Bättre landsbygd med utvecklingsprogram

En livskraftig landsbygd är beroende av aktiva invånare, mångsidig företagsamhet och utbudet av service. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland har under åren 2007-2013 erbjudit hjälp till landsbygdsreformister. Med hjälp av medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), staten, kommuner och privata finansiärer har man förbättrat företagarnas förutsättningar, samt sysselsättning, reformerat livsmedelsproduktion och utvecklat tjänster. Programmet har bidragit till att skapa eller bevara 75 000 arbetstillfällen. Av dessa är 4 220 nya arbetsplatser, resten är bevarade arbetsplatser och platser som uppstått under projekt- eller investeringstiden. På kärnlandsbygden och den stadsnära landsbygden har arbetslösheten rentav legat under landets medeltal.

På glesbygden har företagsstödens häveffekt varit synnerligen stor. Det allmänt svagare ekonomiska läget har minskat efterfrågan på företagsstöd. Landsbygdsföretag ser dock inte ut att vara lika känsliga mot ekonomiska förändringar som andra företag.

Finland behöver en stark landsbygdspolitik – YTR kritisk till Vartiainens utredning

I utredningen, Finland behöver stads- och landsbygdspolitik, betonas tillväxt- och innovationspolitik för den regionala utvecklingen. Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) efterlyser i sitt utlåtande ett bredare perspektiv och en regionpolitik som är riktad till olika regioner. Som strategisk vägvisare för stads- och landsbygdspolitiken föreslår utredningsmannen ett mycket fokuserat tillväxt- och innovationspolitiskt synsätt. Ett sådant här smalt synsätt och begränsade regionpolitiska medel räcker inte enligt YTR:s synsätt som ett framgångsrikt recept för Finlands olika regioner. Utredningsmannen behandlar inte t.ex. deltagande och närdemokrati, vilket är ett av landsbygdspolitiska helhetsprogrammets fem centrala teman som sträcker sig fram till år 2020. Enligt YTR inriktar sig utredningsmannen för mycket på EU-programmen och andra s.k. begränsande regionpolitiska medel. Inom landsbygdspolitiken är en bred landsbygdspolitik minst lika viktig, alltså på vilket sätt påverkas landsbygden av olika sektorers beslut.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi med bl.a. länk till YTR:s utlåtande.

Produktionsstöd för vindkraftsel för Åland närmare visionen en grön ö i ett blått hav

Ett åtta år långt politiskt arbete har gett resultat då Åland får 60 miljoner euro av staten i produktionsstöd för vindkraftsel. Camilla Gunell, lantråd på Åland, menar att klimatet är den stora vinnaren, liksom Finlands image som ett miljövänligt land. Riksdagens ekonomiutskott säger nämligen ja till att stöda elproduktionen i tre nya vindkraftsparker på Åland. Under tolv år ges 60 miljoner euro, medan lanskapsregeringen bidrar med 18 miljoner. Med de tre planerade vindparkerna blir Åland självförsörjande på el till 60-70 procent och tar således ett steg på vägen mot att nå sitt visionära miljömål att bli en grön ö i ett blått hav. Enligt Gunell bidrar Ålands vindkraft i hög grad till att Finland kan uppfylla EU:s klimatmål om minskade utsläpp av växthusgaser.

En svart bild av Sveriges landsbygd målas upp i TV-program

Bildkälla: Wikipedia

Bilden av en utdöende landsbygd kontra den levande och innovativa staden späds på i presentationen av TV-programmet Uppdrag granskning. Det är en svart bild av Grums och av landsbygden, där Grums kommun i Värmlands län får representera alla landsbygder. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) jobbar med #ungapålandsbygden där de ifrågasätter den storstadsnormativa bild som alldeles för ofta bekräftas i media. I det nätverket hittar man Erivan Waysi, en aktiv ung person som både är engagerad i politiken som ledamot i kommunfullmäktige i Grums. Han älskar att leva i Grums och på landsbygden och skulle inte vilja bo i en stad. Waysi anser att propån till inslaget i Uppdrag granskning, är väldigt hårt vinklad. Det är inte hela sanningen om Grums. Det är en oerhört fin kommun med närhet till naturmiljö. Kommunen känns familjär. ”Vi hoppas att inslaget i Uppdrag granskning inte är så ensidigt som det verkar i materialet som skickats ut inför programmet – landsbygden är trots allt präglad av mångfald och vitt skilda förutsättningar”, säger HSSL:s verksamhetschef Terese Bengard.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se med länk till mer info om programmet och propån. Hela programmet (sändes 11.3) kan ses på svt.se. Se även text om att Uppdrag granskning bidrar till negativ attityd mot landsbygden, samt programmets replik.

Första matturismstrategin i Finland

Finland har fått sin första matturismstrategi med målet att göra maten som en viktig, upplevelsemässig och köpbar del av Finlands turism, att förbättra branschens konkurrensförmåga, samt öka sektorns och aktörernas samarbete. ”Allt fler turister söker medvetet matupplevelser. Det finns potential i finländsk matturism, ty historierna, äktheten, det lokala och det rena, skapar ett värde för turisterna. Som bäst är matturismprodukten ett engagerande och förehavande som turisten lär sig något nytt av”, förtydligar Kristiina Havas, ansvarig projektchef för utarbetandet av matturismstrategin vid Yrkeshögskolan Haaga-Helia. Den finländska matturismstrategin är den första i sitt slag. Den innehåller tre temalagda tyngdpunkter, genom vilka man tar upp det lokala, det rena och det innovativa.

