Svenska Landsbygdsriksdagen – anmälan öppen till Europas största landsbygdsmöte

Europas största landsbygdsmöte, svenska Landsbygdsriksdagen, ska äntligen genomföras efter att ha varit uppskjutet två år på grund av pandemin. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) står som värd när deltagare från hela landet möts i Jönköping den 20-22 maj.

Landsbygdsriksdagen genomfördes för första gången 1989 i Västerbotten och har sedan 1994 genomförts vartannat år på olika platser i Sverige. Den svenska Landsbygdsriksdagen har inspirerat systerorganisationer i andra länder att genomföra egna satsningar på landsbygdsriksdagar och även europeiska landsbygdsriksdagar har genomförts.

Landsbygdens betydelse ökar i framtiden

Det finns ett brett samförstånd bland finländarna, vad gäller att hålla hela Finland och Norra Karelen levande. Myntets andra sida är den pågående utvecklingen med centralisering och urbanisering. Det här kan inte heller nekas. Centralorterna drar till sig invånare och företagsverksamhet.

Den nuvarande utvecklingen undergräver inte det faktum att landsbygden även i framtiden har många möjligheter. Landsbygdens betydelse som boende- och arbetsplats ökar i framtiden. Det här tror Hannu Katajamäki som är professor emeritus i regionvetenskap. Centraliseringen och storhetens ideologi ger vika och vi börjar igen leva genom de små lokalsamhällena.

Landsbygdens många sidor ventilerades i ”grötbaren”

Foto: Sofia Tuisku

Landsbygdspolitiska rådets nätverk och sekretariat ordnade ”grötbar” (puurobaari) 8.11 för riksdagsledamöter, deras assistenter samt andra ”viktiga” personer. Det var många som deltog i en mångsidig diskussion – den var så mångsidig att man under några timmar hann gå igenom landsbygdens många sidor. Vid bordet för Landsbygdspolitiska rådets temanätverk för medborgarverksamhet och välmående (där även SYTY ingår) diskuterades bl.a. vardagens trygghet och landsbygdens attraktion. Ämnenas brokighet var stor, men de klart flesta deltagarna talade om landsbygdens gemenskap, fast egentligen om gemenskap i ett bredare perspektiv, för diskussionen utvidgades från landsbygden till alla områden. I Ann-Sofi Backgrens (IDNET) grupp var fokus på bristen på arbetskraft på landsbygden och möjliga åtgärder.

Läs mer på (finska) webbplatsen kylatoiminta.fi vad SYTY:s informatör Sofia Tuisku skrivit om evenemanget. Se även Backgrens inlägg på Facebook.

Podden Landet reder ut begreppet landsbygdssäkring

Vad står begreppet landsbygdssäkring för? Lyssna på podcast Landet när man reder ut vad begreppet landsbygdssäkring innebär. Nytt för i år i Sverige är att det nationella landsbygdspolitiska målet ska genomsyra alla politiska beslut, vilket är en grund för landsbygdssäkring. Men varifrån kommer underlagen och informationen till beslutsfattarna, och hur mycket kan man påverka själva?

Att landsbygdssäkra, innebär att på ett medvetet och systematiskt sätt beakta landsbygdernas särskilda förutsättningar, och vad det innebär pratar Anna Ryttberg från Näringsdepartementet, Marcus Söderlind som är aktiv i Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp och ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse, samt Maria Gustafsson, verksamhetsledare för Landsbygdsnätverket om.

”Ju mer argumentation och ju mer underbyggt det är desto lättare är det för politikerna att ta till sig informationen och använda den i sina prioriteringar”, säger Anna Ryttberg.

Sextionde avsnittet, Med fokus på stad OCH land – om Landsbygdssäkring, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

De små siffrornas landsbygd – specialsakkunnig Ilkka Lehtola i Landsbygdspolitikens blogg

Politikerna talar gärna om behovet av forskningsdata som hjälp vid beslutsfattandet, men hur medvetna är beslutsfattarna om beslutens samhälleliga inverkan? Bland landsbygdskommunerna finns det rikligt med exempel på att effekterna av besluten inte just har utvärderats. Man ha velat se landsbygden som garant för samhällsekonomin och som hinder för städernas tillväxt. I verkligheten har man helt enkelt förbisett det faktum, att Finland är en mosaik av olika regioner, vilka består av såväl stadsområden, små städer, kyrkbyar som även av en bredskalig diversifierad landsbygd.

