Under julen varvar Nyhetsbloggen ner, men vi kör i gång igen i början på januari. Svensk Byaservice och IDNET (Identitetsbaserat nätverk) önskar Nyhetsbloggens läsare en riktigt God Jul och ett Framgångsrikt Gott Nytt År 2015!
Kategori: 2014
Förberedelserna för nästa europeiska landsbygdsriksdag pågår, och aktuellt just nu är hur insamlingen ska genomföras av de idéer och förslag som europeiska lokala grupper bedömer som viktiga. Dessa är grunden för landsbygdsriksdagen och det som ska debatteras och röstas om. Den europeiska landsbygdsriksdagen äger rum under hösten 2015 och blir en viktig arena för att lyfta landsbygdsfrågor på EU-nivå. Upp till 40 länder kan komma att delta i riksdagen. Det här kan man läsa i årets sista nyhetsblad från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL). Det finns även info om bl.a. HSSL:s jubileum, vilka som fick årets utmärkelse Årets lokala utvecklingsgrupp och Årets kommun, samt nyheter i korthet.
Nyhetsbrevet (5/2014) finns att läsas på webbplatsen helasverige.se.
Forskningsprojektet When the World Goes Rural har studerat närmare hur en ökande internationell migration påverkar landsbygden. Vad händer i de kommuner som tar emot personer med utländsk bakgrund och hur upplever migranterna detta? ”Vi har tidigare studerat landsbygdens omvandling utifrån befolkningsförändringar”, säger professorn och projektledaren Gunnel Forsberg från Stockholms universitet. Redan då kunde vi konstatera att det finns ett flöde av människor som flyttar från städer till landsbygdsområden, även om den stora migrationsströmmen går till städerna, medan vi idag ser en ny trend där både antalen och andelen personer från andra länder ökar i vissa landsbygder.
I projektet, som är finansierat av forskningsrådet Formas, valde man ut landsbygdskommuner med en relativt stor ökning av utrikesfödda, och redan där konstaterades att det inte var en homogen grupp.
Det finns tydliga skillnader i hälsa och välmående mellan städer och landsbygd, visar en ny regional undersökning som gjorts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Vad beträffar arbetsförmåga, övervikt och tillräckligt kulturutbud, ser situationen sämre ut för landsbygdens del i jämförelse med städerna. Över 860 000 av finländarna i arbetsför ålder anser att deras arbetsförmåga har försämrats. Situationen är bäst i Esbo och Helsingfors, där andelen som anser att deras arbetsförmåga har försämrats är lägst – var femte esbobo och var fjärde helsingforsbo anser att deras arbetsförmåga blivit sämre. Sämst är situationen i Villmanstrand, Kouvola och Björneborg, där ca var tredje upplever att deras arbetsförmåga försämrats.
Foto: Laura Kotila, Statsrådets kansli
Övergångsperioden för förordningen om avloppshanteringen i glesbygden förlängs med två år till år 2018, meddelar miljöminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml), som även vill att lagstiftningen gällande förordningen ses över; ministern vill ha lindringar i den. En utredning som miljöministern beställt av Finlands miljöcentral, visar att det fortfarande finns 120 000 fastigheter i Finland som inte vidtagit de åtgärder som krävs, vilket är omkring hälften av de fastigheter som omfattas av förordningen. Lika många fastigheter har redan installerat dyra reningssystem. Frågan är nu hur detta ska beaktas om förordningen lindras. Enligt Grahn-Laasonen stod avfallsförordningen, i synnerhet den första versionen av den, i strid med bondförnuftet. Hon tillade på presskonferensen 18.12 att medborgarna inte kontaktat henne lika mycket i något annat ärende. Enligt tidigare beslut skulle avloppsförordningen ha trätt i kraft i mitten av mars 2016, då alla fastigheter, som inte är anslutna till ett avloppsnät, borde ha uppdaterat sitt avloppssystem. Förordningen gäller både fritidsbostäder och året-runt-bostäder, men gäller inte för personer som fyllt 68 år före den 9 mars 2011. De behöver inte vidta några åtgärder.
Uppgifterna är från (18.12) webbplatsen svenska.yle.fi.
