Kategorier
2020 Nyhetsbrev 14/2020

Ett förnyat nyhetsbrev från Finlands Byar

Nyhetsbrevet från Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf har förnyats. Man startar från rent bord och samlar nu in beställare av nyhetsbrevet och är samtidigt glad över de som redan är prenumeranter, samt önskar att man tipsar andra lokala utvecklare att bli prenumeranter. Beställningen kan göras på webbadressen https://suomenkylat.fi/ajankohtaista/uutiskirje/.

September månads nyhetsbrev tar upp följande: coronastöd för sammanslutningar som upprätthåller föreningshus, Finlands Byar söker ny ordförande, webbinarium där man diskuterar hörandet av byar och hur man tar det i beaktande i beslutsprocessen, webbinarium om att utveckla transporter på landsbygden och aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet.

Finlands Byars Uutiskirje (september 2020) finns att läsas på webbplatsen mailchi.mp.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 08/2018

Forskningsprojekt om landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Den 25 april hölls en pressinformation i Vasa om forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen som tar fasta på den till synes tilltagande trenden av centraliseringar och förstoringar av förvaltningsområden. Landsbygdssäkring innebär i praktiken att säkerställa att invånare bosatta överallt i landet får en likvärdig politisk behandling, det vill säga att de olika förutsättningar som råder i olika delar av landet beaktas i planeringsskedet av politiska beslut. Det är forskardoktor Kenneth Nordberg vid enheten för Demografi och landsbygdsforskning vid Åbo Akademi i Vasa som leder projektet, vilket genomförs i samarbete med Landsbygdspolitiska rådet/IDNET, Kommunförbundet och Helsingfors universitet. Här nere finns pressmeddelandet från tillfället:

Nytt forskningsprojekt vid Åbo Akademi i Vasa: Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Forskardoktor Kenneth Nordberg vid enheten för Demografi och landsbygdsforskning vid Åbo Akademi i Vasa leder projektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen, som finansieras av LEADER-programmet och Kulturfonden.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 11/2017

De små siffrornas landsbygd – specialsakkunnig Ilkka Lehtola i Landsbygdspolitikens blogg

Politikerna talar gärna om behovet av forskningsdata som hjälp vid beslutsfattandet, men hur medvetna är beslutsfattarna om beslutens samhälleliga inverkan? Bland landsbygdskommunerna finns det rikligt med exempel på att effekterna av besluten inte just har utvärderats. Man ha velat se landsbygden som garant för samhällsekonomin och som hinder för städernas tillväxt. I verkligheten har man helt enkelt förbisett det faktum, att Finland är en mosaik av olika regioner, vilka består av såväl stadsområden, små städer, kyrkbyar som även av en bredskalig diversifierad landsbygd.

Det kan uppstå en skev bild av komplexa samhälleliga frågor om man förenklar alltför mycket.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 11/2016

Globala klimatmål kräver förändringar på lokal nivå

jordgloben-mellan-tva-handerDet demokratiska systemet ställs inför stora utmaningar då klimatavtalet i Paris ska diskuteras på nytt i Marrakech. Kulturgeografen och landsbygdsforskaren Ulla Herlitz, samt arkitekten och landsbygdsutvecklaren Hans Arén skriver på webbplatsen Land.se att det krävs förändringar ner på kommunnivå för att göra samhället miljömässigt hållbart, och deras förslag är en första samhällsnivå som är inspirerat av det utvecklingsarbete som redan pågår på landsbygden runt om i hela Sverige.

Finns det ett reellt inflytande, så ökar medborgarnas vilja att medverka i centrala beslut. Men enligt Herlitz och Arén krävs det att demokratins former utvecklas. Den första samhällsnivån ska vara en möjlig, lagstadgad demokratisk organisation i en kommundel, där legitimitet ges åt det offentliga samtalet och lokala beslutsfattandet. De tror att det blir helt avgörande för en bygds hållbara framtid att det finns en första samhällsnivå där människor kan ta ansvar och mötas med respekt som en del i det kommunala arbetet.