Det kan uppstå en skev bild av komplexa samhälleliga frågor om man förenklar alltför mycket.

Hur kan glesbygden beaktas bättre? – publikation lyfter fram frågan

Beslutsfattare behöver mer exakt och uppdaterad information om förhållandena på glesbygden. Frågan om hur dessa områden kan beaktas bättre, lyfts fram i den utvecklingsstrategi för glesbygden 2017-2020 som Landsbygdspolitiska rådet godkänt. Enligt Tytti Määttä, ordförande för det landsbygdspolitiska glesbygdsnätverket och kommundirektör i Vaala, sammanställs i utvecklingsstrategin de mest centrala åtgärder som bör vidtas för att glesbygdens potential ska utnyttjas fullt ut.

Määttä menar att Finland inte har råd att bli på efterkälken i förhållande till de andra nordiska länderna när det gäller utvecklingen av glesbefolkade områden. I Norge finns redan en modell och Sverige planerar en likadan, men även Finland måste ha en riksomfattande strategisk intention för att glesbygden ska utvecklas. Vårt nätverk förespråkar varmt att det inrättas en parlamentarisk arbetsgrupp som ska utforma politiska åtgärder för bättre konkurrenskraft i området.

MANE:s syn på framtidens kommun inför valet

Bildkälla: http://www.vaalit.fi

Inför kommunalvalet 2017 lyfter Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) fram rollerna för framtidens kommun. Inom alla dessa sex roller – bildningsrollen, välfärdsrollen, delaktighets- och samhällsrollen, närings- och sysselsättningsrollen, livsmiljörollen, samt utvecklar och kompanjonrollen – behövs mod av kommande kommunala beslutsfattare för att se de mångsidiga möjligheterna för den egna kommunens landsbygd, samt att skapa ramar för att förverkliga dem.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även MANE:s nyhetsbrev, Maaseutupolitiikan ajankohtaiskirje 1/2017.

Byaföreningarna stärker sin ställning

Tidningen Keskipohjanmaa skriver (3.5) om en undersökning, vars slutsats inte är någon överraskning för byaverksamheten: Kommunala beslutsfattare fjärmar sig från den vanliga människan, medan byaföreningarna igen har stärkts, liksom deras status. Enligt undersökningen Kuntademokratia kaksilla raiteilla har människornas tro på kommunala beslutsfattare vacklat allt mera under de senaste åren. Orsaken ära att skötseln av ärendena har blivit allt mer komplicerat för beslutsfattarna. Forskarna vid Tammerfors universitet, Tiina Rättilä och Jarmo Rinne, vill att de kommunala beslutsfattarna skulle ta lärdom av byaföreningar och andra invånarföreningar. Det skulle vara orsak att göra detta, för de invånaraktiva tror inte att tjänstemännen och beslutsfattarna har förmåga eller vilja att lösa viktiga problem för dem. De aktiva litar på sin egen sakkännedom och lokala erfarenhetskunskap. De invånaraktivas och kommunalpolitikens vägar är emellanåt mycket långt ifrån varandra. Enligt Rättilä och Rinne behöver både beslutsfattarna och demokratiforskare se sig i spegeln, då det gäller att beakta den lokala invånaraktivismen.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen kylatoiminta.fi.

”Med den övertygelsen, förklarar vi att HELA Europa ska leva!” – europeiska landsbygdsmanifestet nu på svenska

ERP-session
Foto: Peter Backa

Den 4-7 november hölls den europeiska Landsbygdsriksdagen, European Rural Parliament (ERP), i Schärding, Österrike, där 240 delegater från landsbygdsrörelser i 40 europeiska länder diskuterade och antog ett landsbygdsmanifest, som bygger på förslag från landsbygdsbor i hela Europa. Manifestet, som är ett ”uttryck för landsbygdsbefolkningens ambitioner, åtaganden och krav” och ska spridas till politiska beslutsfattare på alla nivåer, är nu översatt till svenska.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se med länk till bl.a. mer information om ERP.

