Årets kompanjonskapsdag, Kumppanuuspäivä, ordnas 18 oktober i Kommunhuset i Helsingfors. Evenemanget samlar deltagare från medborgarorganisationer, företag, kommuner och statsförvaltningen, samt från politikens, forskningens och utvecklingens områden, för att diskutera kompanjonskap och dess möjligheter. Huvudtemat är välfärd och trygghet.
För mer info och länkar till program och anmälan (görs senast 10.10) se maaseutupolitiikka.fi.
Det finns goda erfarenheter för det lokala samarbetet mellan föreningarna och företagen i byarna, men potentialen kunde vara ännu större. Närproducerad mat kan man redan få tag på genom olika matringar, men t.ex. förenandet av föreningarnas fastigheter som inte utnyttjas till fullo och företagens kunnande kunde det vara mera av. Särskilt byagårdarna är i bästa fall mångservicepunkter, där man kan ha föreningsverksamheten och företagens service. På en landsbygd med dåliga trafikförbindelser kan man ha t.ex. massör, frisör eller varför inte hälsovårdsservice – i princip vad som helst.
Under The European Conference on Rural Development, som hölls i Cork, Irland, den 5-6 september, antogs en deklaration för landsbygden som är en uppföljning på ett dokument som antogs för 20 år sedan i samma Cork. I deklarationen, A Better Life in Rural Areas, betonar man behovet av ett bättre kompanjonskap mellan städerna och landsbygden, samt dess betydelse för hela unionen.
Mer info finns på webbplatserna maaseutupolitiikka.fi och helasverige.se.
Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet har kommit ut med rapporten Yhteisetu-osuuskunta – Joustava paikallisrakenne muuttuvalle maaseudulle (Manu Rantanen, Tytti Klén och Hagen Henrÿ (red.). Verksamhetsmodellen, som granskats i rapporten, samlar landsbygdens olika aktörer i kompanjonskap för att öka servicen tillgänglighet. Yhteisetu-osuuskunta (engelskans multi-stakeholder cooperative), alltså ett andelslag som kan samla olika medlemsgruppers resurser och intressen i samverkan, är tillsvidare en liten utnyttjad modell i Finland. Inom samma andelslag kan flera olika medlemsgrupper verka, som t.ex. företag, konsumenter och arbetstagare. De kan i framtiden ha en viktig roll i stärkandet av de ekonomiska och sociala resurserna i landsbygdsområden med eftersatt livskraft. Med de här andelslagen kan man ordna kompanjonskap, i vilka kommunerna är med som en part. En sådan här verksamhetsmodell stärker även kommunernas roll som utvecklingsaktörer.
Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) med sitt nätverk satsar man detta år på kompanjonskap. Målet är att konkretisera vad man menar med kompanjonskap och sålunda förbättra kompanjonskapskunnandet både på lokal och på nationell nivå. Samhällskompanjonskap togs upp som en av YTR:s viktigaste tyngdpunkter under våren 2015. Med sitt då godkända ställningstagande betonade YTR det goda samspelet mellan offentliga sektorn, organisationerna och företagen. Utvecklingen av kompanjonskapet konstaterades höra till alla, såväl staten, kommunerna, privata sektorn som organisationerna. Utvecklandet av kompanjonskapets och samarbetets olika former är ett sätt att förbättra välfärden, servicen, lokal livskraft, demokrati och sysselsättning. Samspel behövs mer än tidigare då den offentliga ekonomin blir stramare och då vanda sätt att arbeta inte längre räcker.
Hur ser den lokala välfärdspolitiken ut i framtiden för kommuninvånarnas delaktighet och välmåga, då SOTE-reformen framskrider? Blåbandsförbundets färska undersökning granskar organisationernas roll i kommuninvånarnas delaktighet, närstöd och produktion av närservice. I fallstudiens exempelkommun bygger den lokala välfärdspolitiken på kompanjonskap mellan kommunen och andra aktörer. I kommunen har man byggt upp en välfärdsstrategi, som tar i beaktande olika kommuninvånargruppers skilda behov och olikartade livsskeden. Kommunrepresentanterna, som intervjuats, betonar organisationernas centrala betydelse för befrämjandet av kommuninvånarnas välfärd. Organisationerna erbjuder platser och tillfällen för utövande av ett aktivt medborgarskap och att utvecklas från hjälpbehövande till den som ger hjälp.
Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Forskaren Päivi Kiveläs artikel, Miten tulevaisuuden palvelujärjestelmä kohtaa ihmisen?, kan läsas på webbplatsen sininauha.fi.
Att bygga och upprätthålla fastigheter är dyrt för såväl offentliga sektorn som för föreningar. De tomma fastigheternas antal ökar och byggnaderna är mycket underutnyttjade. På listan finns kommunhus, föreningshus, järnvägsstationer, sjukhus, kyrkor… Med gemensam lokalitetsplanering kan olika aktörer minska behovet av investeringar, bevara servicen och till och med utveckla dem. Goda exempel hittas runt omkring i Finland. Under samma tak kan man ha kommunal service, företagsverksamhet och föreningsutrymmen. Välkommen med och ta del av exempel på delade utrymmen och diskutera ämnet på kompanjonskapsdagen, Kumppanuuspäivä 14.10. Ett ämne som tas upp då är kompanjonskap i kommunen genom delade utrymmen, Kumppanuutta kunnassa – jaetut tilat. Genom delade lokaler är kompanjonskapet som mest konkret.
Läs mer (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Tauno Linkoranta är specialsakkunnig på nätverket för medborgarverksamhet vid Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, där ett gemensamt utvecklingsmål är kommunens och tredje sektorns kompanjonskap.
Tryggandet av välfärden och servicen förutsätter kompanjonskap i samhället: samverkan mellan offentliga, privata och tredje sektorn. Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) med sitt nätverk främjar kompanjonskapets praxis, särskilt förhållandena på landsbygden. Under kompanjonskapsdagen, Kumppanuuspäivä, i Kommunhuset i Helsingfors 14.10 diskuteras vad kompanjonskapets samhällspolitik och kompanjonskapet i praktiken betyder. Kompanjonskapsdagen ordnas av YTR och Kommunförbundet. Dagen är en fortsättning på Demokratidagen som hålls 13.10.
Mer info och anmälningsförfarande (anmälan senast 5.10) finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Tryggandet av välfärden och servicen förutsätter kompanjonskap i samhället: samverkan mellan offentliga, privata och tredje sektorn. Under kompanjonskapsdagen, Kumppanuuspäivä, i Kommunhuset i Helsingfors 14.10 diskuteras vad kompanjonskapets samhällspolitik och kompanjonskapet i praktiken betyder.
Ett av regeringsprogrammets spetsprojekt är att göra servicen kundorienterad. Bra så, men för uppgiften torde gälla den gamla visdomen: ”lättare sagt än gjort”. Det är svårt att ordna människornas behov i ett mångfacetterat föränderligt samhälle. Kunde kompanjonskap vara en lösning? Angående det här kan man läsa följande textsnutt från levande livet:
Vi har lyckats komma till ett läge, där kommunens hemservicearbetstagare säger till sina kunder, att man inte hinner städa eller göra några andra små hemsysslor, och att det inte ens egentligen hör till dennes arbetsbeskrivning som vårdare. Företagaren beklagar, att det inte lönar sig för honom att komma till kunden för en 10 minuters syssla och tillägger att städhjälpen kostar 35 euro per timme, vilket kunden igen inte nödvändigtvis har råd med. Sedan kommer föreningens frivillige som berättar, att inte heller denne egentligen kan göra sysslorna, för de skulle uppenbarligen höra till antingen kommunens arbetstagare eller företagarens uppgift. Slutresultatet är det, att åldringen inte får den efterlängtade hjälpen från någon (Kansalaistyötä kaikille, Tanja Kuronen & Hanna Moilanen, utkommer på hösten 2015).
Den offentliga makten har ansvar för att förverkliga grundrättigheterna, oberoende av boningsort. Det behövs ett samhällspolitiskt kompanjonskap. För att utveckla kompanjonskapet behövs alla: stat, kommuner, företag, tredje sektorn och medborgare.
De här tre cirklarna med samma text i punktlistan innehåller det politiska meddelandet som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) godkände 21.5.2015.
Sett med landsbygdsglasögon finns i regeringsprogrammet såväl möjligheter som utmaningar. En kundorienterad service är ett spetsprogram i regeringsprogrammet. De linjedragningar som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) gjorde upp i maj om kompanjonskap i samhällspolitiken och förslag för nationella projekt svarar direkt mot det här behovet. YTR vill vara med och ta fram lösningar för att befrämja kompanjonskapet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg