HSSL:s nyhetsbrev för sommaren

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) fjärde nyhetsbrev för i år innehåller bl.a. en intervju med Ulrik Strömberg, som arbetar på HSSLs kansli och går i pension i sommar. Han har varit med sedan den stora kampanjen Hela Sverige ska leva i slutet av 1980-talet och har ett närmare fyrtioårigt perspektiv på landsbygdsfrågorna. Vidare finns info om Sandra Gardmo som är HSSL:s nya kommunikatör, initiativ för byskolor, HSSL:s historia, om att starta ett eget folkinitiativ, kulturgatan i Bodafors, Skånes minsta konstgalleri, den nya servicebanken som projektet Service i samverkan öppnar, tre webbinarier om bygdebolag, fem missuppfattningar om kulturarbetare på landsbygden, bredbandsstöd och att lyssnare bildsatt podden Landet som även finns på Youtube

Hela Sveriges nyhetsbrev (4/2020) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.

”Vi står inför en delaktighetsrevolution” – lokaldemokratikursledaren Dennis Rundt

Kristinestads rådhus
Bildkälla: Wikimedia Commons

Föreningen Medborgarforum har utarbetat en modell med tre delaktighetsnämnder för Kristinestad. Utgående från modellen fortsätter nu arbetet, där den södra nämnden omfattar gamla Sideby kommun, den östra Lappfjärd och Dagsmark, samt den västra nämnden stadskärnan och Tjöck. ”Vi står inför en delaktighetsrevolution, där vi kommer att vara med och forma nya kanaler och ett öppnare och genomskinligare beslutsfattande”, säger kursledaren Dennis Rundt som även är ordförande för Medborgarforum. Något händer där mänskan finns och därför ska nämnderna behandla ärenden och service som är nära invånarna, och genom delaktighet vill han också att man kommer bort från invanda tankesätt.

Frågetecknen kring delaktighetsnämnder i Kristinestad ska rätas ut i höst

Vy från Kristinestad
Bildkälla: Wikimedia Commons

Under Kristinestads medborgarinstituts kurs i lokal demokrati i höst kommer man nu att försöka skapa de tre delaktighetsnämnder som föreningen Medborgarforum utvecklat som ett sätt att aktivera folk i det egna närområdets angelägenheter. Genom kursen vill man se om det finns ett intresse bland invånarna att aktivt försöka påverka sitt närområde, vilket ordföranden för Medborgarforum Dennis Rundt tror. Han menar att det är en viktig sak att gemensamt vara med och sköta om närområdets angelägenheter. Nämnderna kommer nu i höst att bestå av de som anmält sig till kursen, samt intresserade som rekryteras. När nämnderna är etablerade, är det meningen att medlemmarna väljs genom direkta val, där alla 15 år fyllda som bor på området ska vara röstberättigade och valbara. Nästan i alla fall, för man vill hålla partipolitiken utanför nämnderna, och samma personer ska inte samtidigt sitta i en nämnd och i stadsfullmäktige. Delaktighetsnämnden ska ha en kommunal tjänsteman som föredragande, och så behövs sakkunskap i varje nämnd.

Individens åsiktsförändringar i demokratiska samtal granskas i doktorsavhandling

Marina Lindell
Bildkälla: Åbo Akademi

Marina Lindell, som 11 juni disputerade för doktorsgraden vid fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi, är övertygad om att instrument som medborgarinitiativ och folkomröstningar inte automatiskt leder till bättre och mer förankrade beslut. Hon har i sin doktorsavhandling, Deliberation och åsiktsförändring – en studie av individegenskaper och gruppkontext, därför gått på djupet med något som kallas deliberation, som enkelt kan beskrivas som samtalsdemokrati. Medborgare samlas kring ett ämne i en kontrollerad och modererad paneldiskussion kring ett ämne. En deliberation kan pågå i allt från några timmar till många veckor, och ofta deltar experter med kunskap medan en s.k. facilitator ser till att ämnet blir belyst från alla möjliga vinklar. Resultatet som utkristalliseras, kan användas som utgångspunkt i folkomröstningar eller för regelrätta politiska beslut.

Många länder har goda erfarenheter av deliberation, medan vi i Finland än så länge bara har tillämpat samtalsdemokrati i en begränsad skala.

Kristinestad testar delaktighetsnämnder

I höst inleds i Kristinestad försök med en ny form av beslutsfattande och demokrati, då det i medborgarinstitutets regi startas tre delaktighetsnämnder i de södra, västra respektive östra kommundelarna. ”Invånarna som i dagens läge aktiveras vart fjärde år vid val, måste lära sig att vara aktiva och engagera sig hela tiden”, säger Dennis Rundt, ordförande för föreningen Medborgarforum som jobbar för att öka invånarnas delaktighet och möjligheter att påverka beslutsfattande och som tagit initiativet till delaktighetsnämnder. Enligt vice ordförande Per-Olof Boström har nämnderna i försöksskedet ingen formell beslutanderätt inom stadens förvaltning, utan de kan ses som laboratorier i demokrati. Under tiden kan de utnyttja de demokratiska rättigheter som alla medborgare har, man inte alltid känner till, t.ex. att lämna in medborgarinitiativ. ”Det visar sig att inte heller de som väljs in, exempelvis i fullmäktige, kan demokrati”, säger Boström.

På sikt är målet att göra nämnderna till en viktig del av det kommunala beslutsfattandet, där nämnderna skulle tillsättas i direkta val med rösträtt för alla invånare över 15 år. ”Lokalpolitik ska handla om de lokala behoven. Genom att engagera folk ska de lokala behoven bli ledande. I dag är det lätt hänt att partiernas program blir det viktiga”, säger Rundt.

