MANE:s nätverk för den glest bebodda landsbygden har gett ut sitt riksdagsvaltema

Lappland
Bildkälla: Wikimedia Commons

Landsbygdspolitiska rådets (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE:s) nätverk för den glest bebodda landsbygden (HAMA-nätverket) betonar de glest bebodda områdenas roll i utvecklingen av den finländska konkurrensförmågan. På glest bebodda områden finns merparten av den finländska naturens materiella och immateriella råvaror. Med den arbetsföra befolkningens pensionering finns det nu en svår arbetskraftsbrist på glest bebodda områden, vilket påverkar råvarornas vidareförädling och möjligheterna för ökad turism. Inför riksdagsvalet vill man lyfta fram centrala teman för diskussion, vilka berör glest bebodda områden. Landsbygden är inte en sänksten, utan en nationell kraftresurs, betonar HAMA-nätverkets ordförande Tytti Määttä.

Nätverket tar i sina riksdagsvalteman fram bl.a. konkurrensnackdelar, vilket beror på läget för områdets verksamma företag.

Informationssamhället och landsbygden

I begynnelsen av informationssamhället, i början av 1990-talet, visionerade framtidsforskarna om tiden och platsen i ett fristående informationssamhälle, där informationsarbetet görs vid bryggan och där landsbygden blomstrar genom migrerande kunskapsarbetare. Här hade visionärerna fel. Stadsekonomi och empiri har visat att kunskapsintensivt arbete kräver ackumulerat mänskligt kapital, samt även en mer accelererande befolkningskoncentrering än minskande. Den här utvecklingen har bemötts av städerna, där det finns tillräckligt med möjligheter för arbetstagarna i bransch som bransch och där företagen och andra aktörer kan dra fördelar av varandra genom att utbyta information.

Trots urbaniseringen är fakta det att Finland består till 95 procent av landsbygd. Fakta är även att 68 procent av Finlands varuexport i penningvärde bottnar i de råvaror och produktionsvaror som fås från landsbygden.

Stad och land – vem är beroende av vem?

Flyttningsrörelserna går som bekant mot storstäderna och trenden är global, samtidigt som glesbygden utmålas som förlorare. Vi bör dock inse att glesbygden levererar mycket av det som staden tar för givet – merparten av livsmedels- och råvaruproduktionen samt sådana erfarenheter som inte existerar i storstaden. En storstad är starkt beroende av sin omgivning och det konstanta tillflödet av material, varor och energi, så om tillflödet stannar, lamslås staden.

Utveckling kräver inte en metropol – en sommarstugebrygga räcker

Inte behöver vi stora städer för att ta fram alla nyttiga idéer – till skillnad från vad framtidsforskaren Roope Mokka påstod i sin Yle kolumn (21.3). Vi förnekar inte att det ekonomiska värdet uppstår där, var arbetet utförs bättre i dag än i går. Men påståendet att lärandet bara skulle ske där människor är nära varandra – det vill säga i städerna – visar författarens okunnighet om ämnet.

Utvecklingen kan inte vara ett självändamål bestämt av marknadskrafterna, i vars namn människorna tvingas till metropoler.

Framgång för EU-projektet Tillväxt Åland

Det blev en klar framgång för EU-projektet Tillväxt Åland, visar slutrapporten. I projektet deltog 60 personer från totalt 28 företag, varav åtta i skärgården. Antalet sysselsatta ökade under projektperioden med 34 personer, medan investeringarna uppgick till 5,4 miljoner euro. Ytterligare genomfördes engångsinsatser i 20 företag med totalt 63 deltagare. Projektet har medverkat till ökad användning av lokala råvaror, såväl för lokal konsumtion som för export. Det övergripande syftet för projektet var att öka tillväxten i åländska landsbygdsföretag, och även underlätta generationsskiften, men projektet har även skapat nätverk, både inom och över branschgränser, samt mellan landsbygd och stad. Uppföljning sker nu genom de nyare projekten Tillväxt Åland II och Tillväxt Fiske, vilka riktar sig till personer som vill utveckla företagandet i skärgården och på landsbygden. Referensgruppen Ny Nordisk Mat på Åland har i sin tur startat projektet MatÅland.

Uppgifterna är från en artikel i tidningen Landsbygdens Folk (10.1).

SLC bestört över bristfällig info och övervakningen av livsmedlens vidareförädling

Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) kräver i ett pressmeddelande bl.a. att Finland inför ett obligatoriskt krav på att urspungsland för råvara, samt framställningsplats skall finnas synligt på de produkter som säljs i landet. Här nere följer SLC:s pressmeddelande (från 27.2) i sin helhet:

SLC kräver ursprungsland och framställningsplats för livsmedel

Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds styrelse är bestört över den bristfälliga informationen och övervakningen av vidareförädlingen av livsmedel. På gårdsnivå utförs omfattande granskningar för att trygga spårbarheten och livsmedelssäkerheten. Däremot verkar det som att framförallt spårbarheten har mindre betydelse för den råvara som processeras i förädlingsledet. SLC:s styrelse kräver att de finländska myndigheterna noggrant följer upp ursprung och kvalitet för importerade livsmedel och råvaror.