Läs mer i länken ovan.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

Demokrati och åsiktsbildning diskuteras i Korsholm

Group of People interacting

Det är lätt att känna sig maktlös och handlingsförlamad då man tänker på de utmaningar samhället står inför idag, t.ex. vad gäller miljö och befolkningsförändringar. Hur kan man på bästa sätt engagera folk att vilja vara med och påverka samhället? Ta del i en eftermiddagsdiskussion under temat demokrati, delaktighet, åsiktsbildning och åsiktsförändring. Pol. dr Marina Lindell delar med sig av sin forskning om hur medborgarna påverkas av att delta i demokratiska samtal och hur medborgarna kunde delta i större utsträckning i det politiska beslutsfattandet. Man diskuterar hur man på det lokala planet kan jobba med hållbarhetsfrågor och skapa engagemang och en positiv samhällsutveckling och -förändring. Tillfället hålls 2.2 kl. 14-16 på Korsholms vuxeninstitut, Skolvägen 1, 65610 Korsholm. Arrangörer är vuxeninstitutet i samarbete med Svenska folkskolans vänner (SFV).

Anmälningsblankett (anmäl senast 29.1) för diskussionstillfället finns som länk på webbplatsen sfv.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 39/2015

Regionpolitiken används som tillhygge

Geography is life!Modern regionpolitik innebär ett skapande av förutsättningar för varje skilt område, där geografin beaktas i beslutsfattandet. Regionpolitiken ger skjuts åt rättvisan: varje område har rätt att utvecklas utifrån sina egna utgångspunkter. Invånarna i alla lokalsamhällen är lika viktiga. Den här principen maximerar välfärden och tillväxten i ekonomin. I den stora offentligheten används regionpolitiken ändå tendentiöst. Det ges betänkliga fantasier. Landskapens intressebevakning, försvarandet av de små bildningsuniversitetens tillvaro, motsättandet av nedskärningar i landsbygdsservicen eller strävan att förbättra de lokala vägarnas skick stämplas för landets bästa som skadlig regionpolitik. Finland är fortfarande de små lokalsamhällenas och de spridda bosättningsstrukturernas land. Geografin bör respekteras och att försvara beslutsfattandet vad gäller rättvist bemötande av olika områden bör stödas och värdesättas.

Uppgifterna är från (5.11) professorn i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäkis blogg.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 34/2015

Ny guide om landsbygdssäkring

Guide - Tehdään maaseutu näkyväksi! Maaseutuvaikutusten arviointi kunnan kehittämisen työkalunaFinlands Kommunförbund och Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen har utarbetat guiden Tehdään maaseutu näkyväksi! Maaseutuvaikutusten arviointi kunnan kehittämisen työkaluna. I guiden beskrivs landsbygdssäkringen, både generellt och särskilt i förändringen i kommunstrukturen. Landsbygdssäkringen är ett hjälpmedel som ger stöd vid beslutsfattandet. Den hjälper till att fastställa det som påverkar landsbygden och kan inkluderas i ärendenas beredning och beslutsfattande, såväl på lokal, regional som på nationell nivå. Det är viktigt att ta i beaktande påverkningarna, särskilt i olika förändrade lägen som i en kommunstrukturreform. Guiden ger nyttig information för kommunens utveckling, oberoende om det i framtiden blir en kommunstrukturförändring eller inte.

Mer info (på finska) med länk till den finskspråkiga guiden finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 33/2015

”Vi står inför en delaktighetsrevolution” – lokaldemokratikursledaren Dennis Rundt

Kristinestad - rådshuset
Kristinestads rådhus
Bildkälla: Wikimedia Commons

Föreningen Medborgarforum har utarbetat en modell med tre delaktighetsnämnder för Kristinestad. Utgående från modellen fortsätter nu arbetet, där den södra nämnden omfattar gamla Sideby kommun, den östra Lappfjärd och Dagsmark, samt den västra nämnden stadskärnan och Tjöck. ”Vi står inför en delaktighetsrevolution, där vi kommer att vara med och forma nya kanaler och ett öppnare och genomskinligare beslutsfattande”, säger kursledaren Dennis Rundt som även är ordförande för Medborgarforum. Något händer där mänskan finns och därför ska nämnderna behandla ärenden och service som är nära invånarna, och genom delaktighet vill han också att man kommer bort från invanda tankesätt.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 31/2015

Kommuner i förändring – beaktas landsbygden?

