sin givna plats i den kommunala förvaltningsapparaten.

”Verklig närdemokrati förutsätter verkligt inflytande: budgetmakt och budgetansvar. Samarbetet med tjänstemän och övriga beslutsfattare ska vara planmässigt, målmedvetet och välorganiserat. Besluten ska fattas så nära som möjligt dem de berör.”