Årets sjunde nyhetsbrev från HSSL

I Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) sjunde nyhetsbrev för i år skrivs det bl.a. om kommunutredningen vars betänkande HSSL svarat på och där huvudförslaget i utredningen, sammanslagning av kommuner, inte imponerar på HSSL.

Vidare skrivs det om boken ”Bilda bygdebolag”, en inspirationsbok för alla som vill ta sitt utvecklingsarbete till en ny nivå. Åse Classon, HSSL:s ena ordförande, utfrågas om hur det går med Leader-arbetet inför nästa period av Landsbygdsprogrammet. Ytterligare finns det en hel del annat att läsa i nyhetsbrevet.

Hela Sveriges nyhetsbrev (7/2020) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.

Vad får människor att stanna på landsbygden? – tre fallstudier från Österbotten

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.

Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.

Postservicen på landsbygden behöver säkerställas

Det andra skedet i förändringen av postlagen är betydande för närservicen på landsbygden och postens tillgänglighet. Sett ur byarnas och i synnerhet den glest bebodda landsbygden, är det väsentligt att de förändringar som är under planering, inte oskäligt försvagar postservicen på landsbygden och sålunda försvårar landsbygdsboendet och landsbygdens företagsverksamhet. Redan under tidigare år har Posti Oy dragit in alla sina postkontor på landsbygden. Postkontoren har sedan ersatts med postombud, vilka kan vara närbutiker, kiosker, banker, kommunernas ämbetsverk eller skötas tillsammans med någon annan verksamhet. Posten betalar postombuden en ersättning som många aktörer håller som otillräcklig för det arbete som görs och för det utrymme som ska reserveras.

Svårt läge för landsbygden men inte hopplöst – professor Kjell Andersson

Centraliseringen och urbaniseringen har förstärkts, och här kan man komma med flera förklaringar. I en artikel i Vasabladet (30.10) räknar professorn i landsbygdsforskning vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa Kjell Andersson upp några. För det första har vi sedan länge haft en stark centraliseringstrend och -tro i Finland, vilket tagit sig uttryck i en medveten satsning på stadsregioner inom utvecklingspolitiken. Den har legat bakom försök till kommunsammanslagningar och den genomsyrar det mesta av omstruktureringen av serviceproduktion med indragning av små skolor, postanstalter, sjukhusavdelningar, polis och rättsinstanser m.m.

Triple Helix-modellen (som Peter Backa nämnde i en artikel i Vasabladet 22.10) utgör också ett exempel på de mekanismer som gynnar städer och centralisering, medan landsbygden inte kan dra speciell nytta av den. Triple Helix innebär nämligen ett samarbete mellan företag, universitet och myndigheter i syfte att strategiskt förbättra i synnerhet industriell verksamhet.

”Kommunsammanslagning inte bra för skärgården”

Utsikt från bron mellan Sund och Finström
Bildkälla: Wikimedia Commons/cc Fanny Schertzer (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5/)

I all landsbygdsutveckling som landsbygdsutvecklaren Mikael Erickson jobbat med, från OECD till Nordiska ministerrådets arbetsgrupp, så är närdemokratin ledord och fungerande lokal service grundförutsättningarna för en levande landsbygd och skärgård. Kommunfusioner i Norden har sällan varit av godo, urbaniseringen har gynnats och sammanslagningarna har tagit bort lokala biliotek, vårdcentraler, skolor och daghem, det samma som arbetstillfällen. Vem ska handla i den lokala butiken då ingen mera jobbar på orten? En stor del av Ålands befolkning får sin lön genom sina anställningar inom kommunens verksamheter, och de pengar man betalar ut i form av löner kommer snabbt samhället tillgodo igen i form av skatter och konsumtion.

”Om det inte finns rop och smärta är det inte fråga om någon verklig förändring” – Salos stadsdirektör

Projektet Fungerande närservice startade tillsammans med FCG en utredning om närservicen i strukturomvandlingen med målet att utreda hur närservicen har anpassat sig till omstruktureringarna och vilken lärdom det är bra att ta med sig till följande skeden. Som pilotprojekt inom utredningen valdes två sammanslagna kommuner (Uleåborg och Salo) och ett område som förnyat servicestrukturen inom vårdsektorn (Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt).

I utredningen genomfördes en analys av sammanslagningsdokumenten och en enkät, samt att beslutsfattarna och de ledande tjänsteinnehavarna intervjuades i projektområdena. Utgående från resultaten bjöds deltagarna till en idékläckningsträff för att bearbeta den insamlade informationen, och utredningens preliminära resultat presenterades onsdagen den 9 september på Kommunmarknaden.

