Under den finlandssvenska Landsbygdsriksdagens webbinarium 25.3.2021 med rubriken Smart landsbygd 2.0 föreläste Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, om multilokalitet under rubriken Platspolitik i ljuset av pandemin – nya möjligheter för landsbygden? Rönnblom har studerat hur landsbygden skapas i några olika policyer utifrån vilka problem och lösningar som skrivs fram. Utifrån En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder (Skr. 2008/2009: 167) skissar Rönnblom landsbygdens problem och ansvar.
Etikett: Platsbaserad politik
Kategorier
Senaste nyhetsbrevet från SYTY
Suomen Kylät ry (SYTY) – Finlands Byar rf har utkommit med årets andra nyhetsbrev som innehåller följande: SYTY-ordföranden skriver om regionpolitik, en smart by förlitar sig på lösningar som är gemenskapsbaserade, SYTY:s stadsdelsutskott inledde verksamheten, MANE efterlyser en politik som tar hänsyn till lokala behov, resurser och möjligheter, CLLD-innovationslägrets resultat som har offentliggjorts, SYTY deltar i förberedelserna av den fjärde europeiska Landsbygdsriksdagen, sju orter har ansökt om att få arrangera Landsbygdsparlamentet, utbildningsmaterial som nu finns publicerade på SYTY:s webbplats och att nytt material har publicerats för Öppna Byarnas dag, samt aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet.
SYTY:s Uutiskirje (2/2019) finns att läsas på webbplatsen mailchi.mp.
Lokala behov, resurser och möjligheter bör lyftas upp som den nationella politikens premiss. Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) efterlyser av kommande regering en platsbaserad politik och skräddarsydda lösningar för olika områden, t.ex. för skatt och för utbildnings- och servicelösningar. I MANE:s målsättningar för nästa regeringsperiod ingår ett livskraftigt Finland som utvecklas hållbart och som enhet.
Läs mer om MANE:s mål för kommande regeringsperiod på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.
Det är behändigt med genvägar och provisorier ibland. När man inte är redo att definiera ett nytt eller obekant begrepp, så gör man ett signalement. Att tagga kan användas på liknande sätt. Taggning kräver inte att man gör en fullständig lista på alla aspekter och kopplingar som finns, men det kan gestalta ett begrepp; delarna i begreppet lyfts fram och det kopplas till andra begrepp och helheter. Så här inleder Peter Backa, som jobbat med landsbygds- och byafrågor, sin text om att tagga konceptet #platsbaseradpolitik i Landsbygdspolitikens blogg. Han taggar platsupplevelse, platskunskap, skräddarsydd, resultatjämlikhet, governance, ägandeskap och platsdemokrati. Läs inlägget på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
På senare tid har regionernas roll och gränser diskuterats nationellt, men regionerna är emellertid nätverk av platser med olika nivåer, struktur och vardag. I boken Näkökulmana paikkaperustainen yhteiskunta – Platsbaserat samhälle som perspektiv granskar man i 13 artiklar platsbaserade teman. Artiklarna, som är skrivna av forskare, sakkunniga och utvecklare, är skrivna på finska eller svenska med presentationer på det andra språket. I boken gestaltas kopplingen mellan EU:s regionutvecklingspolitik och den finländska verksamhetsmiljön. Hur förändras tyngdpunkterna med en platsbaserad utgångspunkt? Finns det en platsbaserad metod och hur fungerar den i regionutvecklingen?
Bland de 18 medverkande skribenter kan nämnas professor Kjell Andersson vid Åbo Akademi i Vasa, landsbygdsaktivisten Peter Backa, professorn i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäki och specialsakkunnig Christell Åström på jord- och skogsbruksministeriet. Publikationen är utgiven av arbets- och näringsministeriet.
Publikationen kan läsas på webbplatsen tem.fi.
Hannu Katajamäki går i pension under detta år och tycker att det nu är läge att skriva sin sista kolumn i Vasabladet. Under sina nästan 15 år som kolumnist har Katajamäki skrivit bl.a. om hur viktigt samarbetet över språkgränsen är, om små lokala samhällen och om deras betydelse för ”lyckans geografi”. Han har skrivit att det finns alternativ till stordriftens och centraliseringens ideologi, om närhetens ekonomi och småskalighetens skönhet. Han har skrivit för små skolor och bibliotek.
Katajamäki har skrivit att det på medborgarnivån inte finns en abstrakt makroverklighet och tomma fraser, utan en vardag med sorger och drömmar. Lyckans betingelser baserar sig på en geografisk varierande och brokig mikroverklighet, där förutsättningarna för ett gott liv är platsbaserade.
Utgångspunkten för kreativ förvaltning är vårt lands varierande geografi med små lokala samhällen. Där ligger medborgarnas vardag, och det är nödvändigt att utveckla kreativ förvaltning nerifrån. Kreativ förvaltning garanterar medborgarna ett gott liv och lyckans elementer är platsbaserade – vi behöver alltså platsbaserad politik. När man analyserar medborgarnas vardagsbehov på de lokala samhällenas nivå, kan man identifiera naturliga gränser för de nya förvaltningsområdena, vilket inte bara gäller juridik, ekonomi och förvaltningsmodeller, utan också geografi.
”Om man inte respekterar och tar hänsyn till geografin, störs medborgarnas vardag och förvaltningen diskriminerar medborgare som lever på mindre orter.”
Storleken på de funktionellt förnuftiga förvaltningsområdena varierar mellan landets olika delar, där medborgarnas geografi definierar den kreativa förvaltningens naturliga områdesindelning.
Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) håller som bäst på och förnyar sina hemsidor. Under bloggsidan finns en text av specialsakkunnig Ann-Sofi Backgren på IDNET och innovationer på landsbygden. Här skriver Backgren bl.a. om att landsbygden har en potential som ännu långt är outnyttjad. Genom nya grepp och piloteringar kan olika aktörer på landsbygden genom sin verksamhet bidra till att testa nya koncept, vilket kan göras inom ramen för den platsbaserade politiken med fokus på innovationer, entreprenörskap och entreprenöriellt tänkande. Hela blogginlägget finns här under:
Innovationer på landsbygden?!
EU 2020-strategin har satt som mål att göra Europa mer konkurrenskraftig. Detta skall ske i form av bland annat smart specialisering, innovationer och kunnande. Även Nordiska Ministerrådet har i sin strategi lyft fram ”det innovativa Norden” som fokusområde.
I uppbyggandet av en laddning av stadslandskapet tar man fasta på en gammal lokal kultur, en tradition eller t.o.m. en fördom, snyggar upp den och presenterar platsen som ett spännande ställe för den post-moderna, välbärgade människan att bo på, eller placera sitt kansli eller ateljé i. Därtill satsar man på att skapa kreativa hot-spots genom att få universitet och deras campus att ligga vägg i vägg med ateljéer och musikhus. På det här sättet vill stadsplanerarna skapa innovativa miljöer, som skapar något nytt, något som man i dag inte ännu vet vad det är. Man gör alltså en investering i det okända, man litar på att i dagens post-moderna samhälle kommer en dylik investering att löna sig, t.o.m. vara spjutsspetsen mot framtiden. På landsbygden stöder man också innovationer genom olika program, men det finns en uppenbar skillnad i strategi. Inom landsbygdsutvecklingen tänker man sig att innovationerna tas om hand, när de en gång gjorts av någon – i huvudsak är tankegången att man bara skördar det som spontant växer upp av sig själv. Bakom inställningen ligger en tanke om att framtiden nog tillhör staden, medan landsbygden äger det förgångna.
Urbaniseringen har intensifierats under de senaste åren, och storstäderna verkar erbjuda en mer gynnsam omgivning för många typer av verksamheter. Det är här som utvecklingen sker och det är här som de nya jobben skapas, för problemet är att antalet arbetsföra individer inte kommer att öka och därför är det svårt att utveckla näringslivet i hela landet. Generaldirektör Juhana Vartiainen på Statens ekonomiska forskningscentral VATT, säger att det sker en ekonomisk utveckling i vissa regioner, som t.ex. i huvudstadsregionen, och då är det en obönhörlig matematisk sanning att folk inte räcker till överallt, och då måste det ske en avfolkning någonstans. Bara själva koncentrationen av individer och företag verkar ha en gynnsam effekt på produktiviteten, så därför kan det till och med vara problematiskt att bromsa inflyttningen till städerna. På det viset bromsas nämligen också städernas framgång, så om det stämmer att koncentreringen till städerna ökar produktiviteten, så kommer vi att bli ännu fattigare om vi fortsättningsvis är utspridda.
Regionala Rådslag om närservice på landsbygden efter social- och hälsovårdsreformen (SOTE) ordnas av IDNET och Svensk Byaservice under hösten. Först ut är Rådslaget i Österbotten, som ordnas i Vasa på Ritz 22.9 kl. 12.30-16. Tillfället i Åboland hålls 24.9 kl. 12.30-16, medan tillställningarna i Nyland kommer att fastslås senare i höst. Teman kommer att vara SOTE och dess effekter på landsbygden och möjligheterna till att utveckla en platsbaserad politik. Medverkande i Vasa är riksdagsledamoten och ordföranden för IDNET Mats Nylund, riksdagledamoten Ulla-Maj Wideroos, samt professor emeritus Krister Ståhlberg.
