Den danske bonden som ”sticker ut”

Danske bonden Frank Erichsen
Foto: Kenneth Sundman

Frank Erichsen är den danske bonden, ”Bonderøven” på danska, som gjorde reality-TV om hur han rustade upp en fallfärdig bondgård, Kastanjegården”, på Jylland sommaren 2005. De första åtta avsnitten, som till en början sändes på danska tvåan, blev genast en succé som spred sig till de övriga nordiska länderna. I Finland heter programmet En tvättäkta lantis.

Erichsen tror att TV-seriens popularitet beror på själva innehållet. Att kunna göra någonting med sina händer är viktigt för vår livskvalitet, även om allt i våra moderna liv talar emot det, och därför blir avsaknaden av det praktiska ännu större. En stor del av TV-programmet handlar om hur Erichsen förvandlar sitt lantbruk till en självförsörjande gård. Hans familj har så att säga vägrat acceptera det system som största delen av oss väljer att leva i. Det gäller att ta ställning till sina grundläggande värderingar, vilket för Erichsen handlar om att fylla livet med sådant han tycker är roligt.

Den danske bonden gästar Landsbygdsriksdagen på Lärkkulla

Den fjortonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen går av stapeln den 22-23 oktober på Lärkkulla i Karis (Raseborg). Bland programpunkterna kan nämnas dansken Frank Erichsen, känd från TV-serien Den danske bonden. Erichsen lever sin dröm som självförsörjande bonde på en gammal gård. Vidare blir det talkshow om att våga sticka ut, Porkala parentesen – lokal utveckling baserad på vår närhistoria, workshops om tredje sektorns roll vid integration och storytelling som metod inom landsbygdsutveckling, samt musik med Winestones Trio. Det blir även en resolution från Landsbygdsriksdagen.

Allt om Landsbygdsriksdagen med anmälningsproceduren (anmälan senast 30.9), info och program finns på dess hemsida. Se även Facebook. Kom även ihåg att lämna in motioner! Motioner och idéer kan lämnas in på förhand till LeaderPomovast@gmail.com. Arrangörer för Landsbygdsriksdagen är SFV/Svensk Byaservice och Pomoväst rf.

Lärkkulla plats för den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen

I höst är det dags för den fjortonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen, vilken går av stapeln den 22-23 oktober på Lärkkulla i Karis (Raseborg). Programmet håller som bäst på att sammanställas, men redan nu är det klart att den danske bonden Frank Erichsen kommer att medverka. Han lever sin dröm som självförsörjande bonde på en gammal gård. Mer info om Landsbygdsriksdagen kommer i augusti.

De två första Landsbygdsriksdagarna hölls i Vörå åren 1990 och 1992, medan den tredje hölls i Ekenäs år 1994 och omfattade då för första gången hela Svenskfinland med modell från de två första Landsbygdsriksdagarna i Vörå. Sedan har i tur och ordning Kimito, Såka, Pellinge, Nagu, Närpes, Karis, Mariehamn, Borgå, Korpo och Pedersöre stått som värdar. I år har då turen åter kommit till Västnyland, den här gången alltså med Lärkkulla som samlingsplats för finlandssvenska landsbygdsutvecklare. Det är nu således tredje gången Landsbygdsriksdagen hålls i Västnyland.

Lokal mat tolkas på många olika sätt visar ny avhandling

Innan det är möjligt att göra några påståenden om potentialen hos lokalproducerad mat, behöver man först förstå vad lokalproducerad mat faktiskt är. I sin nya avhandling, Is it local?: A study about the social production of local and regional foods and goods, reder Sofie Joosse ut vad lokal mat egentligen är för något och undersöker hur, när, varför och vem som kategoriserar matprodukter som lokala. Genom att kartlägga var folk köper sin lokala mat och genom att diskutera människors kylskåp och konsumtionsmönster, drar Joosse slutsatsen att lokal mat innebär en variation av förståelser, antaganden och förfaringssätt.

Konsumenter tenderar att diskutera lokal mat på ett liknande vis, men har trots det fundamentalt olika sätt att äta lokalproducerat på, vilket kan handla om allt från att odla hemma eller att prenumerera på matkassar, till att delta i kollektiva köpgrupper eller bjuda på lokalproducerade lyxmiddagar.