Landsbygdssäkring - broschyrUnder Kommunmarknaden (9-10.9) ordnades en tillställning (10.9) där man diskuterade beaktandet av landsbygden i förändringsprocesser och beslutsfattande. Som redskap erbjöds landsbygdssäkring. Genom att binda landsbygdssäkringen till kommunindelningsutredningen har man fått positiva erfarenheter från pilotområden.

Finland är ett land med stor och varierande landsbygd. Kommunstrukturreformen har lett till att även många städer blivit ”landsortsbetonade”. Landsbygden med sina invånare och företag är en viktig resurs, vilket bör tas i beaktande vid planering, beredning, beslutsfattande och förverkligande av ärenden.

”Landsbygdssäkringen hjälper till att fastställa det som påverkar landsbygden. Om man inte fastställer det som påverkningar landsbygdens invånare och företag, så tar man inte heller det i beaktande. Syftet med landsbygdssäkringen är att öka de positiva verkningarna som riktas mot landsbygden och avstyra negativa”, sammanfattade överinspektör Hanna-Mari Kuhmonen på arbets- och näringsministeriet.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 29/2015

Hur definiera närservice?

KundserviceInom Kommunförbundets projekt Fungerande närservice var det meningen att allra först definiera vad närservice är, men projektdeltagarna kom ändå fram till att det inte är meningsfullt att ha en allmän definition på närservice, eftersom servicen varierar i så hög grad på regional nivå. Vid genomgången av definitionerna var den viktigaste lärdomen att det finns en nära kontakt mellan närservicen, invånarna och kunderna. Närheten till närservicen är en subjektiv erfarenhet, så därför finns det skäl att ta med kunden i planeringen av servicen. Utgående från detta gick projektet i nästa steg in för att utveckla servicen tillsammans med kommuninvånarna. Processen utmynnade i en förståelse av hur viktigt det är att knyta den kundorienterade planeringen och det anknytande beslutsfattandet till varandra.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 28/2015

Frågetecknen kring delaktighetsnämnder i Kristinestad ska rätas ut i höst

Kristinestad - vy från staden
Vy från Kristinestad
Bildkälla: Wikimedia Commons

Under Kristinestads medborgarinstituts kurs i lokal demokrati i höst kommer man nu att försöka skapa de tre delaktighetsnämnder som föreningen Medborgarforum utvecklat som ett sätt att aktivera folk i det egna närområdets angelägenheter. Genom kursen vill man se om det finns ett intresse bland invånarna att aktivt försöka påverka sitt närområde, vilket ordföranden för Medborgarforum Dennis Rundt tror. Han menar att det är en viktig sak att gemensamt vara med och sköta om närområdets angelägenheter. Nämnderna kommer nu i höst att bestå av de som anmält sig till kursen, samt intresserade som rekryteras. När nämnderna är etablerade, är det meningen att medlemmarna väljs genom direkta val, där alla 15 år fyllda som bor på området ska vara röstberättigade och valbara. Nästan i alla fall, för man vill hålla partipolitiken utanför nämnderna, och samma personer ska inte samtidigt sitta i en nämnd och i stadsfullmäktige. Delaktighetsnämnden ska ha en kommunal tjänsteman som föredragande, och så behövs sakkunskap i varje nämnd.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 25/2015

Individens åsiktsförändringar i demokratiska samtal granskas i doktorsavhandling

Marina Lindell
Marina Lindell
Bildkälla: Åbo Akademi

Marina Lindell, som 11 juni disputerade för doktorsgraden vid fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi, är övertygad om att instrument som medborgarinitiativ och folkomröstningar inte automatiskt leder till bättre och mer förankrade beslut. Hon har i sin doktorsavhandling, Deliberation och åsiktsförändring – en studie av individegenskaper och gruppkontext, därför gått på djupet med något som kallas deliberation, som enkelt kan beskrivas som samtalsdemokrati. Medborgare samlas kring ett ämne i en kontrollerad och modererad paneldiskussion kring ett ämne. En deliberation kan pågå i allt från några timmar till många veckor, och ofta deltar experter med kunskap medan en s.k. facilitator ser till att ämnet blir belyst från alla möjliga vinklar. Resultatet som utkristalliseras, kan användas som utgångspunkt i folkomröstningar eller för regelrätta politiska beslut.

