Symbios mellan landsbygder och städer ger livskvalité åt människor och livskraft åt näringslivet

Landsbygder och städer är mer än samarbete. Symbiosen för de olika områdena, d.v.s. totalt beroende av varandra, tas upp i en utredning, Symbios mellan landsbygder och städer – Livskvalitet för människor och livskraft för näringar, från WSP Finland Oy på uppdrag av Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK. Näringslivsdirektören Marko Mäki-Hakola på MTK säger att de genom tio bekanta fenomen vill klargöra hur viktigt det är att ombesörja olika regioners utveckling i Finland.

”Med symbios mellan städer och landsbygder avses inbördes flerdimensionell växelverkan som bägge parterna drar nytta av. Ett motsatsförhållande mellan städer och landsbygder är inte fruktbart, för utan deras inbördes symbios fungerar inte systemet. Symbiosen är nödvändig för samhället.”

Uppgifterna är från webbplatsen mtk.fi.

Kerko Årets SILMU by 2019

Med valet av Årets by vill SILMU-byar lyfta fram byarnas mångsidighet, öka kännedomen om byaverksamheten, samt ge goda exempel på hur man själv kan utveckla och förverkliga saker. Tävlingen var öppen 7-29.3 och vem som helst, privatperson som förening, kunde föreslå kandidater till Årets by. I år fäste juryn speciellt uppmärksamhet på hur planmässig verksamheten är i byn och hur byn och invånarna har lyckats med att utveckla det egna områdets närservice och näringar. Vinnaren Kerko by i Borgå belönades 21.5 i samband med Utvecklingsförening SILMU rf:s vårmöte i Sibbo.

I motiveringarna till valet står det bl.a. att Kerko by utför ett utmärkt och planmässigt utvecklingsarbete som siktar på framtiden för att bevara servicen och möjligheterna att utöva olika fritidssysselsättningar i byn.

Kompetent arbetskraft en bristvara på landsbygdsområden – läs MANE:s ställningstagande

Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) tar ställning i frågan om bristen på kompetent arbetskraft i landsbygdsområden. Rådet förutsätter omfattande åtgärder på alla politiska plan och efterlyser förändringar i handlingssätt både inom förvaltningen och i det sektoröverskridande samarbetet.

”Landsbygdens roll i det finländska samhällets övergång till bio- och cirkulär ekonomi samt i implementering av klimatpolitiken är obestridlig, men bristerna i tillgången på kompetent arbetskraft hotar att bli ett hinder för en smidig övergång”, konstaterar rådets ordförande, jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, som är nöjd med att rådet tar enhälligt ställning i frågan och framför konkreta målsättningar och åtgärder, med vilka man kan verka för att lösa den akuta situationen.

Community Business diskuteras på seminarier i Österbotten

Håkan Björk, född i Gamlakarleby och bosatt i Umeå, har sedan slutet av 80-talet agerat språkrör, främjare och inspiratör för en ny affärsmodell. Ett nytt sätt att se på ekonomi och företagande. Hans definition av och vision om social business är synonymt med pionjären för social business, nobelpristagaren Muhammad Yunus definition. Modellen Community Business (gemenskapsföretagande, på finlandssvenska samhälleligt företagande) är hämtad från Skottland och har stått som förebild när modellen harmonierats till nordiska förhållanden.

Björk har varit med om att starta och driva ett flertal företag enligt principerna för Community Business (social business) i Västerbotten i syfte att utveckla en ny företagsmodell för att skapa social och ekonomisk utveckling i lokalsamhället, bidra till det nordiska välfärdssamhällets förnyelse och lösa problem för utsatta regioner.

Kompetens och förnyelse centrala för landsbygdens livskraft

Ständerhuset
Bildkälla: Wikimedia Commons

Landsbygdspolitiska rådet samlades till möte 28.3 i Ständerhuset i Helsingfors. Under mötet behandlades bl.a. förnyelsen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, landskapsreformen, samt aktuellt inom landsbygdens företagande. ”Kompetens och förnyelse är centrala för landsbygdens livskraft”, sade rådets ordförande, jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, under mötet.

”Landskapsreformen och den nya programperioden påverkar på ett väsentligt sätt landsbygdens företagsservice. Koordineringen av finansieringsmöjligheter är allt viktigare för att företagen och föreningarna ska få service på bästa möjliga sätt”, betonade minister Leppä.

Landsbygdsöversikten 2017 – från hundraåriga Finlands landsbygd till politik

Landsbygdsöversikten 2017 fortsätter den serie landsbygdsöversikter som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen publicerat åren 2011 och 2014. Syftet med den är att beskriva läget på landsbygden, förutspå landsbygdens framtida utveckling och beskriva landsbygdspolitiken som helhet. Översikten bygger på statistiska uppgifter och forskningslitteratur. Sakområden som behandlas i översikten är:

• Det hundraåriga Finlands landsbygd
• Boende och befolkning
• Tjänster och en fungerande vardag
• Frivilligverksamhet och delaktighet
• Arbete, kompetens och näringar
• Landsbygdspolitik

Översikten är avsedd att användas av alla som är intresserade av landsbygden och landsbygdens utveckling som bas för beslutsfattande och utvecklingsarbete. Landsbygdsöversikten 2017, som har tagits fram av Landsbygdspolitiska rådet, offentliggjordes 2.9 under Landsbygdsparlamentet i Leppävirta.