Foto: Laura Kotila, Statsrådets kansli
Kommuninvånarnas behov och vilja att delta, även på andra sätt än genom att ställa upp vid val och att rösta, har ökat stadigt under de senaste årtiondena. Man vill ha möjligheter att påverka direkt, och den nya kommunallagen uppmuntrar kommunerna och kommuninvånarna att införa olika sätt att påverka. ”Demokratins förverkligande kräver oavbrutet arbete, eftersom det är kommuninvånarnas grundlagsfästa rättighet. Vi behöver nya handlingssätt så att kommuninvånarna kan delta i att spåna idéer och påverka verksamhetsplaneringen i ett så tidigt skede som möjligt”, sade trafik- och kommunminister Paula Risikko till sina åhörare på Framtidens kommun-turnén i Kuopio den 10 december. I den nya kommunallagen motiveras kommunerna att erbjuda fler mångsidiga, effektiva och användarorienterade deltagandesätt, vilka kan t.ex. bestå av inkluderande budgetering, olika diskussionsmöten och medborgarråd.
Mer info finns i finansministeriets pressmeddelande (från 10.12).
Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) vill att vårens valdiskussioner också debatterar landsbygden. För detta ändamål har man berett sju landsbygdspolitiska punkter, vilka är:
- Även i framtiden ska det vara möjligt att bo och bygga i hela Finland.
- Utökat lokalt samarbete och lokal beslutsmakt
- Service ordnas så att den finns inom räckhåll – direkt kontakt, elektroniskt eller hemma
- Det finns efterfrågan på landsbygdens produkter och service – alltså ser man till att det finns företag på landsbygden
- ”Kusti polkee ja viesti kulkee” – man bygger fungerande trafik- och datakommunikationsförbindelser även för landsbygden
- Produktionen av landsbygdens förnyelsebara energi utökas som grund för finländsk bioekonomi
- Landsbygdens möjligheter utnyttjas genom en stark landsbygdspolitik
Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även fullständig svensk text på webbplatsen landsbygdspolitik.fi med länkar till mer info om punkterna.
Jaana Husu-Kallio, kanslichef på jord- och skogsbruksministeriet samt ordförande för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR), skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att Finland behöver en livskraftig landsbygd. Landsbygdens resurser, inklusive den kompetenta arbetskraften, påverkar landets konkurrenskraft under kommande år. Men landsbygden behöver också förespråkare. Det behövs en systematisk politik för att kunna upprätthålla och främja företagandet och servicen. Det behövs även en landsbygdspolitisk redogörelse för varje regeringsperiod. Hela blogginlägget finns här under:
Stark landsbygdspolitik som mål
Finland behöver en livskraftig landsbygd. Den utgör en unik resurs som förenar möjligheterna till en mångsidig näringsverksamhet och naturen som betyder så mycket för oss och som vi hämtar nya krafter ifrån. Råvarorna för livsmedelsproduktionen och bioekonomin växer på landsbygden där de också till största delen bearbetas.
Den 15 december presenterades olika västnyländska byars framtidsplaner i Lojo. Det här har att göra med föreningen Lohjan kylät som ansvarat för ett tvåårigt projekt som heter Läntistä lähidemokratiaa – Närdemokrati i väst. Ett mål med projektet har varit att stöda byaplaner, d.v.s. utvecklingsplaner för byar i Lojo, men även i Raseborg, där Tenala har varit med i den här satsningen. Enligt vice ordföranden i Tenala byagårdsförening Kent Gustafsson var projektets avsikt för Raseborgs del att bygga upp en modell för närdemokrati, i vilket det ingår att aktivera byarna och att t.ex. göra upp planer i de olika byarna. Meningen är även att de olika byarna i Raseborg ska ha en gemensam förening, vilken fungerar som en länk mellan staden och byarna. Projektet är viktigt då städerna blir större och besluten fattas längre bort, för i många byar i glesbygden är man van vid att beslutsfattarna finns nära. Nu är det inte längre så. Många byar har ingen ”egen” representant i de beslutande organen, och det kan kännas lite otryggt i glesbygden. Lokalkännedomen går förlorad då det inte finns beslutsfattare som riktigt känner till hurudana förhållandena är i byarna, och en byaplan är ett sätt att samla invånarnas åsikter och vad de önskar sig av framtiden.
Mer finns att läsas på webbplatsen svenska.yle.fi.
Närbiblioteken på landsbygden kämpar för sin överlevnad när kommunerna sparar. För ett år sedan räddades det lilla biblioteket i Bromarv från nedläggning. Man fick tre år till, men framtiden är ändå osäker för Bromarv och många andra glesbygdsbibliotek.