Många länder har goda erfarenheter av deliberation, medan vi i Finland än så länge bara har tillämpat samtalsdemokrati i en begränsad skala.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 22/2015

Kristinestad testar delaktighetsnämnder

Ordet närdemokratiI höst inleds i Kristinestad försök med en ny form av beslutsfattande och demokrati, då det i medborgarinstitutets regi startas tre delaktighetsnämnder i de södra, västra respektive östra kommundelarna. ”Invånarna som i dagens läge aktiveras vart fjärde år vid val, måste lära sig att vara aktiva och engagera sig hela tiden”, säger Dennis Rundt, ordförande för föreningen Medborgarforum som jobbar för att öka invånarnas delaktighet och möjligheter att påverka beslutsfattande och som tagit initiativet till delaktighetsnämnder. Enligt vice ordförande Per-Olof Boström har nämnderna i försöksskedet ingen formell beslutanderätt inom stadens förvaltning, utan de kan ses som laboratorier i demokrati. Under tiden kan de utnyttja de demokratiska rättigheter som alla medborgare har, man inte alltid känner till, t.ex. att lämna in medborgarinitiativ. ”Det visar sig att inte heller de som väljs in, exempelvis i fullmäktige, kan demokrati”, säger Boström.

På sikt är målet att göra nämnderna till en viktig del av det kommunala beslutsfattandet, där nämnderna skulle tillsättas i direkta val med rösträtt för alla invånare över 15 år. ”Lokalpolitik ska handla om de lokala behoven. Genom att engagera folk ska de lokala behoven bli ledande. I dag är det lätt hänt att partiernas program blir det viktiga”, säger Rundt.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 02/2015

Justitieministern bekymrad över demokratins framtid

Justitieminister Anna-Maja Henriksson
Anna-Maja Henriksson
Foto: Justitieministeriet

Justitieminister Anna-Maja Henriksson är bekymrad över den framtida demokratin i Finland. Hon menar att människor ska uppleva att de kan påverka i sin egen närmiljö och i sin hemkommun. Om besluten om vård, skola och omsorg fattas på ett helt annat plan än i den egna kommunen, kan man börja känna en viss vanmakt, vilket vårt samhälle inte har råd med. Henriksson vill ha debatt om vad kommunernas uppgift ska vara i framtiden, vad de lokala beslutsfattarna ska besluta om och vem det i slutändan är som fattar besluten. De pågående reformerna inom vård- och utbildningssektorn flyttar nu i allt högre grad över ansvaret till tjänstemännen. Enligt Henriksson gör vi förändringar, som för det mesta motiveras med ekonomiska orsaker, vilket kan vara sant till en viss del, men samtidigt har vi lite tappat känslan för vilka konsekvenser de stora förändringarna kan ha för demokratin på sikt. Kommunerna har traditionellt haft en långtgående självbestämmanderätt, och inom vissa ramar fått besluta om både utbildning, vård och omsorg. I många av de planerade reformerna överförs uppgifterna till större enheter, där det demokratiska inflytandet blir lidande.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 44/2014

YTR vill att även landsbygden debatteras i vårens valdiskussioner – lanserade 7 landsbygdspolitiska punkter

EU-valet 25.5.2014 - bildLandsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) vill att vårens valdiskussioner också debatterar landsbygden. För detta ändamål har man berett sju landsbygdspolitiska punkter, vilka är:

  1. Även i framtiden ska det vara möjligt att bo och bygga i hela Finland.
  2. Utökat lokalt samarbete och lokal beslutsmakt
  3. Service ordnas så att den finns inom räckhåll – direkt kontakt, elektroniskt eller hemma
  4. Det finns efterfrågan på landsbygdens produkter och service – alltså ser man till att det finns företag på landsbygden
  5. ”Kusti polkee ja viesti kulkee” – man bygger fungerande trafik- och datakommunikationsförbindelser även för landsbygden
  6. Produktionen av landsbygdens förnyelsebara energi utökas som grund för finländsk bioekonomi
  7. Landsbygdens möjligheter utnyttjas genom en stark landsbygdspolitik

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även fullständig svensk text på webbplatsen landsbygdspolitik.fi med länkar till mer info om punkterna.