Landsbygdspolitisk grötbar intresserade riksdagsledamöter och assistenter

Grötbar i Naturhistoriska museets café
Bildkälla: YTR

Ett fyrtiotal riksdagsledamöter och assistenter inledde torsdagsmorgonen (1.10) i en landsbygdspolitisk grötbar i Naturhistoriska museets café. Det var Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) med sina temanätverk som hade inbjudit riksdagsledamöterna och assistenterna till gröten för att diskutera aktuella landsbygdsärenden. Diskussionssorlet fyllde cafétillställningen från början till slut. Deltagarna var intresserade av att höra, vilka YTR:s tre viktigaste budskap är för närvarande. Men allt mellan himmel och jord diskuterades – trafikförbindelser, green care möjligheter, bärplockning, landsbygdens trygghetsfrågor och tredje sektorns roll i produktionen av landsbygdens service och i stärkandet av samhällsgemenskapen.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

”Jag har ett ansvar” – specialsakkunnig Heli Talvitie i Landsbygdspolitikens blogg

Jag har haft lyckan att växa upp i ett samhälle, där man tillsammans har gjort många saker, som grannhjälp, talko, tillställningar… Till och med som barn samlade vi till klubben för sommarutflykten. Utifrån den här erfarenheten från uppväxttiden har det lämnat kvar en känsla hos mig, att jag är skyldig, skyldig i gott mod.

Betydelsefulla, gemensamma erfarenheter är viktiga byggstenar för gemenskapen. Politiken och offentliga sektorn talar mycket om vikten av gemenskap. Vad är då det offentligas roll i frambringandet av dessa erfarenheter? Är det att den offentliga sektorn flyttar serviceproduktionen till organisationerna? Det är det inte. En gemenskap uppstår då människor tillsammans frivilligt arbetar för att nå ett gemensamt huvudmål.

Rapport från den trettonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen

I och med årets Landsbygdsriksdag i Pedersöre 28-29.3, som hölls undantagsvis på ett udda årtal, var det nu för trettonde gången som evenemanget ordnades. Sammanlagt deltog ett sjuttiotal personer. Från vår finlandssvenska Landsbygdsriksdag i Pedersöre går nu en del förslag vidare till ERP, som hålls i Österrike den 4-7 november 2015. Dessa motions- och gruppdiskussionsförslag samt andra finländska förslag går via takorganisationen Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf. Målet är att Europas landsbygdsbefolkning ska få komma till tals. Övriga motioner och gruppdiskussionsförslag från vår finlandssvenska Landsbygdsriksdag vidarebefordras till nationella beslutsfattare. I de motioner där förslagen vidarebefordras till europeisk nivå, samt även de frågor (oberoende av rangordning) från arbetsgrupperna som berör landsbygdspolitiken på denna nivå, finns tilläggstext under respektive fråga i detta dokument. Övriga motioner och ställningstaganden vidarebefordras alltså till nationella beslutsfattare. Denna rapport baseras på det stora arbetet med motionsbehandlingar och gruppdiskussioner som förts under Landsbygdsriksdagen. Omröstningen av motionsbehandlingarna och förslagen i gruppdiskussionerna utfördes för första gången med mentometrar.

Rapporten kan läsas i sin helhet på webbplatsen landsbygdsriksdagen.fi.