MANE-utlåtande om CAP-reformen

Sekretariatet för Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) har kommit med ett utlåtande och ställningstagande om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP:s, framtid. Sekretariatet efterlyser i sitt ställningstagande en gemensam jordbrukspolitik som främjar en hållbar utveckling på landsbygden och drar nytta av de möjligheter som finns på landsbygden, vilket befrämjar välfärden och en hållbar tillväxt. MANE:s sekretariat betonar i ställningstagandet även vikten av mångsidighet och förnyande av landsbygdens näringsliv, samt behovet av att stärka Leader-verksamheten för att förbättra landsbygdsområdenas livskraft och -kvalitet.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi med länk till utlåtandet (på engelska).

Tidigare reste landsbygdsborna i Finland ut i världen – nu kommer världen till oss på landsbygden!

Bilkälla: Pixabay

Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig på SFV Bildning vid regionkansliet i Vasa och specialsakkunnig på IDNET – nätverket som är ett av YTR:s horisontella nätverk, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att landsbygden blivit glokal. Hela blogginlägget finns här under:

Landsbygden har blivit glokal

Den finländska landsbygden har länge präglats av lokala byasamhällen där samhörighet och kulturell likartad identitet varit rådande. Internationalism och mångkulturalism har i sin tur varit förknippat med större städer. Men för ca 25 år sedan började något hända. Flera svenskösterbottniska landsbygdskommuner började ta emot kvotflyktingar. Till min egen hemkommun Korsnäs kom de första kvotflyktingarna 1989 från Vietnam.

Året innan hade grannkommunen Närpes tagit emot kvotflyktingar från Vietnam. Även till den andra grannkommunen Malax kom vietnamesiska båtflyktingar år 1989. Malax och Korsnäs kommuner som sedan 1973 har gemensamt skoldistrikt, hälsocentralsområde och medborgarinstitut, organiserade tillsammans flyktingmottagningen och anställde en gemensam flyktingkoordinator.

Betydande forskningsfinansiering för hållbar tillväxt kring Bottniska viken

Ohtakaris steniga strand vid Bottniska viken
Bildkälla: Wikimedia Commons

Projektet SmartSea, som samordnas av Meteorologiska institutet och som undersöker möjligheterna till ett hållbart utnyttjande av Bottniska viken, har beviljats finansiering av Finlands Akademi. Målet med SmartSea-projektet är att stöda tillväxten hos havsbranschens näringsverksamhet i regionen runt Bottniska viken, som är en betydande resurs, bl.a. med tanke på fiskodling och vindkraft. Även de geologiska naturtillgångarna i Bottniska viken kan utnyttjas, och Bottniska viken är dessutom ett område där klimatförändringen påtagligt påverkar förhållandena, allt från isvintrarnas stränghet till styrkan hos fiskbestånden.

SmartSea-projektet gör en bedömning av hur Bottniska viken kommer att förändras under de följande årtiondena, och förutom att projektet bedömer konsekvenserna av klimatförändringen, reder det också ut hur naturtillgångarna på havsbottnen kan användas på ett hållbart sätt.

Vision över Finlands eftersträvan för regionstrukturen och trafiksystemet

Utvecklingsbilden för regionstrukturen och trafiksystemet (på finska ALLI) blev färdig i början på juni. Den ger utsikter över utvecklingen för regionstrukturen och trafiksystemet. Tidshorisonten är år 2050. Utvecklingsbilden visar på en framtid som ger stöd åt Finlands utveckling som ett konkurrenskraftigt, välmående och för miljön hållbart land. Siktet är inställt på många centrum och nätverksbildande, samt en regionstruktur som baserar sig på bra trafikförbindelser, vilket stöder landets olika delar för utnyttjande av styrkorna och resurserna, samt förnyelsen av näringsverksamheten. Det centrala är växelverkan mellan olika typer av regioner.

Mer om ämnet finns att läsas (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Landsbygden behöver även kyrkans stöd

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland offentliggjorde officiellt sina riktlinjer för landsbygden 23.5 i anslutning till kyrkodagarna i Kouvola. Det är Kyrkans landsbygdskommitté som utformat riktlinjerna, och bland de problemställningar som kyrkan lyfter, fram finns att landsbygdsområdena nära städerna växer, men utanför de här tillväxtområdena blir befolkningen allt äldre, samtidigt som helårsboendet minskar. Utvecklingen är inte så våldsam, men fortfarande är avfolkningen en realitet som tilltar ju längre bort från tätorterna man kommer. Trots att också gårdarna fortsätter att minska i antal, är emellertid basnäringarna fortfarande mycket viktiga på landsbygden, en betydelse som stiger ju glesare bygden blir. Att skapa ett mångsidigare näringsliv är en av de känsligaste frågorna för landsbygden, konstateras det i kyrkans riktlinjer.

