Utbildning i att produktifiera byns tjänster och upplevelser

Har er by sådana tjänster eller till exempel naturupplevelser, som ni enkelt kunde paketera till upplevelseprodukter för resenärerna? Som bäst är byarnas dragningskraft stor och livet i byarna lockar med sin autenticitet. Det lönar sig att gripa tag i denna trend! Finlands Byar rf ordnar en utbildning i hur man gör byns tjänster och upplevelser till en produkt onsdagen den 17 november kl. 18-20 via Teams.

Mer info och länk till anmälan (som görs senast 15.11) finns på webbplatsen uudenmaankylat.fi.

Regional jämlikhet i ungdomstjänster kräver satsningar

Det finns tydliga regionala skillnader i tillgängligheten för Navigatorn-verksamheten och ungdomsverkstäder. I stadsområden är tillgängligheten till tjänster bra, men det här minskar kraftigt, särskilt i glesbefolkade landsbygdsområden. Ungdomarnas erfarenhet av serviceklyftor förklarar synnerligen entydigt den typ av kommun de bor i. När servicen fjärmas har ungdomar i landsbygdskommuner till viss del blivit utanför. Man måste fästa uppmärksamhet på tillgängligheten till tjänster som stöder ungdomarnas sysselsättning på landsbygden.

Läs mer på (finska) webbadressen maaseutupolitiikka.fi och i artikelsamlingen Paikkariippumattomuus nuorten tulevaisuuden palveluissa maaseudulla.

Anssi Ketonen ny kommunikationsplanerare på Finlands Byar

Bildkälla: Finlands Byar

Finlands Byar har valt Anssi Ketonen till ny kommunikationsplanerare. Ketonen har tidigare verkat som gemensam kommunikationsexpert för Egentliga Finlands Leader-grupper och Egentliga Finlands ELY-central. Han har även jobbat som bl.a. nyhetsankare och redaktör inom Yle:s lokalredaktioner. Ketonen inledde jobbet som Finlands Byars kommunikationsplanerare i början av mars.

”Jag är mycket glad över mina arbetsuppgifter som riksomfattande informatör för Finlands Byar. Landsbygdsutvecklingen och byarnas positiva atmosfär har på senare tid även intresserat media. Exempelvis är det ”city landsbygdsaktiga” en trend, vilket ger en stor möjlighet att kommunikativt marknadsföra det förmånligare boendet i byarna som alternativ. Byarnas ”brand” är intressant och det är utmärkt att få utveckla byaverksamhetens informationsförmedling på riksnivå”, summerar Ketonen.

Läs mer på (finska) webbplatsen suomenkylat.fi.

Skräddarsydda åtgärder behövs för hållbar tillväxt inom naturturism och rekreationstjänster

I det urbaniserade Finland är naturen en viktig källa till välbefinnande och rekreation, men även utländska turister är allt mer intresserade av den finländska naturen. Därför finns det betydande tillväxtmöjligheter för turist- och rekreationstjänster i skogs- och vattenområden. Det bristfälliga informationsunderlaget försvårar dock utvecklingen av turist- och rekreationstjänsterna och skapandet av en gemensam vision.

Utvecklingsförslagen inom ramen för projektet Uudet keinot metsä- ja vesialueiden kestävän virkistys- ja matkailukäytön kehittämiseksi ja turvaamiseksi (VirKein 2016-2018) hänför sig till utveckling av naturturismens affärsverksamhet och verksamhetsmiljö, utveckling av statistiken över och uppföljningen av turist- och rekreationstjänster, samt tryggande av naturmiljöns kvalitet.

Sofia Tuisku ny informatör på SYTY

Bildkälla: kylatoiminta.fi

Suomen Kylät ry (SYTY) – Finlands Byar rf:s styrelse har valt Sofia Tuisku till informatör för organisationen. Tuisku är från Esbo och till utbildningen filosofie magister. Hon inleder nu arbetet som hela organisationens informatör, både för byaverksamheten som för Leader-verksamheten. Senaste höst fungerade hon som SYTY:s Leader-informatör. Tuisku har inlett arbetet i början av januari månad.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Bredband och digitala tjänster i skärgården behandlas på seminarium i Helsingfors

Tillgång till bredband och de tjänster som kan erbjudas, är en nyckelfråga för skärgården och glesbygden. Under ett seminarium i Helsingfors 16.11 vill Nordiska skärgårdssamarbetet lyfta fram hur bredbandet har utvecklats. Vilka tjänster kan man erbjuda i framtiden och hur skall användare av dessa tjänster nås? Målgruppen för seminariet är sakkunniga, tjänstemän, beslutsfattare och övriga som är intresserade av bredbandets möjligheter.

Nordiska skärgårdssamarbetet syftar till att utbyta erfarenheter och driva skärgårdsfrågor av gemensamt intresse. Samarbetsparter i Finland är Egentliga Finlands förbund, Nylands förbund och Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Egentliga Finland och Nyland, Ålands landskapsregering, Ålands skärgårdskommuner, samt i Sverige länsstyrelserna i Stockholm och Uppsala, Stockholms läns landsting och Skärgårdsstiftelsen, Regionförbundet Sörmland, samt Region Östergötland.

Program och anmälningsförfarande (anmälan senast 9.11) finns på webbplatsen silmu.info.

Landsbygdsöversikten 2017 – från hundraåriga Finlands landsbygd till politik

Landsbygdsöversikten 2017 fortsätter den serie landsbygdsöversikter som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen publicerat åren 2011 och 2014. Syftet med den är att beskriva läget på landsbygden, förutspå landsbygdens framtida utveckling och beskriva landsbygdspolitiken som helhet. Översikten bygger på statistiska uppgifter och forskningslitteratur. Sakområden som behandlas i översikten är:

• Det hundraåriga Finlands landsbygd
• Boende och befolkning
• Tjänster och en fungerande vardag
• Frivilligverksamhet och delaktighet
• Arbete, kompetens och näringar
• Landsbygdspolitik

Översikten är avsedd att användas av alla som är intresserade av landsbygden och landsbygdens utveckling som bas för beslutsfattande och utvecklingsarbete. Landsbygdsöversikten 2017, som har tagits fram av Landsbygdspolitiska rådet, offentliggjordes 2.9 under Landsbygdsparlamentet i Leppävirta.

Cirkulär ekonomi för fortsatt ekonomisk tillväxt – Finland i framkanten

Även om förbrukningen av material och energi minskar, så kan den ekonomiska tillväxten fortsätta, välfärden ökas och fattigdomen utrotas. Trollformeln kallas cirkulär ekonomi, som är ett uttryck för ekonomiska modeller som lyfter fram affärsmöjligheter där kretslopp dominerar snarare än linjära processer, detta enligt Achim Steiner som är ordförande för FN:s utvecklingsprogram UNDP.

I dagens etablerade ekonomiska system produceras, används och slängs varor, vilket utgör en linjär ekonomi, medan en cirkulär ekonomi fungerar helt annorlunda. Produkter och tjänster designas så att de blir värdefulla att återanvända i antingen biologiska eller tekniska kretslopp. Produkterna tillverkas på ett sätt så att de går att plocka isär och materialen ska antingen kunna brytas ner av naturen eller återföras till produktionen.

Nio landsbygdsprojektidéer vidare i den landsomfattande idéefterlysningen

Efterlysningen av idéer till landsomfattande landsbygdsprojekt inom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 resulterade i sammanlagt 55 projektidéer. Av de här idéerna gällde 20 temaområdet Att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft och utveckla exportmöjligheter och 35 temaområdet Digitalisering i utveckling av tjänster och företagsverksamhet. Bedömningsgruppen valde ut nio idéer till fortsatt beredning och för den egentliga projektansökan. För dessa projekt kommer det att användas uppskattningsvis 1,5 miljoner euro av 2016 års anslag. Idéerna som går vidare är:

Efterlysning av nationella projektidéer inom landsbygdsprogrammet

Avsikten med de nationella projekten är att rikta projektfinansieringen inom landsbygdsprogrammet till sådana projekt som förbättrar resultatet och effektiviserar genomförandet av programmet. Målet är även att komplettera och stöda det regionala utvecklingsarbetet och den regionala projektverksamheten. I denna ansökningsomgång efterlyses projekt som finansieras år 2016. I ansökningsförfarandet efterlyses projektidéer som tar sikte på att utveckla landsbygden och som lämpar sig för nationell projektfinansiering, denna gång med två temaområden:

Skyldigheten att tillhandahålla tjänster

Vad innebär skyldigheten att tillhandahålla tjänster? Varför behövs den? När är skyldigheten ett användbart verktyg för att trygga servicen på landsbygden? Syftet med den här handboken, Skyldighet att tillhandahålla tjänster på landsbygden – SGEI som verktyg för anordnande av service, är att ge information om förfarandet för att ålägga skyldighet att tillhandahålla tjänster:

• till kommunala beslutsfattare, vars uppgift är att besluta hur kommunen producerar den nödvändiga basservicen
• till beredare, vars uppgift är att genomföra detta förfarande i kommunen
• till serviceproducenter som är intresserade av sådana tjänster, regioner och kundgrupper där det inte är möjligt att producera service på marknadsvillkor

Skyldigheten att tillhandahålla tjänster är en metod för att se till att en allmännyttig tjänst produceras, vari termen ”skyldighet att tillhandahålla tjänster” är den svenska motsvarigheten till den engelska förkortningen SGEI. Skyldigheten påförs genom ett åläggandeförfarande, i vilket EU:s SGEI-lagstiftning ska följas. En nationell bestämmelse om skyldigheten att tillhandahålla tjänster finns t.ex. i 131 § i den nya kommunallagen.

Uppgifterna är från handboken.