Skyldigheten att tillhandahålla tjänster

Vad innebär skyldigheten att tillhandahålla tjänster? Varför behövs den? När är skyldigheten ett användbart verktyg för att trygga servicen på landsbygden? Syftet med den här handboken, Skyldighet att tillhandahålla tjänster på landsbygden – SGEI som verktyg för anordnande av service, är att ge information om förfarandet för att ålägga skyldighet att tillhandahålla tjänster:

• till kommunala beslutsfattare, vars uppgift är att besluta hur kommunen producerar den nödvändiga basservicen
• till beredare, vars uppgift är att genomföra detta förfarande i kommunen
• till serviceproducenter som är intresserade av sådana tjänster, regioner och kundgrupper där det inte är möjligt att producera service på marknadsvillkor

Skyldigheten att tillhandahålla tjänster är en metod för att se till att en allmännyttig tjänst produceras, vari termen ”skyldighet att tillhandahålla tjänster” är den svenska motsvarigheten till den engelska förkortningen SGEI. Skyldigheten påförs genom ett åläggandeförfarande, i vilket EU:s SGEI-lagstiftning ska följas. En nationell bestämmelse om skyldigheten att tillhandahålla tjänster finns t.ex. i 131 § i den nya kommunallagen.

Uppgifterna är från handboken.

Bonden och makthavaren i Bryssel Staffan Nilsson gästar Landsbygdsriksdagen i Pedersöre

Sursik skola
Foto: Pedersöre kommun

Svensk Byaservice och Aktion Österbotten rf har gett ut pressmeddelande inför den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre den 29-29 mars. Bland annat kommer Riksorganisationen Hela Sverige ska levas ordförande Staffan Nilsson att delta. Han är bl.a. ledamot av EU:s Europeiska ekonomiska och sociala kommitté, och även med i ledningen för den europeiska Landsbygdsriksdagen som hålls för andra gången i höst. Idéer och krav kommer nämligen att samlas upp nationellt för att diskuteras på europeisk nivå. Här kommer vår finlandssvenska Landsbygdsriksdag att bli en del av denna kaskad. Den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen, som ju infaller några veckor före riksdagsvalet, ger även en möjlighet att framföra landsbygdens åsikter till de kommande beslutsfattarna på nationell nivå. Landsbygdsriksdagens teman kommer att bygga på de motioner som kommer in, men ett sprudlande kulturprogram och möjlighet att visa upp projekt, produkter och idéer, är även på agendan.

Pressmeddelande                                      27.1.2015

HSSL:s ordförande Staffan Nilsson gästar den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre

Staffan Nilsson

Den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen, som hålls 28-29.3.2015 i Anderssénsalen vid Sursik skola i Pedersöre, gästas bl.a. av Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) ordförande Staffan Nilsson. I Bjuråker utanför Hudiksvall är Nilsson bonden som har 30 mjölkkor, i Bryssel är han makthavaren som möter regeringschefer, EU-kommissionärer och inflytelserika samhällsorganisationer på daglig basis.

I Tenala betyder byaplan närdemokrati

Den 15 december presenterades olika västnyländska byars framtidsplaner i Lojo. Det här har att göra med föreningen Lohjan kylät som ansvarat för ett tvåårigt projekt som heter Läntistä lähidemokratiaa – Närdemokrati i väst. Ett mål med projektet har varit att stöda byaplaner, d.v.s. utvecklingsplaner för byar i Lojo, men även i Raseborg, där Tenala har varit med i den här satsningen. Enligt vice ordföranden i Tenala byagårdsförening Kent Gustafsson var projektets avsikt för Raseborgs del att bygga upp en modell för närdemokrati, i vilket det ingår att aktivera byarna och att t.ex. göra upp planer i de olika byarna. Meningen är även att de olika byarna i Raseborg ska ha en gemensam förening, vilken fungerar som en länk mellan staden och byarna. Projektet är viktigt då städerna blir större och besluten fattas längre bort, för i många byar i glesbygden är man van vid att beslutsfattarna finns nära. Nu är det inte längre så. Många byar har ingen ”egen” representant i de beslutande organen, och det kan kännas lite otryggt i glesbygden. Lokalkännedomen går förlorad då det inte finns beslutsfattare som riktigt känner till hurudana förhållandena är i byarna, och en byaplan är ett sätt att samla invånarnas åsikter och vad de önskar sig av framtiden.

Mer finns att läsas på webbplatsen svenska.yle.fi.