Anmälan till Rådslaget i Vasa görs på SFV Bildnings hemsida.
Regionala Rådslag om närservice på landsbygden efter social- och hälsovårdsreformen (SOTE) ordnas av IDNET och Svensk Byaservice under hösten. Rådslaget i Österbotten ordnas i Vasa på Ritz 22.9 kl. 13-16. Tillfällena i Åboland och Nyland kommer att fastslås inom kort. Teman kommer att vara SOTE och dess effekter på landsbygden och möjligheterna till att utveckla en platsbaserad politik. Mer info kommer efter semestrarna.
SOTE-reformen
Regeringspartierna har den 23 mars 2014 tillsammans med oppositionspartierna kommit överens om att genomföra en genomgripande social- och hälsovårdsreform som ska trygga finländarnas centrala välfärdstjänster under kommande årtionden, och där avsikten är att samtliga social- och hälsovårdstjänster ska tillhandahållas av fem starka regionala områden, vilka bygger på de nuvarande specialupptagningsområdena och stöder sig på befintliga, fungerande strukturer. Reformen är historisk så till vida att den förenar social- och hälsovårdstjänster, samt tjänster på bas- och specialistnivå. I fortsättningen kommer således fem social- och hälsovårdsområden att ordna alla social- och hälsovårdstjänster.
För att gå i gång den utveckling som skall säkerställa ett gott liv och god service för kommuninvånarna, gäller det att ta fasta på de lokala resurserna och inte problemen. I sådana här banor resonerar man inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) och i Det identitetsbaserade landsbygdsnätverket (IDNET) inom samarbetsgruppen, som i samarbete med västnyländska aktörer stod värd för ett informations- och diskussionsmöte 3.2 i Ekenäs, och som samlade dryga trettiotalet beslutsfattare och bya-aktivister. Peter Backa vid IDNET argumenterade för Platsbaserad politik och Resursbaserad byautveckling (ABCD-metoden), för att utgå från och lita till kartlagda och existerande lokala resurser. Han stannade inte heller vid påpekandet att det inte går att göra någonting av någonting som inte finns, som man upplever sig sakna. Backa gjorde dessutom klart, att det i dagens läge handlar om att göra en dygd av nödvändigheten.
Det identitetsbaserade landsbygdsnätverket (IDNET) vid Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen inbjöd till det tvåspråkiga diskussions- och informationstillfället, Samarbete för ett bättre Raseborg!, om resursbaserad byautveckling 3.2 i Ekenäs. De som medverkade var Raseborgs fullmäktigeordförande Thomas Blomqvist (Samarbete och välfärd i Raseborg), specialsakkunnig Peter Backa på IDNET (Platsbaserad politik och Resursbaserad byautveckling (ABCD)), samt Holger Wickström från Västnylands Byar rf, Gunilla Wasström från Pomoväst rf och Kati Sointukangas från projektet Närdemokrati i västra Nyland. Inspelningen är gjord av Ekenäs TV.
Tillsammans kan vi främja dialogen mellan byarna och tätorterna, de föreningar som verkar där och staden. Samtidigt får vi också höra mera om ABCD-metoden, som ger en intressant synvinkel på lokalutveckling. Vi hoppas att alla, både små och stora byar, samt tätorter i Raseborg, skall vara representerade. Både föreningsrepresentanter och privatpersoner är varmt välkomna! Stadsfullmäktige och tjänstemän från staden är även inbjudna. Det är det identitetsbaserade landsbygdsnätverket (IDNET) vid Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen som inbjuder till det tvåspråkiga diskussions- och informationstillfället, Samarbete för ett bättre Raseborg!, om resursbaserad byautveckling 3.2 kl. 16-17.45 i Seminarieskolan, Ladugårdsgatan 1-3, i Ekenäs. Medverkar gör Raseborgs fullmäktigeordförande Thomas Blomqvist (Samarbete och välfärd i Raseborg), sakkunnig på Kommunförbundet Cia Åström (Utmaningar!), specialsakkunnig Peter Backa på IDNET (Platsbaserad politik och Resursbaserad byautveckling (ABCD)), samt Holger Wickström från Västnylands Byar rf, Gunilla Wasström från Pomoväst rf och Kati Sointukangas från projektet Närdemokrati i västra Nyland.
Med tanke på serveringen önskas anmälningar senast 30.1 på e-mailadressen: hankekoordinaattori.raasepori@lohjankylat.fi. Se även PDF-filen.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 