REKO-ringarna påverkar producenterna positivt

Enligt grundaren Thomas Snellman har REKO-ringarna haft stor betydelse för de jordbruksproducenter som lyckats väl. I fjol sålde 4 000 finländska producenter sina livsmedel genom REKO-ringarna, varav 1 000 producenter deltog i torghandeln varje vecka. REKO-ringarna har lett till en bättre beredskap bland bönderna, för nu kan de förse konsumenter med produkter med kortare varsel och det har i sin tur påverkat handeln med större uppköpare.

REKO-ringarnas koncept bygger på att sammanföra konsumenter och producenter. Producenterna presenterar sina produkter i Facebook-grupper. I kommentarsfältet skriver konsumenterna ner sina beställningar och jordbrukarna träffar kunderna vid en given plats med jämna mellanrum. Kunderna åker hem med närproducerade livsmedel och bonden med pengarna. Det viktiga är att det inte finns några mellanhänder och att det är gratis för producenterna att gå med.

Food Hub ska ta REKO-modellen ett steg vidare

En ny modell för insamling, marknadsföring och distribution av närmat startar inom kort med ett pilotprojekt i östra Helsingfors. Projektet, som går under namnet Food Hub, har fått finansiering av Sitra och drivs gemensamt av Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC), Svenska Lantbrukssällskapens förbund (SLF) och Hertonäs matandelslag.

Enligt Rikard Korkman, jordbrukare och ombudsman på SLC, ska pilotskedet pågå i omkring ett och ett halvt år. Grundtanken med Food Hub är att skapa en fungerande närmatsmarknad, varav den första utdelningen kommer att ske den 4 oktober vid Hertonäs bibliotek. Avsikten är att i framtiden grunda ett gemensamt företag där både producenter och konsumenter finns med som ägare. Nu under höstens och vårens lopp kör vi pilotprojektet där vi i den första fasen siktar på att få med omkring 50 konsumenter från Hertonäsområdet.

REKO expanderar kraftigt i Sverige

På kort tid har 16 REKO-ringar startat i Sverige och lika många ligger i startgroparna. Ringarna ligger som ett bälte över Sveriges mitt, från Östhammar i öst till Göteborg i väst. Thomas Snellman, initiativtagaren till REKO i Finland, tror att det kan bli minst 100 ringar i Sverige före årets slut. Snellman gav flera föreläsningar om konceptet under fjolåret, och i september 2016 startade den första ringen i Grästorp i Västra Götaland, en ort som har ca 5 600 invånare. Snellman menar att konceptet är effektivt i små och medelstora städer. I de regioner i Sverige där REKO-ringarna vinner mark, är sortimentet bra, samt att det finns långa traditioner av gårdsförsäljning, som i kombination med den stora entusiasmen sätter fart på expansionen.

Lantbruket från kris- till framtidsbransch – uttalande från NSP:s höstmöte

Nylands svenska producentförbunds (NSP:s) höstmöte (10.11) framhåller i ett uttalande att lantbruksbranschen, trots att det finländska jordbruket nu befinner sig i sin djupaste ekonomiska kris under hela vår EU-tid, är en framtidsbransch. I regeringsprogrammet har bioekonomin lyfts upp som spetsprojekt, och det finns en stor potential inom de gröna näringarna, inklusive småskalig energiproduktion.

Nu behövs satsningar på nya investeringsmöjligheter och försäljningskanaler, men för att det ska omsättas i praktiken måste lantbrukets verksamhetsförutsättningar säkras och förbättras, och byråkratibördan måste minska.

Vindkraft drar kraftigt ner elpriserna – nästan 70 procent!

En studie av snittpriset på el på den nordiska elbörsen Nord Pool visar att vindkraften kommer att ha större inverkan på elpriserna i Norden än vad man hittills har trott. Studien, som har gjorts vid handelshögskolan vid Aalto-universitetet, visar att vindkraften sänker konsumenternas elräkning med 68 procent under perioden 2001-2020, alltså en nedgång från 18 miljarder euro per år till under sex miljarder. Studien visar också att utvecklingen redan har börjat – jämfört med början av 2000-talet har elpriserna gått ner med 20 procent.

Resultaten i studien betecknas som dramatiska, och de som vinner på utvecklingen är de stora elförbrukarna. Billigare el främjar industrins konkurrenskraft och sänker kostnaderna för handeln, medan vanliga människor inte kommer i samma utsträckning att känna av förändringen, eftersom elpriset som hushåll betalar bara till 40-50 procent består av själva energin. Resten är skatter och överföringsavgifter, vilka tenderar att stiga konstant. De traditionella kraftbolagen kan bli de stora förlorarna, för enligt studien kommer de gå miste om flera miljarder euro.

Uppgifterna är från (4.11) webbplatsen svenska.yle.fi.

