Livskraften utgörs av företagens konkurrensförmåga och kommuninvånarnas välmående

Under senaste tid har man betonat betydelsen av kommunernas livskraftsuppgift vid sidan av kommunernas traditionella roll som serviceproducent och förverkligare av näringslivspolitiken. Kommunerna har också övergått från näringslivspolitik till livskraftspolitik. På grund av det här genomfördes första skedet i forskningen för kommuner i Norra Karelen en livskraftsutredning för att kartlägga kommunernas nuläge för livskraftsarbetet inom projektet Puhti. Enligt forskningen utgörs livskraften av kommunens och konkurrensförmågan hos de företag som finns på dess område, samt dragningskraften, eller kommuninvånarnas välmående och delaktighet. Kommunernas livskraft, förutsätter samarbete inom ett brett aktörsnätverk, där företagen och tredje sektorn är centrala producenter av livskraften.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Teemu Makkonen är forskningsdirektör på region- och kommunforskningscentralen Spatia vid Östra Finlands universitet.

MANE:s nätverk för den glest bebodda landsbygden har gett ut sitt riksdagsvaltema

Lappland
Bildkälla: Wikimedia Commons

Landsbygdspolitiska rådets (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE:s) nätverk för den glest bebodda landsbygden (HAMA-nätverket) betonar de glest bebodda områdenas roll i utvecklingen av den finländska konkurrensförmågan. På glest bebodda områden finns merparten av den finländska naturens materiella och immateriella råvaror. Med den arbetsföra befolkningens pensionering finns det nu en svår arbetskraftsbrist på glest bebodda områden, vilket påverkar råvarornas vidareförädling och möjligheterna för ökad turism. Inför riksdagsvalet vill man lyfta fram centrala teman för diskussion, vilka berör glest bebodda områden. Landsbygden är inte en sänksten, utan en nationell kraftresurs, betonar HAMA-nätverkets ordförande Tytti Määttä.

Nätverket tar i sina riksdagsvalteman fram bl.a. konkurrensnackdelar, vilket beror på läget för områdets verksamma företag.

”Staden är en ödesfråga för Finlands livskraft och konkurrenskraft”

Den 21 mars möttes ett uppenbart hänfört auditorium av urbanister i Helsingfors stadshus i en manifestation mot statens syn på staden. Bakom mötet stod tankesmedjan MDI, och på mötet lanserades även en pamflett Kaupunkien aikakausi (Städernas era) där 28 skribenter, av dem 14 professorer, diskuterar staden ur olika perspektiv. Förordet är skrivet av Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori, som anslår tonen med budskapet att man de senaste decennierna försummat staden i planering och beslutsfattande på bekostnad av landsbygden. Vapaavuori, som får stöd av de flesta skribenterna i pamfletten, fick också starkt flankstöd på symposiet.

Universitetsrekorn vid Tammerfors universitet Markus Laine skriver i pamfletten att ”staden är en ödesfråga för Finlands livskraft och konkurrenskraft”, medan chefen för stadsforskningen vid Åbo universitet Sampo Ruoppila menar att helheten tar stryk om en del av stadens uppgifter godtyckligt överförs till en ny landskapsnivå.

Landskapen och deras internationella kompetens

Ann-Sofi Backgren
Foto: Martina Uthardt

Utkastet till landskaps- och vårdreformen debatteras flitigt i olika sammanhang. Vårddelen väcker mest intresse, men reformen består också av andra delar som förtjänar uppmärksamhet. Ett uppdrag som mer eller mindre inte alls uppmärksammats är förslaget att göra landskapens internationella kompetens frivillig.

Enligt nu gällande lag om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) sägs i § 17, moment 12 gällande landskapsförbundens uppgifter; att landskapsförbunden skall främja samarbetet mellan kommunerna och landskapen och sköta internationella ärenden och kontakter i anslutning till sina uppgifter. I utkastet till ny landskapslag har de nya landskapen 25 uppgiftsområden när de inleder sin verksamhet vid ingången av 2020. Det sägs ingenting om internationell kompetens, vilket kan anses lite märkligt med tanke på nu gällande lag och tanken om självstyrande landskap.

Reformer och konsekvenser för landsbygden

Hur många av er har hört talas om landsbygdssäkring? Nej, jag skrev inte försäkring utan säkring. Troligen inte så många trots att landsbygdssäkring infördes i Finland som en konsekvensbedömningsmetod redan år 2008 och firar således 10 års jubileum i år. Rätt märkligt är det att metoden inte används desto mer systematiskt, trots att man håller på med århundrades största förvaltningsreform och att Finland består till 95 procent av landsbygd. I Finland är landsbygdssäkringen frivillig, vilket kanske förklarar saken, men med tanke på den stora omstruktureringen vi har på gång, där också kommunerna skall hitta sina nya roller, är det synnerligen förvånande att så få aktivt tagit till sig konsekvensbedömningsmetoden i sitt arbete.