Läs mer på webbplatsen svenska.yle.fi och se TV-programmet Närbild (från 15.12) på arenan.
Europeiska kommissionen godkände 12.12 landsbygdsutvecklingsprogrammet för Fastlandsfinland för åren 2014-2020. Landsbygdsprogrammet finansierar förnyelse av lantbruksnäringar och landsbygdsnäringar, miljöskyddet, samt främjandet av välfärden på landsbygden. Den offentliga finansieringen är på 8,265 euro, varav en del är nationell och en del från EU:s landsbygdsfond. Jord- och skogsbruksminister Petteri Orpo är mycket nöjd med att Finlands program godkändes bland de första av EU-länderna. Enligt Orpo ger landsbygdsprogrammet efterlängtade möjligheter att skapa konkurrenskraft och grön tillväxt i ett svårt ekonomiskt läge. En aktiv landsbygd är i framtiden allt viktigare som Finlands trumfkort.
Uppgifterna är från SYTY:s senaste nyhetsbrev (december 2014), i vilket man även bl.a. kan läsa om att sända julhälsningar från byn ut i världen via Instagram, att landsbygd.fi-sidorna har förnyats, samt om den nya enheten för landsbygdsnätverkstjänster. Nyhetsbrevet kommer inom kort upp på SYTY:s hemsida. Se även info om landsbygdsprogrammets godkännande.
Bioekonomin kunde vara hela Finlands lokomotiv som ger arbete och utkomst för glest bebodda områden. De glest bebodda områdena är inte bara upplag för råvaror i den bioekonomiska kedjan, utan områden där man förädlar, utvecklar och drar nytta av bioekonomins produkter och service. Senaste nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä tar upp bioekonomins framtidsmöjligheter, nuvarande koncentration av kunnandet och internationalisering. Inslagen baserar sig på experternas syn på branschens framtid, möjligheter, samt hur man borde agera vid främjandet av bioekonomin.
Nättidningen (december 2014, 3/2014) finns att läsas (på finska) på webbplatsen korvesta-ja-valtateilta.fi.
Aktion Österbotten rf har utkommit med ett färskt nyhetsbrev, där man bl.a. ger info om Öppna byarnas dag den 6 juni 2015. Det är Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf som arrangerar evenemanget i samarbete med de regionala byaföreningarna och byarna. Meningen med kampanjen är att lyfta fram byaverksamheten, i synnerhet det ideella arbete som görs ute i byarna. Med evenemanget vill man främja inflyttningen och lyfta fram det positiva i att bo på landsbygden, samt sänka tröskeln för att besöka grannbyn. Såsom restaurangdagen, vilken blivit rikskänd, så vill man ge byarna möjligheten att visa upp sig genom en nationell kampanj.
Vad som händer under dagen får byarna själva fria händer att planera, för det finns inga krav på hur programmet ska se ut. Byn ordnar en eller flera aktiviteter som man anser bäst belyser byn och dess invånare. Det kan vara allt från marknadstorg till gemensam bastutur. Meningen är att tillställningen är öppen för alla.
Kategorier
Nyhetsbrev från Äktasmak.fi
Senaste nyhetsbrev från Äktasmak.fi har följande rubriker:
- Närmatsbutiken uppkom i jultorgets fotspår
- Ekologisk mat utan mellanhänder
- Lamm direkt från betesmarken till bordet
- Infotillfällena angående direktförsäljning intresserar, kom med!
- Skörd av enkät om närmat
Äktasmak.fi nyhetsbrev (december 2014) kan läsas på webbplatsen aitojamakuja.fi.
Föreningarnas ekonomi- och skatteguide, Yhtälö – Yhdistyksen talous ja verotus. Mitä pienessä yhdistyksessä pitäisi osata?, är en handbok för var och en som är med i föreningsverksamheten. Guiden ger råd i den lilla föreningens vardag i ekonomi- och skatteärenden. Guiden är uppdaterad i december 2014. I de nya uppdateringarna finns uppgifter om skatteförvaltningens anvisningar från sommaren 2014 angående allmännyttiga sammanslutningars medelsanskaffningar och talkoarbete. Dessutom finns info som berör ersättning för ordnad utbildning för föreningarnas arbetstagare, samt avlägsnande av representationskostnadernas skatteavdragsrätt. Guiden finns bara i elektronisk version och kan fritt användas av alla med intresse för ämnet.
Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 