I byavänligaste kommunen Ijo finns lokala råd för att stärka den lokala aktiviteten

Vägskylt för kommunen Ii (på svenska Ijo)
Bilkälla: Wikimedia Commons

Landsbygdskommunen Ijo har 15 byar inom områdena Ijo, Olhava och Kuivaniemi. Invånarantalet på knappt 10 000 personer ökar under somrarna med över tusen fritidsboende. I kommunen har byarnas utvecklingsbehov beaktats väl och kommunen beviljar finansiering för olika slags verksamhet.

Kommunsammanslagningen av Ijo och Kuivaniemi år 2007 genomfördes på ett lyckat sätt utifrån byarnas ställning. I kommunfullmäktige är varje by representerad, antalet fungerande serviceställen i kommunen har inte reducerats och i flera av byarna finns det fortfarande byskolor. Vid kommunsammanslagningen inrättade man lokala råd i syfte att stärka den lokala aktiviteten och samhällenas livskraft.

Ingen vill ha ett Stor-Vasa

Förslaget till fusionsavtal för det s.k. Stor-Vasa har röstats ner i de flesta kommuner som berörde det på måndagen. I avtalsförslaget hette det att Vasa går samman med Korsholm, Vörå, Storkyro, Laihela, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö, samt Kristinestad. Storkyro hade redan tidigare meddelat att man fortsätter som självständig kommun. I måndags (15.6) kom sedan idel nej från de övriga kommunerna. Inte ens i Vasa gillar man tanken på en så här stor kommun, för där beslöt fullmäktige att man prioriterar en kommunstruktur kring det nuvarande pendlingsområdet, d.v.s. Vasas närmaste grannkommuner. Det var kommunutredarna Jan-Erik Enestam och Ossi Repo som på finansministeriets uppdrag gjorde en utredning om Stor-Vasa, en utredning som var klar vid årsskiftet.

Uppgifterna är från webbplatsen svenska.yle.fi med länk till mer info. Se även en tidigare text på denna blogg, Svensk Byaservice Nyhetsblogg.

”Kommunreformen startade likt ett skidlopp men blev plötsligt backhoppning” – forskaren Siv Sandberg

Forskaren vid Institutionen för offentlig förvaltning vid Åbo Akademi Siv Sandberg menar att kommunreformen är under all kritik, för om man vill få igenom en reform som ska hålla i trettio år, så är det dumt att man på några veckor försöker få igenom en modell som ingen tycker är bra. Tidtabellen blev pressad då en annan reform, social- och hälsovårdsreformen, föll strax innan målsnöret för tre veckor sedan, och då behövdes plötsligt nya modeller för kommunerna. Enligt Sandberg har kommunreformen satt stor press på de enskilda kommunerna, i och med diverse utredningar och allt jobb som tjänstemän och förtroendevalda har satt ner på fusionsutredningar. Mitt i hela processen kom ändå smällen som krånglade till precis allting. Sandberg menar att social- och hälsovårdsreformen ändrade på hela upplägget, och hon tar till sportreferenser för att förklara hur hon ser på utvecklingen – man startar i ett skidlopp och så blir det plötsligt backhoppning. Kommunerna har haft ett korstryck här, och frågan lyder om man ska fullfölja kommunstrukturutmätningarna eller snegla mot vårdreformen, där det också har funnits en viss utredningsskyldighet. Sandberg tror att utredningarna har upplevts som väldigt frustrerande i kommunerna, och att det kan kännas som om staten har försatt kommunerna i ett läge där det inte finns något val.

Utredning vill se ett nytt Vasa från Vörå i norr till Kristinestad i söder

Efter ett års utredningsarbete i Vasaregionen har Jan-Erik Enestam och Ossi Repo kommit fram till att Kaskö, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Laihela, Malax, Närpes, Storkyro, Vasa och Vörå bör bilda en ny kommun från den 1 januari 2017, som ska vara tvåspråkig och heta Vasa. Det finns tre saker, förutom konkurrenskraften, som talar för en fusion. Kommunernas ekonomi försvagas hela tiden och kalkyler som utredningens ekonomiarbetsgrupp gjort, visar på ett tryck på att i genomsnitt i kommunerna höja skatteprocenten med fyra procentenheter fram till år 2029. Finansministeriets beräkningar visar att flera kommuner förlorar ekonomiskt på vårdreformen, medan området däremot vinner som helhet 22 euro per invånare, främst tack vare att Vasa stad betalar mindre efter reformen.