Vad är då landsbygdssäkring? På engelska talar man om rural proofing och på finska om maaseutuvaikutusten arviointi. I Kanada använder man termen rural lens. Enligt OECD syftar landsbygdssäkring till att behov och intressen för människor, företag och samhällen på landsbygden korrekt ska beaktas och integreras i utvecklingen och genomförandet av all politik och program.

Mikroföretagssamverkan på landsbygden i Kvarkenregionen

Malakta är ett gammalt mejeri som förvandlats till kulturverkstad för konstnärer.
Foto: Kenneth Sundman

Verksamhetsledare Annika Nordenstam på Föreningen Norden-Nordiskt informationskontor i Umeå tycker att vi har mycket att lära av varandra och att vinna genom samarbete på båda sidor om Kvarken. Under hösten 2017 genomför föreningen en förstudie om gränslöst innovativt företagande på landsbygden i Västerbottens län och i Österbotten med IDNET/SFV som samarbetspart. Syftet är att förstudien ska resultera i en projektansökan till Interreg Botnia-Atlantica programmet våren 2018. Målet med projektet är att öka konkurrenskraften och kapaciteten till gränsöverskridande affärssamarbeten hos mikroföretagare på landsbygden i Kvarken. Tänkbara fokusområden är gårdsbutiker, kreativa och kulturella näringar, samt kultur- och naturturism.

Nätverket för den glest bebodda landsbygden vill ha en parlamentarisk tillsatt arbetsgrupp för glesbygden

Landsbygdspolitiska rådets (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE:s) nätverk för den glest bebodda landsbygden framlägger för statsrådet att det tillsätts en parlamentarisk arbetsgrupp för att förbättra möjligheterna på de glest bebodda områdena. I Sverige tillsatte den svenska regeringen en landsbygdskommitté, Parlamentariska landsbygdskommittén, i augusti 2015. Kommittén överlämnade slutbetänkandet För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i januari 2017. I slutbetänkandet framläggs 75 åtgärder.

Enligt Tytti Määttä, sakkunniggruppens ordförande för den glest bebodda landsbygdens nätverk, är Sveriges exempel modiga och visar att man i Sverige har förstått att dra nytta av hela landets konkurrensförmåga.

Hur kan glesbygden beaktas bättre? – publikation lyfter fram frågan

Beslutsfattare behöver mer exakt och uppdaterad information om förhållandena på glesbygden. Frågan om hur dessa områden kan beaktas bättre, lyfts fram i den utvecklingsstrategi för glesbygden 2017-2020 som Landsbygdspolitiska rådet godkänt. Enligt Tytti Määttä, ordförande för det landsbygdspolitiska glesbygdsnätverket och kommundirektör i Vaala, sammanställs i utvecklingsstrategin de mest centrala åtgärder som bör vidtas för att glesbygdens potential ska utnyttjas fullt ut.

Määttä menar att Finland inte har råd att bli på efterkälken i förhållande till de andra nordiska länderna när det gäller utvecklingen av glesbefolkade områden. I Norge finns redan en modell och Sverige planerar en likadan, men även Finland måste ha en riksomfattande strategisk intention för att glesbygden ska utvecklas. Vårt nätverk förespråkar varmt att det inrättas en parlamentarisk arbetsgrupp som ska utforma politiska åtgärder för bättre konkurrenskraft i området.

Professor Katajamäki orolig för landsbygdsforskningen

”Jag är orolig för framtiden när det gäller landsbygdsforskning. Det ser inte ut som att den professur jag nu lämnar kommer att fyllas. Samtidigt har den nationella finansieringen för landsbygdsforskning minskat”, sade professorn i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäki vid sin avskedsföreläsning (30.11). Katajamäki titulerar sig nu professor emeritus.

Katajamäki är orolig för högskolvärldens utveckling och syftar här på den samhällsvetenskapliga landsbygdsforskningen som undersöker landsbygden som helhet. Forskningen har stor betydelse, då den tar fram nya möjligheter för landsbygden att utvecklas. Fokus ligger på landsbygdens roll i samhället, ny företagsamhet, miljöfrågor, landsbygdens service och landsbygdspolitik.

Vem försörjer vem? – nytt nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä

Försörjer Södra Finland den glest befolkade landsbygden? Är det ekologiskt att bo på landsbygden? Under senare tid har det förts en samhällsdiskussion om vem som försörjer vem i medierna och på sociala medier. Nättidningen Korvesta ja Valtateiltä ville ta i tu med det här aktuella ämnet. I tidningen finns bl.a. information om statsandelarnas fördelning, samt företags- och jordbruksstöd. Man får även veta varför decentralisering är viktigt och varför det nu, genom snabbt datanät, även är möjligt. Vidare finns även exempel på hur en etablering på den glest befolkade landsbygden kan främja företagets konkurrensförmåga. Tidningen vill inte underblåsa konfrontation, utan förmedla hur de, som bor på den glest befolkade landsbygden, kan vara med och påverka sin sak.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Nättidningen (juni 2016, 1/2016) finns att läsas (på finska) på webbplatsen korvesta-ja-valtateilta.fi.

Prioriteringar i regionutvecklingen med mål om hållbar tillväxtväg, jämlik service och boende i hela landet

Regeringen fattade den 25 februari beslut om prioriteringarna i regionutvecklingen 2016-2019, där prioriteringarna är tillväxt genom förnyelse, livskraft från nätverksbaserade regioner och välfärd genom partnerskap. Regeringens mål är att lyfta landets ekonomi och föra in den på en hållbar väg för tillväxt genom att utnyttja hela Finlands resurser. I uppbyggandet av Finlands konkurrenskraft är det även viktigt att trygga människornas välfärd. Målet är att det finns jämlik service och förutsättningar för att även i framtiden kunna leva i hela landet. ”Regeringen ser på Finland som helhet och beaktar de olika regionernas styrkor. I regionutvecklingsbeslutet har man lyft fram de saker som är centrala för regionutvecklingen, såsom tillgänglighet, stödjande av förnyelse i företagen och samarbetsnätverk”, konstaterar näringsminister Olli Rehn.

Uppgifterna är från arbets- och näringsministeriets meddelande.

Nio landsbygdsprojektidéer vidare i den landsomfattande idéefterlysningen

Efterlysningen av idéer till landsomfattande landsbygdsprojekt inom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 resulterade i sammanlagt 55 projektidéer. Av de här idéerna gällde 20 temaområdet Att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft och utveckla exportmöjligheter och 35 temaområdet Digitalisering i utveckling av tjänster och företagsverksamhet. Bedömningsgruppen valde ut nio idéer till fortsatt beredning och för den egentliga projektansökan. För dessa projekt kommer det att användas uppskattningsvis 1,5 miljoner euro av 2016 års anslag. Idéerna som går vidare är:

”Världens tätast befolkade skog”

”Jag vaknade upp mitt i ett möte! Vi satt tillsammans med näringsministern och huvudstadsregionens ledning och diskuterade metropolområdets framtid och främjandet av Finlands konkurrenskraft. Hörde jag verkligen rätt? Finland är världens tätast befolkade skog!” Detta påstående kom från en stark aktör inom stadspolitiken, och det var en fin tanke som sätter perspektiv på vår situation. I en hård internationell konkurrens ter sig Finland som ett litet och glest befolkat land med bara 5,5 miljoner invånare. Ute i världen har många städer förorter och stadsdelar med en lika stor befolkning.  I Finland bor 69 procent av befolkningen inom stadsregionerna, 36 procent av dem bor inom metropolområdet.

Det nätverk som städerna i olika delar av landet bildar, är viktigt för oss för att vi ska kunna få fram varje regions starka sidor – ca 77 procent av arbetsplatserna, 90 procent av forsknings- och produktutvecklingsinsatserna och 100 procent av högskolorna finns inom stadsregioner. Ungefär 70 procent av företagens verksamhetsställen finns i städer, och om man räknar bort jordbrukets, skogsbrukets och fiskerinäringens verksamhetsställen, är andelen så stor som 86 procent. Stadsliknande områden utgör dock endast 5 procent av landets areal.

Vision över Finlands eftersträvan för regionstrukturen och trafiksystemet

Utvecklingsbilden för regionstrukturen och trafiksystemet (på finska ALLI) blev färdig i början på juni. Den ger utsikter över utvecklingen för regionstrukturen och trafiksystemet. Tidshorisonten är år 2050. Utvecklingsbilden visar på en framtid som ger stöd åt Finlands utveckling som ett konkurrenskraftigt, välmående och för miljön hållbart land. Siktet är inställt på många centrum och nätverksbildande, samt en regionstruktur som baserar sig på bra trafikförbindelser, vilket stöder landets olika delar för utnyttjande av styrkorna och resurserna, samt förnyelsen av näringsverksamheten. Det centrala är växelverkan mellan olika typer av regioner.

Mer om ämnet finns att läsas (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Nationell framgång med modern landsbygdspolitik

OECD:s tionde internationella landsbygdskonferens hölls i Memphis Tennessee 19-21.5. Det centrala budskapet från konferensen var att det behövs en modern landsbygdspolitik, då man försöker nå en bättre konkurrensförmåga och välfärd på landsbygden. Värd för konferensen var USA:s jordbruksminister Tom Vilsack. Temat under sammankomsten var främjandet av nationell framgång med modern landsbygdspolitik. Konferensen samlade ca 200 deltagare från över 20 länder. Det genomgående temat under dagarnas program var OECD:s definierade mål om en ny landsbygdspolitik, där det centrala är en förbättring av välmåendet hos landsbygdens invånare. Konferensens centrala teman var landsbygdsområdenas ekonomiska tillväxt som en del av den nationella tillväxtstrategin, olika landsbygdsområden och deras möjligheter och utmaningar, medborgarnas deltagande, samt förbättring av tillgängligheten för service på landsbygdsområden.