”Inga storkommuner utan utvecklad närdemokrati”

”Hur ska den lilla människan komma till tals i en storkommun?” Ja, det har invånarna i Kristinestad klurat på genom diskussioner i ett medborgarforum. Sekreteraren i medborgarforumet Dennis Rundt menar att vi inte kan skapa storkommuner utan att utveckla närdemokratin. Kristinestadsborna har nu själva tagit tag i saken och utvecklat en lokal modell för närdemokrati – Kristinestadsmodellen. Den går ut på att skapa delområdesnämnder i kommunerna.

Kristinestadsmodellen presenterades på seminariet Jag är, alltså påverkar jag, vilket hölls 19.8 i Kristinestad. Seminariet riktades till förtroendevalda, tjänstemän, företrädare för näringslivet, byaföreningar och lokala organisationer i Vasaregionen. På seminariet presenterade så Rundt kristinestadsbornas lösning med delområdesnämnder, vilka skulle få budgetmakt av fullmäktige och väljas av invånarna i områdena.

”Närdemokratin är som en hemlös katt – vi kelar med den men ingen vågar ta hand om den”

Enligt lagen har var och en finländare rätt att vara med och påverka samhällsutvecklingen. Men faktum är att valdeltagandet avtar, misstroendet gentemot det kommunala beslutsfattandet tilltar och finländarna i gemen fjärmar sig från beslutsfattandet. Trots detta görs ingenting för att förstärka närdemokratin, eller demokratin överhuvudtaget. Numera ålägger kommunallagen stads- och kommunalfullmäktige att se till att invånarna kan delta i skötseln av kommunen. Det blir dock ingenting av detta förrän invånarna får veta att det är önskvärt att de lägger sig i; att de kan och ska ta egna initiativ, att de förväntas ta ansvar för sig själva och sin omgivning. Området – byn eller stadsdelen – som bildar ram för närdemokratin ska ha sin givna plats i den kommunala förvaltningsapparaten.

”Verklig närdemokrati förutsätter verkligt inflytande: budgetmakt och budgetansvar. Samarbetet med tjänstemän och övriga beslutsfattare ska vara planmässigt, målmedvetet och välorganiserat. Besluten ska fattas så nära som möjligt dem de berör.”