Närmatskluster planeras i Kyrkslätt

Jordbrukaren Rikard Korkman äger ett jordbruk nära Invalsporten i Jorvas i Kyrkslätt, där man planerar att bygga en bensinmack och en järnhandel. Det finns ett detaljplansförslag för hur området kring Invalsporten ska se ut i framtiden. Enligt Korkman är målet att skapa ett närmatskluster med 10 till 40 företagare. Det finns ett behov för närmat och man har många intressanta producenter i Nyland. Man vill erbjuda möjligheten att köpa närprodukter året runt, utan att man är beroende av säsongutbudet. Det är även meningen att konsumenter ska förbinda sig till närmatsklustret genom att grunda egna matandelslag tillsammans med producenter. Idén med matbyn utvecklas hela tiden, och om allt går enligt planerna, är målet att närmatscentret är i gång inom ett till två år. I detaljplanen har man ritat två kvarter för närmatsbyn, där byggnadsrätten uppgår till 2 200 kvadratmeter och i 400 av dem får man sälja livsmedel. I detaljplaneförslaget finns inte plats för någon stor livsmedelsaffär.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Niclas Lönnqvist, i Hufvudstadsbladet (22.10).

Årets finlandssvenska matkulturpris till Thomas Snellman

Finlands svenska Marthaförbund rf har utsett Thomas Snellman till mottagare av årets finlandssvenska matkulturpris. Jordbrukaren Snellman har fungerat som primus motor i uppbyggnaden och spridningen av REKO-handeln i Finland. REKO, som står för rejäl konsumtion, är en modell för direkthandel där konsumenten köper lokal mat av producenten utan mellanhänder. Idén till konceptet fick Snellman från Frankrike, och år 2013 startade REKO-ringarna i Jakobstad. I dag finns det över åttio ringar i hela Finland. Handeln möjliggör en direktkontakt mellan producent och konsument, och har bidragit till att öka både förståelsen för producentens arbete och respekten för råvaran. Handeln bygger på ett verkligt behov hos konsumenterna och har gjorts mycket enkel, vilket har lett till att REKO-ringarna växer i popularitet och gett ett stort lyft åt den närproducerade maten, som är en viktig del av Marthaförbundets matvision.

Uppgifterna är från webbplatsen martha.fi.

Framgångssagan för REKO-ringar bara fortsätter

I dag får ingen lön från själva REKO-rörelsen, inte ens grundaren Thomas Snellman. Han har i år fått priset Årets Närmatsgärning på 2 000 euro, det är allt. REKO-rörelsen har nämligen inga mellanhänder, inga anställda, ingen organisation, inte ens en gemensam logo. Handeln går till så att varje ort har en egen Facebook-grupp där producenterna erbjuder sina livsmedel och konsumenterna beställer det de vill köpa. Handeln sker på överenskommen plats och tid, och eftersom varorna beställs på förhand kan svinnet minimeras – inga långa kontrakt, ingen bindning.

Snellman är glad så länge REKO klarar sig utan organisation, för han vill helst att det ska vara gratis för alla. Tanken är att ingen ska behöva lägga ut pengar för själva konceptet, för om man grundar en organisation, faller den biten bort. Men det kan ändå bli så att något sammanlänkande system behövs, eftersom REKO växer enormt snabbt. Snellman hoppas då att det blir en externt finansierad grupp som tar ansvar.

Delikatessernas Finland – landets största närmatsevenemang

Den 20-22 augusti fylls Järnvägstorget i Helsingfors av matproducenter från hela landet då det igen är dags för Finlands största närmatsevenemang Delikatessernas Finland. Syftet är att erbjuda små och medelstora livsmedelsföretag en chans att presentera sig, sälja produkter och matportioner och föra fram betydelsen av inhemsk matproduktion, samtidigt som sambandet mellan landsbygden och staden stärks. Evenemanget ordnades för första gången år 2011. Dess stora popularitet visar att finländska konsumenter är vänner av närmat, men det är viktigt att maten är färsk, av god kvalitet och smakar gott. Transparens i matkedjan har även blivit ett viktigt köpargument för många konsumenter. Delikatessernas Finland ordnas tillsammans med Syystober-evenemanget som för fram inhemskt öl. Tillsammans samlade evenemangen i fjol närmare 54 000 vänner av god mat och dryck. I samband med Delikatessernas Finland ordnas den 19 augusti även ett yrkesevenemang för inköpare från handeln, restauranger och den offentliga matservicen, och under samma veckoslut firas även Helsingfors festspel och Konstens natt.

Uppgifterna är från tidningen Landsbygdens Folk (12.6). Se även webbplatsen visithelsinki.fi.

Pargas i tur starta REKO-ring

Så kallade REKO-ringar finns i både Åbo och på Kimitoön och nyligen startade ett gäng producenter upp en REKO-ring i Nagu och Korpo, medan Pargas är näst i tur. Tove och Gunnar Bornemann, som har ett äppelmusteri i Kårlax i Pargas, ser många fördelar med att som producent vara med i en REKO-ring. Det är mycket enkelt och man vet hur efterfrågan ser ut. Kontakten är lätt att få och kunderna når man snabbt. Enligt Mia Åkerfelt, ordförande för Åbo svenska Marthaförening, finns det i dag ett stort intresse för att köpa t.ex. närproducerat. Konceptet med reko passar enligt henne bra in i den här trenden.

