Samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning tynar bort – professor Hannu Katajamäki

Hannu Katajamäki

Inom landsbygdsforskningen finns det två inriktningar. Den ena, agrikultur-forstvetenskapliga, är gammal och orubblig, medan den andra, samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning, har betydligt mindre resurser. Det är den här andra inriktningen som hotas att tynas bort. Läs professor Hannu Katajamäkis artikel här nere (redigerad), som även ingått i Vasabladet (18.7) och kommer att ingå i ett kommande nummer av tidningen Maaseutu Plus – Landsbygd Plus.

Landsbygdsforskningens ena tradition tynar bort

I Finland finns två riktningar inom landsbygdsforskningen.  Den första, agrikultur-forstvetenskapliga, är gammal och orubblig. Spetsen är agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Kvaliten på denna tradition är internationellt på topp. Naturresursinstitutet, som startade i början av detta år, representerar mestadels den första traditionen.

Frågetecknen kring delaktighetsnämnder i Kristinestad ska rätas ut i höst

Vy från Kristinestad
Bildkälla: Wikimedia Commons

Under Kristinestads medborgarinstituts kurs i lokal demokrati i höst kommer man nu att försöka skapa de tre delaktighetsnämnder som föreningen Medborgarforum utvecklat som ett sätt att aktivera folk i det egna närområdets angelägenheter. Genom kursen vill man se om det finns ett intresse bland invånarna att aktivt försöka påverka sitt närområde, vilket ordföranden för Medborgarforum Dennis Rundt tror. Han menar att det är en viktig sak att gemensamt vara med och sköta om närområdets angelägenheter. Nämnderna kommer nu i höst att bestå av de som anmält sig till kursen, samt intresserade som rekryteras. När nämnderna är etablerade, är det meningen att medlemmarna väljs genom direkta val, där alla 15 år fyllda som bor på området ska vara röstberättigade och valbara. Nästan i alla fall, för man vill hålla partipolitiken utanför nämnderna, och samma personer ska inte samtidigt sitta i en nämnd och i stadsfullmäktige. Delaktighetsnämnden ska ha en kommunal tjänsteman som föredragande, och så behövs sakkunskap i varje nämnd.

Framgångssagan för REKO-ringar bara fortsätter

I dag får ingen lön från själva REKO-rörelsen, inte ens grundaren Thomas Snellman. Han har i år fått priset Årets Närmatsgärning på 2 000 euro, det är allt. REKO-rörelsen har nämligen inga mellanhänder, inga anställda, ingen organisation, inte ens en gemensam logo. Handeln går till så att varje ort har en egen Facebook-grupp där producenterna erbjuder sina livsmedel och konsumenterna beställer det de vill köpa. Handeln sker på överenskommen plats och tid, och eftersom varorna beställs på förhand kan svinnet minimeras – inga långa kontrakt, ingen bindning.

Snellman är glad så länge REKO klarar sig utan organisation, för han vill helst att det ska vara gratis för alla. Tanken är att ingen ska behöva lägga ut pengar för själva konceptet, för om man grundar en organisation, faller den biten bort. Men det kan ändå bli så att något sammanlänkande system behövs, eftersom REKO växer enormt snabbt. Snellman hoppas då att det blir en externt finansierad grupp som tar ansvar.

Bredband stärker landsbygden visar ny studie

Under de senaste åren har den svenska kommunen Linköping i Östergötland genomfört ett ambitiöst arbete för att fibrera landsbygden och därmed öka möjligheterna för människor att bo och verka i hela kommunen. I en ny studie, Effektstudie fibernät – utbyggnad av fibernät på Linköpings landsbygd, undersöktes effekterna av de satsningar som vidtagits. Studien genomfördes av en oberoende forskargrupp vid Linköpings universitet. Resultaten har nu sammanställts och är till stora delar positiva, för bredband i form av fiber har lett till en bättre vardag och en förbättrad framtidstro. Människor upplever t.ex. att de fått ökade möjligheter att arbeta hemifrån, samtidigt som det även har blivit lättare att driva företag. Den genomgående frågan i studien är om det varit värt insatserna, och slutsatsen är i detta avseende mycket tydlig:

”Det korta sammanfattande svaret … är att det finns stöd i undersökningens resultat för att hävda att landsbygdens utvecklingsmöjligheter förstärkts genom fiberutbyggnaden.”

Uppgifterna är från Byanätsforums senaste nyhetsbrev (nr 4, augusti 2015).

Terese Bengard i radiointervju om första halvåret som HSSL:s verksamhetschef

Terese Bengard
Foto: Sandra Lee Pettersson

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) nya verksamhetschef summerar första halvåret på sitt nya uppdrag i en intervju i radiokanalen P4 Jämtland. Bengard, som tidigare var kommunstyrelsens ordförande (S) i Ragunda under fem år, menar att det inte har varit svårt att gå från kommunpolitiken, eftersom den nya uppdraget också är politiskt, dock inte partipolitiskt. Under de 25 år som HSSL har funnits, har förutsättningarna för landsbygden blivit sämre, säger Bengard. I Norge har man däremot på många områden lyckats bättre med sin landsbygdspolitik än vad Sverige har gjort. Där har vi en del att lära, för i Norge lever landsbygden på ett helt annat sätt. I Norge heter det att hela landet ska brukas, i Sverige att hela landet ska leva. Det är en annan politik än i Sverige.

Hör Bengards förklaringar i radioprogrammet (från 13.8) som kan höras på webbadressen sverigesradio.se.

Jakten på en miljon goda timmar i Världens Största Talko

Världens Största Talko ordnas 14-20.9 på olika håll i Finland med målet är att under en veckas tid göra en miljon goda timmar med unga och till förmån för unga. Det är enkelt att komma med i talkot då bara en timmes talko per person räcker. Men man får förstås göra hundra om man så vill. I jakten på en miljon talkotimmar kan vem som helst delta och bli utmanad. Man kan själv ordna ett talko, delta i andras talkon eller bara göra talko ensam eller tillsammans med en kompis. Webbsidan maailmansuurimmattalkoot.fi (världensstörstatalko.fi) fungerar som en plattform där man kan meddela om talkon och anmäla sig till dem, utmana andra till talkon och samla talkotimmar.

Världens Största Talko är också en nationell tävling, där man tävlar om vem som har 1) absolut sett flest talkotimmar inom sin region (Leader-föreningarnas serie), 2) flest talkoarbetare i ett talko, 3) det originellaste och intressantaste talkot, och dessutom 4) en fototävling på Instagram. Världens Största Talko är en kampanj organiserad av Finlands Leader-grupper och Landsbygdsnätverket. Genom kampanjen vill man, förutom att göra goda saker, även lyfta fram talkoandan och vikten av att göra talkoarbete.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutu.fi.

Från idé till resultat – ansökningsprocessen vid utveckling av landsbygden

Vet du hur du vill utveckla landsbygden? När en  idé redan finns, är det dags att sätta igång. Hjulen sätts i rörelse enligt processen till vänster (klicka på bilden för större format), enkelt och lätt!

Vid utvecklingen av landsbygdens resurser betjänas man av kommunernas samarbetsområden, NTM-centralerna och Leader-grupperna.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutu.fi. med länk kontaktuppgifterna för den organisation som i din kommun ansvarar för stödansökan.

”Mittmillan städre” – byar i Pedersöre skaffade egna skyltar

Vad står det riktigt på byaskyltarna i Pedersöre, Österbotten? Förbipasserade har varit nyfikna och undrat. Skyltarna är en del av den byautveckling som gjorts inom ramen för Aktion Österbotten rf:s Leader-projekt i Pedersöre. När själva byaplanerna blev klara i fjol, kom några byaföreningar på idén att göra egna skyltar för sin by eller sin byadel med en fyndig slogan. Isabella Wiklund, som var projektledare för Byaplan – framtidens redskap i Pedersöre, säger att det var en kul grej som utvecklades med tiden. Alla byaföreningar skaffade inte en skylt, men många tog i alla fall tillfället i akt. Efter att projektet tog slut i fjol överlämnades planerna till byarna för att fungera som underlag för fortsatt utvecklingsarbete.

Planerna är ett viktigt instrument att hänvisa till, exempelvis när man ansöker om projektbidrag för byaföreningarna. Inom projektet har även en övergripande kommunal byaplan uppgjorts över hela kommunen. Om man åker på en utflykt genom Pedersöre kommun, kan man se de lika fyndiga som roliga sloganerna på skyltarna i Bennäs, Forsby, Nederpurmo, Nordanå, Lillby, Överesse, Värnum, Bäckby, Ytteresse, Edsevö och Sundby-Karby.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Matias Risikko, i Österbottens Tidning (29.7).