Här kommer en annan allvarlig utmaning in, nämligen hur stora chanser att återvända har de ungdomar som flyttar till städerna och utbildar sig? Vilka är möjligheterna att utöva sitt yrke? Man kunde tillägga en fråga: Erbjuder våra utbildningsinstitutioner utbildning i mångsidiga yrken som behövs på landsbygden?

Medborgarinitiativ för bättre grusvägar

Grusvägarna är på sina håll i så dåligt skick, att de negativt påverkar näringsverksamheten och att människorna får sin basservice. Pohjois-Savon Kylät ry har berett ett medborgarinitiativ, i vilket man kräver en snabb förbättring. Man har kunnat skriva under medborgarinitiativet från och med 4.5.2015. Föreningen konstaterar, att man från olika håll under de senaste åren försökt föra fram olika ställningstaganden, utlåtanden och begäran för underhållet av vägnätet. Landsbygdsinvånarna och flera organisationer har försökt påverka saken. Även många skrivelser har gjorts. Ärendet har inte framskridit och statens upprätthållande av grusvägarnas skick försämras med fart.

Rapport över näringsgrenar till stöd för utvecklingsarbetet

Det finns många näringar som är typiska för landsbygden och urvalet ökar hela tiden – maskinentreprenader, turism, hästskötsel, skötsel av smådjur, välbefinnandetjänster m.m. Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens nätverk för Näringar och kompetens på landsbygden (MESI) har sammanställt översikter över åtta näringsgrenar till stöd för utvecklingsarbetet. Näringsgrenarna varierar i fråga om utvecklingsfas och nätverk, vilket betyder att kännedomen om en särskild bransch står högt i kurs. Även inom nätverket MESI betraktas det som viktigt att man genomför landsbygdspolitiska helhetsprogrammet med beaktande av de behov som olika branscher har.

I rapporten Katsauksia maaseudun elinkeinoihin, som sammanställts till stöd för arbetet i nätverket MESI, finns information om verksamhetsformerna, produkterna och tjänsterna, de viktigaste programmen, utvecklingsverksamheten, samt aktörerna inom åtta olika branscher. Komprimerade översikter ger även andra intresserade ett bra infopaket om de varierande behoven, metoderna och prioriteringarna inom arbetet för att främja näringar. Härnäst följer möten och intervjuer med aktörerna inom olika branscher, vilket gör att vi får mer detaljerade idéer från och kontakter med olika områden, för att bättre kunna genomföra landsbygdspolitiska helhetsprogrammet och dess åtgärder som berör olika näringar. På samma gång utvidgas de nätverk som behövs i arbetet.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

Utvecklingsbilden för regionstrukturen och trafiksystemet klar för kommentarer – landsbygden ett område med många näringar och bioekonomi

Hanna-Mari Kuhmonen, överinspektör vid arbets- och näringsministeriet och huvudsakligen arbetandes med uppgifter inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om utarbetandet av en utvecklingsbild för regionstrukturen och trafiksystemet (på finska ALLI) har framskridit till kommentarskedet. Som medlem i arbetsgruppen har Kuhmonen haft tillfälle att vara med i en intressant men samtidigt utmanande övning, varav avsikten med utvecklingsbilden är att skapa en nationell vision om en eftersträvansvärd regionstruktur och ett trafiksystem som stöder denna. Hela blogginlägget (med länk till rapporten Uusiutumiskykyinen ja mahdollistava Suomi – Aluerakenteen ja liikennejärjestelmän kehityskuva 2050) finns här under:

Utkastet till en utvecklingsbild för regionstrukturen och trafiksystemet i kommentarskedet

Utarbetandet av en utvecklingsbild för regionstrukturen och trafiksystemet (på finska ALLI) har framskridit till kommentarskedet. Arbetsgruppen har avslutat sitt arbete, som tog 1,5 år, och väntar nu med intresse på olika intressentgruppers syner på utkastet till utvecklingsbild. Kommentarer kan lämnas fram till den 19 februari 2015.

Workshop i Vasa om utspridd förnyelsebar energiproduktion

I Finland vill man öka den spridda produktionen av förnybar energi som ett led i hållbar energipolitik och grön ekonomisk tillväxt. Vad ska vi göra för att komma från ord till handling? Vilka politikinstrument, innovationer och resurser behövs det, och hur säkerställs den spridda energiproduktionens ekologiska och ekonomiska hållbarhet? Vem bör agera för att den menliga regleringen kan avskaffas, investeringar kan riktas rätt och den spridda produktionen av förnybar energi förmås att tjäna den hållbara utvecklingen av landsbygden och av hela samhällsekonomin? Du kan berätta om dina tankar och synpunkter på en workshop på Vasa universitet 19.1.2015.

Landsbygdens resurser står i centrum då man försöker minska användningen av fossila bränslen för att stävja klimatförändringen och minska beroendet av importerad energi. Samtidigt kan de nya innovationerna och affärsverksamhetskoncepten inom den spridda energiproduktionen skapa hållbara näringar och välfärd på landsbygden.