Men närproducerat kostar i regel mer och möjligheten att köpa närproducerad mat, är en lyx som inte alla har råd med. Konceptet med reko går ut på att ta bort mellanhänderna ur ekvationen.

Lokal mat tolkas på många olika sätt visar ny avhandling

Innan det är möjligt att göra några påståenden om potentialen hos lokalproducerad mat, behöver man först förstå vad lokalproducerad mat faktiskt är. I sin nya avhandling, Is it local?: A study about the social production of local and regional foods and goods, reder Sofie Joosse ut vad lokal mat egentligen är för något och undersöker hur, när, varför och vem som kategoriserar matprodukter som lokala. Genom att kartlägga var folk köper sin lokala mat och genom att diskutera människors kylskåp och konsumtionsmönster, drar Joosse slutsatsen att lokal mat innebär en variation av förståelser, antaganden och förfaringssätt.

Konsumenter tenderar att diskutera lokal mat på ett liknande vis, men har trots det fundamentalt olika sätt att äta lokalproducerat på, vilket kan handla om allt från att odla hemma eller att prenumerera på matkassar, till att delta i kollektiva köpgrupper eller bjuda på lokalproducerade lyxmiddagar.

REKO-ringen bara växer – närmare 18 000 medlemmar i 36 olika ringar

I Vasa har medlemmarna i REKO-ringen möjlighet att två gånger i månaden beställa varor från lokala producenter. Varorna delas ut varannan torsdag vid Kaserntorget, men i framtiden kan det bli ändring på det. Ann-Sofi Ljungqvist, som är projektledare för EkoNu, säger att de funderar på vad de ska göra då det växer så snabbt. Den här gången gjorde de så att de förlängde hämtningstiden med en halvtimme, men de måste nu fundera på om de kan ha det en gång i veckan.

Thomas Snellman är den som införde konceptet i Finland. Han säger att ringarna växer i hela landet och man närmar sig 18 000 medlemmar i 36 olika ringar i landet. År 2014 ökade medlemsantalet med 3 000 procent. Snellman tror inte att det kommer att öka lika mycket i år, men det kommer nog att öka kraftigt, och för att det ska öka ännu mer i Vasa, så borde det komma med fler producenter.

Att övergå från passiv konsument till aktiv konsument-producent minskar konsumtionens miljöpåverkan

Hanna Mattila, sakkunnig i livsmedels-, klimat- och energipolitik vid jord- och skogsbruksministeriet, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om konsumtionens miljöpåverkan. En passiv förbrukare av energi omvandlas till en ”energimedborgare” som producerar energi och binder sig då vid förnybar energi både ekonomiskt och psykiskt. Även omvandlingen från en matkonsument till en ”matmedborgare” minskar klimatpåverkan av livsmedel. Läs hela blogginlägget finns här under:

Från passiv konsument till aktiv medborgare

På landsbygden finns det goda möjligheter att minska miljöpåverkan av konsumtionen. Detta sker genom att man övergår från att vara en passiv konsument till att vara en aktiv konsument-producent.

Energimedborgaren minskar utsläppen

Om man lyckas omvandla en passiv konsument till en aktiv konsument-producent minskar den miljöpåverkan som beror på konsumtion. Detta konstaterande gjordes vid Villmanstrands tekniska universitet (LUT 2014) när man undersökte hur hushållen kan omvandlas till mikroproducenter av el. Enligt undersökningen ledde hushållens egna energiinvesteringar till ökad medvetenhet om energifrågor och mikroproducenterna började fundera på en större rationalisering av energiförbrukningen i hemmet.

Ny guide – Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat

Det har kommit ut en ny guide, Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat – Argumentbank, där syftet med argumentbanken är att göra det lättare för företag i livmedelskedjan att identifiera, utveckla och förbättra de ekologiska hållbarhetsfaktorerna i verksamheten. Argumentbanken, som är ett resultat från ett projekt för utredning av närmatens ekologiska effekter, innehåller de enligt dagens uppgift viktigaste indikatorerna för ekologisk hållbarhet. Vidare har man tagit upp hållbarhetens socioekonomiska delområden. Banken innehåller också grunder som företag kan använda vid kommunikation och marknadsföring kring närmat. Argumenten tjänar både företag och konsumenter.

Kinas fattiga landsbygdsbefolkning urbaniseras för bättre tillväxt

Det förbereds en massflyttningsoperation i Kina, där tanken är att upp till 100 miljoner invånare på landsbygden ska flyttas till städer. Man vill öka välfärden och erbjuda landsbygdsbefolkningen arbetsmöjligheter. Den kinesiska ledningen vill att 60 procent av landets befolkning ska bo i städer år 2020. Målet med denna ambitiösa operation är att förvandla den fattiga landsbygdsbefolkningen till konsumenter, vilka får fart på den ekonomiska tillväxten. Landets stränga region- och befolkningspolitik har hittills fördröjt urbaniseringen.

Uppgifterna är från en notis i Vasabladet (31.7).