Se matnyttigt pengaseminarium på Youtube

Vad är pengar, hur påverkar de miljön och kan vi påverka penningsystem? Det är frågor som diskuterades på ett seminarium den 17 mars och som går att se på Youtube. I seminariet deltar Ylva Lundkvist Fridh, ekonom- och miljöhistoriker som har studerat lokala valutor, penningreform och hur penningsystem beskrivs inom olika akademiska discipliner.

I dag är hon VD för Mikrofonden Sverige och Stjärnsunds bygdebolag.  Lundkvist Fridh delar med sig av erfarenheter av hur lokalsamhällen arbetar för att ställa om till mer lokal produktion/konsumtion och få en bättre handelsbalans med omvärlden. Arrangör är Ros, Regional omställning i samverkan där Hela Sverige ska leva Örebro ingår.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Webbinarium om pengar och miljö

Vad är pengar, hur påverkar de miljön och kan vi påverka penningsystem? Ylva Lundkvist Fridh är ekonom- och miljöhistoriker som har studerat lokala valutor, penningreform och hur penningsystem beskrivs inom olika akademiska discipliner. Hon är VD för Mikrofonden Sverige och Stjärnsunds bygdebolag. Ylva delar med sig av erfarenheter av hur lokalsamhällen arbetar för att ställa om till mer lokal produktion/konsumtion och få en bättre handelsbalans med omvärlden. Evenemanget hålls 17.3 kl. 18.30 via Zoom. Webbinariet i Sverige kommer att spelas in och kunna ses i efterhand.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se med länk till evenemanget. Se även info om det svenska webbinariet om konsumtion som hålls 3.3 kl. 18.30.

Finländarna har redan förbrukat sin andel av jordens resurser för i år

Från och med söndagen den 17 april överskrider redan finländarnas konsumtion jordens beräknade förmåga att producera förnybara naturtillgångar och hantera utsläpp av växthusgaser under 2016, framhåller Världsnaturfonden WWF:s finländska avdelning. Ser man till hela jordens befolkning inträffar motsvarande dag i augusti. År för år har tidpunkten tidigarelagts i takt med att världens samlade konsumtion av naturtillgångar har ökat. Att Finland redan i april har använt slut på sina naturresurser, kan låta hopplöst och deprimerande. Men enligt WWF Finlands generalsekreterare Liisa Rohweder är loppet verkligen inte kört. Det är inte omöjligt, inte heller i politiken. Det gäller bara att vilja och att man även tittar lite på längre sikt. I politiken lever man i fyra års perioder, medan man i industrin lever i kvartal. Vi borde förstå att vårt ekonomiska välstånd är beroende av naturen.

Att övergå från passiv konsument till aktiv konsument-producent minskar konsumtionens miljöpåverkan

Hanna Mattila, sakkunnig i livsmedels-, klimat- och energipolitik vid jord- och skogsbruksministeriet, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om konsumtionens miljöpåverkan. En passiv förbrukare av energi omvandlas till en ”energimedborgare” som producerar energi och binder sig då vid förnybar energi både ekonomiskt och psykiskt. Även omvandlingen från en matkonsument till en ”matmedborgare” minskar klimatpåverkan av livsmedel. Läs hela blogginlägget finns här under:

Från passiv konsument till aktiv medborgare

På landsbygden finns det goda möjligheter att minska miljöpåverkan av konsumtionen. Detta sker genom att man övergår från att vara en passiv konsument till att vara en aktiv konsument-producent.

Energimedborgaren minskar utsläppen

Om man lyckas omvandla en passiv konsument till en aktiv konsument-producent minskar den miljöpåverkan som beror på konsumtion. Detta konstaterande gjordes vid Villmanstrands tekniska universitet (LUT 2014) när man undersökte hur hushållen kan omvandlas till mikroproducenter av el. Enligt undersökningen ledde hushållens egna energiinvesteringar till ökad medvetenhet om energifrågor och mikroproducenterna började fundera på en större rationalisering av energiförbrukningen i hemmet.

Museer har stor regionalekonomisk betydelse visar undersökning

En undersökning från Levón-institutet vid Vasa universitet visar att museer har stor regionalekonomisk betydelse, även om deras egen verksamhet inte ger någon ekonomisk vinst. Varenda turist som besöker ett museum, spenderar i bästa fall nästan 74 euro på annat på museiorten och i dess närområde. Undersökningen räknade inte med konsumtionen bland turister som tagit beslutet att resa, utan att ha planerat in ett museibesök, och den tog inte heller med ortsbornas konsumtion, eftersom de i vilket fall som helst använder pengar i området.

Omkring 40 procent av finländarna går på museum flera gånger per år. Museibesökarna har högre utbildning och inkomster än genomsnittet, och använder därför mer pengar än andra turister under resan. Museibesökarnas pengar går i första hand till restauranger, hotell, transporter, samt detaljhandeln. Av de pengar som turisterna spenderar i samband med besöket, lägger man 3-4 procent på själva museet och dess serviceutbud. Även kommunerna får indirekt en del i form av skatteintäkter.