Mer info (på finska) med länkar till bl.a. strategin finns på webbadressen maaseutupolitiikka.fi.

Tätorter utan bredband bromsar digitaliseringen

Finland får inte falla i mobilgropen, utan även fasta, säkra bredbandsanslutningar bör erbjudas överallt. Det här sade undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru den 5 mars under diskussionen i samband med ett fiberoptikprojekt som startats av ett lokalt andelslag i Sockenbacka i Helsingfors. ”Fiberbyggandet har inte framskridit som förväntat i områden mellan täta befolkningscentra och glesbygder som stöds med offentliga medel. Cirka 60-65 procent av finländarna bor i sådana här ofta äldre bostadsområden. Det är mycket viktigt att väcka diskussion om hur marknaden kunde få ett lyft. Det är inte frågan om endast några hushåll som vill se på TV via Internet. Det är frågan om en digital utveckling som rör hela samhället. Till exempel tjänster som blir elektroniska, distansarbete som blir allt vanligare och företagsverksamhet i hemmakontor kräver snabba och särskilt funktionssäkra dataförbindelser”, säger minister Kiuru.

Uppgifterna är från ett av kommunikationsministeriets pressmeddelanden (från 6.3).

Kimitoön vill ha asiatiska turister

Bildkälla: http://www.kemionsaari.net

Kimitoön i Åbolands skärgård är en av de första kommunerna som satsar på kinesiska webbsidor. Ur Finlands synvinkel har Asien just nu och framöver mest potential, för Asien har mest människor som kommer att börja resa snart, menar turismchefen i Kimitoöns kommun Benjamin Donner. De kinesiska webbsidorna är ett första steg i att locka turister från Asien till Kimitoön, och senare i vår kommer researrangörer från Kina att besöka Kimitoön. Så småningom hoppas man få till stånd ett samarbete mellan de två ländernas researrangörer. Intresset för Asien fick extra fart tack vare en gemensam resa som representanter för Salo stad och Benjamin Donner gjorde till Salos systerstad Wuhan.

Mer info finns på svenska.yle.fi.

Naturgas och småskalig energiproduktion i fokus på Vaasa EnergyWeek

Startskottet för EnergyWeek 2015 startar den 16 mars, när energi- och miljöseminariet slår upp dörrarna. Den här gången fokuserar man på användningen av flytande naturgas och möjligheterna till småskalig energiproduktion. Eftermiddagen är indelad i två identiska pass där huvudtalarens anförande följs av en paneldiskussion, och de som yttrar sig står för den bästa expertisen inom energisektorn: miljöminister Sanni Grahn-Laasonen, Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen, Ab Stormossen Oy:s verkställande direktör Leif Åkers, ABB Oy:s försäljningschef Matti Vaahtovaara m.fl. Seminariet och paneldiskussionerna hålls på engelska. Energi- och miljöseminariet, som hålls i Vasa stadshus (Senatsgatan 1) kl. 12-16, är avgiftsfritt, men anmälan är önskvärd. Kolla även in vad annat som händer under EnergyWeek. Det ordnas en massa dagligen fram till torsdagen den 19 mars – förutom Energy and Environment Seminar, även Vaasa Wind Exchange, Renewable Efficient Energy V, Sales Café, EnergySpin och Energy and Buildings.

Uppgifterna är bl.a. från Österbottens förbunds Nyhetsposten – Uutisposti nr 2-2015. För mer info, program och anmälan se även webbplatsen energyweek.fi.

LOKAALI – kom, se och upplev superveckoslutet i Brahestad

I år hålls LOKAALI – Paikallistoimijoiden valtakunnallisen juhlaseminaari (LOKAALI – De lokala aktörernas nationella festseminarium) den 4-6 september i Brahestad. LOKAALI är ämnad för alla aktörer på landsbygden och ute i byarna. Samtidigt hålls landskapens och Brahestads byars byadagar. LOKAALI-dagarna är även fyllda med flera andra höjdartilldragelser, bl.a. offentliggörs Årets by på riksplanet, samt andra årliga utmärkelser för lokal verksamhet. Alltså det utlovas ett givande superveckoslut för hela familjen.

Uppgifterna är från webbplatsen kylatoiminta.fi med länk till programmet. Uppdateringar kan följas på Facebook.

Var finns skärgårdens största tall?

Föreningen Arkipelagiasällskapet i Åbo vill kartlägga jätteträden i skärgården och samlar nu in uppgifter med allmänhetens hjälp. Enligt Robert Rainio, aktiv i Arkipelagiasällskapet, vill de visa det unika i skärgården och lyfta skärgårdens image. För närvarande finns det ingen sammanfattning över var skärgårdens stora träd finns, men enligt sällskapet finns södra Finlands grövsta tallar i skärgården. Tävlingen har tre kategorier: öns största träd, Skärgårdshavets största träd och Skärgårdshavets nationalparks största träd. Bidragen kan skickas in fram till slutet av september, och vinnaren i tävlingen får ett symboliskt pris – en askplanta att plantera på lämplig plats.

Läs mer om tävlingsreglerna på webbplatsen svenska.yle.fi.