Bättre landsbygd med utvecklingsprogram

En livskraftig landsbygd är beroende av aktiva invånare, mångsidig företagsamhet och utbudet av service. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland har under åren 2007-2013 erbjudit hjälp till landsbygdsreformister. Med hjälp av medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), staten, kommuner och privata finansiärer har man förbättrat företagarnas förutsättningar, samt sysselsättning, reformerat livsmedelsproduktion och utvecklat tjänster. Programmet har bidragit till att skapa eller bevara 75 000 arbetstillfällen. Av dessa är 4 220 nya arbetsplatser, resten är bevarade arbetsplatser och platser som uppstått under projekt- eller investeringstiden. På kärnlandsbygden och den stadsnära landsbygden har arbetslösheten rentav legat under landets medeltal.

På glesbygden har företagsstödens häveffekt varit synnerligen stor. Det allmänt svagare ekonomiska läget har minskat efterfrågan på företagsstöd. Landsbygdsföretag ser dock inte ut att vara lika känsliga mot ekonomiska förändringar som andra företag.

Landsbygden producerar många varor och tjänster som vi är beroende av

Nylands svenska producentförbund (NSP) har hållit vårmöte 7.4 i Haiko, Borgå. I ett uttalande från mötet ger man sin syn på utvecklingsmöjligheterna på landsbygden. Här nere följer uttalandet i sin helhet:

UTTALANDE FRÅN NSP:s VÅRMÖTE 7.4.2014 i HAIKO, BORGÅ

Utvecklingsmöjligheter på landsbygden

På landsbygden produceras många av de varor och tjänster som vi alla är beroende av för vårt välmående och för att möta till exempel klimatförändring, samt ett ökat mat- och energibehov, påminner de nyländska lantbruksproducenterna som var samlade till NSP:s vårmöte på måndagen i Borgå. Landsbygden och dess binäringar erbjuder många goda utvecklingsmöjligheter bl.a. gällande sysselsättning, energilösningar och närproducerad mat. Ett nytt exempel på detta är de REKO-matringar som bildats på olika håll.

Landskapsrunda om Sote-reformen startade

Under mars månad ordnar social- och hälsovårdsministeriet diskussionstillfällen om servicestrukturreformen inom social- och hälsovården, d.v.s. om Sote-reformen. Under tillfällena träffar omsorgsminister Susanna Huovinen aktörer och beslutsfattare inom social- och hälsovården i kommunerna. Landskapsrundan startade i Åbo 5.3 och avslutas i Helsingfors i slutet av månaden. De kommande orterna och datumen är: Jyväskylä 10.3, Uleåborg 14.3, Kuopio 18.3, Tammerfors 26.3 och Helsingfors 28.3. Målet med Sote-reformen är att garantera alla likvärdiga social- och hälsovårdstjänster, men det är också nödvändigt att förbättra produktiviteten och effektiviteten inom hälso- och socialvården för att målen med reformen ska uppnås. Även om strukturerna ändras och ansvaret för att ordna tjänster koncentreras, så kommer närtjänsterna att tryggas. ”Det är nödvändigt att i reformen känna igen de inom de kommande årtiondena ändrande behoven av service – i detta skede behövs diskussion och dialog mellan ministeriet, kommunfältet samt aktörerna inom social- och hälsovården”, säger Kari Haavisto, konsultativ tjänsteman på social- och hälsovårdsministeriet.

Läs mer i social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande (från 6.3).

”Tid mer värdefullt än pengar” – ideella tidskuponger som egen valuta

Om man vill öka resiliensen och hållbarheten i ett lokalsamhälle är Ideella tidskuponger (ITK) ett fantastiskt sätt att jobba, för det man gör är att man genererar ett värde genom att tre personer har förtroende för varandra. Om man har tre platser man kan bo på, tre sätt att värma upp sitt hus och tre sätt att få mat, tyder det på valmöjligheter och förmåga att anpassa sig snabbt, men har du bara ett val, sitter du fast om något går fel. Vi har målat in oss i ett hörn när det gäller valmöjligheter, men ITK är ett alternativ när våra ekonomiska system rasar samman och människor börjar röra på sig. Vi behöver kulturella verktyg för att skapa förtroenden i kristider.

Den typen av ideella tidskuponger som Stephen Hinton pratar om finns redan i bruk på många ställen, bland annat i Tyskland, i form av ”Minutos”. Då tre personer undertecknar en ideell tidskupong, byter man en tjänst som sedan kan lösas in någon annanstans. Systemet har ingen bank som transaktionerna måste gå igenom, utan värdet på checken skapas när arbetet utförs. Första försöken med ITK i Sverige gjordes i Sigtuna och Uppland. Första försöket i Sigtuna blev en ögonöppnare, där man gjorde en inventering av vad man kunde erbjuda lokalt bara genom ITK. Istället för att bara prata om individer och att köpa och sälja och leka affär, utgick man från samhällsprojekt och tittade på hur de skulle kunna finansieras med ITK.