Demokratiunderskott och landsbygdens utsikter – Backa intervjuades i Radio Vega

Foto: Ann-Sofi Backgren

Landsbygdsutveckling och demokrati är två övergripande teman då man diskuterar med Peter Backa, nybliven pensionär från Svensk Byaservice. Backa är kritisk till det sätt som kommunsammanslagningar ”säljs” till folket. Redaktör Roger Källman på Svenska Yle, programvärd i de regionala förmiddagsprogrammen, allmänreporter och webbare, har intervjuat Backa.

Intervjun finns på svenska.yle.fi med länk till radiointervju.

”Vi saknar praktiskt politiskt inflytande” – Dennis Rundt om närdemokratin i en österbottnisk storkommun

Vi är mera upplysta än någonsin, redo att bevaka våra intressen och behov och uttrycka vår åsikt, men vi upplever att vi saknar praktiskt politiskt inflytande av den enkla orsaken att vi faktiskt gör det. En sammanslagning av kommunerna från Vörå i norr till Kristinestad i söder gör inte saken lättare, allra minst ifall de nuvarande fullmäktigeförsamlingarna stympas, underordnas ett superfullmäktige och kallas ”närfullmäktige”. Redan nu är avståndet till beslutsfattandet för stort i de kommuner som bildades på 1970-talet. Närdemokratin och invånarperspektivet ska ge invånarna större och bättre möjligheter att delta och påverka, så beslutsfattandet bör flytta så nära oss som möjligt.

Blir tio kommuner en i Vasaregionen?

Om finansministeriet får som de vill, ska tio kommuner bli en i Vasaregionen. Arbetet med ett fusionsavtal ska bli klart till årsskiftet, men mellanrapporten är nu klar. Går förslaget igenom eller blir det platt fall igen? Enligt skissen skulle bl.a. den nya kommunen ha ett fullmäktige med förslagsvis 67 ledamöter. Men därutöver skulle det finnas närfullmäktigen som representerar det område som i dag är kommuner. Men får närfullmäktigen någon makt? Hör diskussionen om en storkommun i Vasaregionen i radioprogrammet Slaget efter tolv (8.10) på Radio Vega. De som debatterade var utredningsmannen Jan-Erik Enestam, fullmäktigeordföranden i Korsholm Carola Lithén, stadsstyrelseledamoten i Vasa Anne-Marie Viinamäki, samt närdemokratiaktivisten Peter Backa från Pensala i Vörå. Filip Stén ledde debatten.

Programmet kan höras på arenan. Hör även Slaget efter tolv (9.10) om vindkraftens framtid på Kimitoön i Åboland.

Landsbygdssäkring görs i två kommunindelningsutredningar

I höst genomförs en landsbygdssäkring – en bedömning av konsekvenserna för landsbygden – inom ramen för två kommunindelningsutredningar, vilket höjer beredningsprocessens kvalitet, när frågor som gäller landsbygden och dess invånare granskas närmare redan innan kommunindelningsutredningarna färdigställs. Landsbygdssäkringen görs i kommunindelningsutredningen för Brahestad, Siikajoki och Pyhäjoki i Norra Österbotten, samt i kommunindelningsutredningen för Nilakka som omfattar Pielavesi, Keitele, Tervo och Vesanto kommuner i Norra Savolax. Avsikten med pilotprojekten är att koppla bedömningen av konsekvenserna för landsbygden till kommunindelningsutredningen, till dess olika faser, och att dokumentera processen.

”Inga storkommuner utan utvecklad närdemokrati”

”Hur ska den lilla människan komma till tals i en storkommun?” Ja, det har invånarna i Kristinestad klurat på genom diskussioner i ett medborgarforum. Sekreteraren i medborgarforumet Dennis Rundt menar att vi inte kan skapa storkommuner utan att utveckla närdemokratin. Kristinestadsborna har nu själva tagit tag i saken och utvecklat en lokal modell för närdemokrati – Kristinestadsmodellen. Den går ut på att skapa delområdesnämnder i kommunerna.

Kristinestadsmodellen presenterades på seminariet Jag är, alltså påverkar jag, vilket hölls 19.8 i Kristinestad. Seminariet riktades till förtroendevalda, tjänstemän, företrädare för näringslivet, byaföreningar och lokala organisationer i Vasaregionen. På seminariet presenterade så Rundt kristinestadsbornas lösning med delområdesnämnder, vilka skulle få budgetmakt av fullmäktige och väljas av invånarna i områdena.