Medborgarinitiativ för bättre grusvägar

Grusvägarna är på sina håll i så dåligt skick, att de negativt påverkar näringsverksamheten och att människorna får sin basservice. Pohjois-Savon Kylät ry har berett ett medborgarinitiativ, i vilket man kräver en snabb förbättring. Man har kunnat skriva under medborgarinitiativet från och med 4.5.2015. Föreningen konstaterar, att man från olika håll under de senaste åren försökt föra fram olika ställningstaganden, utlåtanden och begäran för underhållet av vägnätet. Landsbygdsinvånarna och flera organisationer har försökt påverka saken. Även många skrivelser har gjorts. Ärendet har inte framskridit och statens upprätthållande av grusvägarnas skick försämras med fart.

Demokratipolitiken något av ett byråkratiskt elitprojekt

Startskottet för demokratipolitiken kom 2003 i och med ett politikprogram om medborgarpåverkan. Under tio år har ett inte helt oansenligt förvaltningsmaskineri för demokratipolitiken vuxit fram, men det finns också konkreta förbättringar som medborgarinitiativet och en öppnare förvaltning. Samtidigt finns också en motsatt utveckling. Det breda kommittéarbetet med vetenskapliga utredningar och alternativa förslag har nästan helt ersatts av beställningsarbeten som utförs av tjänstemän och utredningspersoner. Att demokratipolitiken inte genomsyrar politiken visar kommun- och vårdreformerna, där närdemokratitankarna hotar att urvattnas totalt. Professor emeritus Heikki Paloheimo, som utvärderat den finländska varianten av demokratipolitik, påpekar att man inte har fäst uppmärksamhet vid att kommunerna lider av ett demokratiunderskott när reformerna har beretts. Demokratipolitiken framstår något av ett byråkratiskt elitprojekt, som fungerar uppifrån nedåt, då det ligger i sakens natur att trycket borde komma nedifrån.

Lovisa negligerade medborgarinitiativ – prickades av justitieombudsman

Lovisa stad prickades av riksdagens biträdande justitieombudsman för att behandlingen av ett medborgarinitiativ har tagit orimligt lång tid. Initiativet, som lämnades in till staden i april 2009, har inte behandlats enligt lagar och förordningar. Initiativtagaren Juha Merenheimo har fortfarande inte fått svar på sitt förslag, och inte heller har staden informerat initiativtagaren om staden har vidtagit några åtgärder p.g.a. förslaget. Merenheimo föreslog att Lovisa stad konkret skulle delta i kampen mot klimatförändringen, värna om mångfalden i naturen och utveckla ett miljösystem för staden.

Uppgifterna är från (5.7) webbplatsen svenska.yle.fi.

Medborgarinitiativet lovordas men möjligheten att initiera en folkomröstning saknas

Den nya formen av direkt demokrati, medborgarinitiativet, ersätter inte den representativa demokratin, den är ett komplement till den. Dylikt behövs, för dels fungerar den representativa demokratin inte felfritt, allt kommer t.ex. inte upp på den politiska agendan fast det borde göra det, och dels behövs metoder för att hålla kvar verklig demokrati när det traditionella politiska deltagandet tenderar att minska. I och med att plattformen står på laglig grund, tenderar debatten att bli mer rumsren, och av allt att döma stimulerar det nya systemet också till deltagande. Den nya formen av demokrati har lyckats, men kan inte direkt leda till ny lagstiftning, utan de fångas upp av den representativa demokratin i form av riksdagen, som i sin vishet kan skydda t.ex. minoriteten pälsfarmarna.

Oro för landsbygdsinvånarnas service i YTR:s nätkolumn

I YTR:s nätkolumn för april månad (1.4) skriver Antonia Husberg, projektledare för förutredningsprojektet för landsbygdens serviceprogram vid Kommunförbundet/en-heten regioner och samhällen, om den negativa trenden i servicen för landsbygdens invånare. Här under följer texten, som finns på Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens hemsida, i sin helhet:

Ett genuint invånarorienterat välfärdssamhälle 3.0

Vardagliga iakttagelser

Gården har funnits i sekler. Huvudbyggnaden är min mans barndomshem. Trädgården som omger det gula stockhuset inbjuder med sin färgprakt till gemensamma kaffestunder sommartid.  Under sensommaren går vi till växthuset efter tomater, gurkor, paprikor och vindruvor.  Vår egen småtting älskar skördandet.  Hon älskar också ”Fafa aktor”, alltså farfars traktor.

Medborgarinitiativet fyller ett år – endast ett initiativ har avancerat till riksdagen

Den 1 mars fyller lagen om medborgarini-tiativ ett år. Men under året har endast ett medborgarinitiativ avancerat ända fram till riksdagstrappan – pälsmotståndarnas medborgarinitiativ om ett totalförbud av pälsfarmningen samlade 60 000 namnunder-skrifter och kommer upp till behandling i riksdagen ännu under detta år. Ett medborgar-initiativ kan i bästa fall leda till en lagändring, ifall det får ett tillräckligt stort understöd, vilket är minst 50 000 namnunderskrifter. Livslängden på initiativet är sex månader. Det heter att medborgarinitiativet är ett nytt påverkningsmedel för finländska medborgare, och även om medborgarinitiativet inte når ända fram till riksdagen, väcker det – i bästa fall – debatt. Efter att ha läst igenom de 46 initiativen, blir dock Österbottens Tidnings chefredaktör Margareta Björklund tveksam. De ämnen som medborgarinitiativen kretsar kring är uttjatade som debattämnen, t.ex. EU, legaliseringen av cannabis, minskningen av rovdjursstammen och skolsvenskan. Initiativ framlagda på nätet finns på www.medborgarinitiativ.fi.

Uppgifterna är från en artikel, skriven alltså av chefredaktör Margareta Björklund, i Österbottens Tidning (25.2).