Ekonomiskt lönsamt med närmat visar undersökning

Att satsa på närmat skapar arbetstillfällen och genererar pengar till den egna regionen, men för att öka andelen närproducerat i den offentliga upphandlingen, behövs det god vilja av både politiker och tjänstemän i kommunerna. Enligt forskaren Leena Viitaharju vid Ruralia-institutet vid Helsingfors Universitet är fokus på kvalitet och långsiktiga lösningar, i stället för enbart pris, viktiga saker att fundera över. Närmatsveckan, som förra veckan firades i Raseborg, bjöd bl.a. på ett välbesökt närmatsseminarium i Seminarieskolan i Ekenäs, där deltagarna fick ta del av resultaten från en riksomfattande undersökning om den regionalekonomiska nyttan av att använda närmat.

Rapporten visar bl.a. att livsmedelsföretagen i Finland köper drygt 20 procent av sina råvaror från den egna regionen och omkring hälften från övriga Finland, medan det för de offentliga kökens del köps i genomsnitt bara 15 procent av livsmedlen från den egna regionen och ca 65 procent från övriga Finland.

Livskraftiga företag, aktiva bönder, modern landsbygd – utgångspunkt för svenska landsbygdsprogrammet

Den svenska regeringen har nyligen tagit beslut om utformningen av landsbygdsprogrammet för år 2014-2020, där utgångspunkten hela tiden har varit att det ska ge lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder och en modern landsbygd. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson säger:

”Landsbygdens företag är en oerhört viktig tillväxtmotor och en förutsättning för den gröna omställningen. Landsbygdsprogrammet handlar om att ge företagen möjligheter att växa och utvecklas, och om att människor även utanför städerna ska få tillgång till service, bredband och kommunikationer”.

Landsbygdsprogrammet omfattar 36 miljarder kronor, varav den svenska medfinansieringen av programmet uppgår till 59 procent, medan de resterande 41 procenten av pengarna i programmet kommer från EU. Vissa ändringar har gjorts sedan Erlandssons presentation av programmet i april i år. Nu ska programförslaget lämnas över till EU-kommissionen som måste ge sitt godkännande.

Lurviga och långhorniga kor håller landskapet öppet på Finlands sydligaste udde

Då böndernas antal minskar, gror landskapet igen och arterna, vilka tidigare trivts i ett öppet landskap, försvinner, så för att bibehålla mångfalden, satsar man på landskapsvård. På Finlands sydligaste udde Uddskatan, som öppnades för allmänheten i måndags (19.5) betar också i sommar lurviga och långhorniga kor, vilka hör till Finlands sydligaste ekobondgård, Havsgårdar i Täktom. Markku och Arja Primietta i Täktom i Hangö har ett åttiotal kor av rasen Highland Cattle som betar på över 70 hektar stora områden runt om i Hangö, och ett av de områdena är just Finlands sydligaste spets Uddskatan. Vi har redan i fem år haft kor där och landskapet har ändrat mycket, för att inte säga radikalt på den tid vi haft kor där, menar Markku. Paret Primietta har många samarbetspartners i och med att korna betar på Forststyrelsens, Miljöcentralens, Hangö stads och privatpersoners marker. Förutom på Uddskatan finns områdena också vid Täktoms havsvikar, Henriksberg och Täktbukten – Kobben, Svanvik – Balget, Västanfjärden, och i Tvärminne.

Svenska landsbygdsprogrammet går på 36 miljarder kronor

Eskil Erlandsson
Foto: Regeringskansliet

Sammanlagt går 36 miljarder kronor till landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020. Den svenska regeringens utgångspunkt för programmet är att det ska ge lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder och en modern landsbygd. ”Landsbygdens företag är en oerhört viktig tillväxtmotor och en förutsättning för den gröna omställningen. Landsbygdsprogrammet handlar om att ge företagen möjligheter att växa och utvecklas, och om att människor ska få tillgång till service, bredband och kommunikationer även utanför städerna”, säger den svenske landsbygdsministern Eskil Erlandsson som den 2 april presenterade det nya landsbygdsprogrammet för den kommande sjuårsperioden 2014-2020. Totalt omfattar programmet 36 miljarder kronor, där den svenska medfinansieringen uppgår till 59 procent, och de resterande 41 procenten av pengarna i programmet kommer från EU. Nu ska regeringens förslag sändas till EU-kommissionen för godkännande.

Läs mer om några av delarna i programmet på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Finns det sköna livet på landet? – bondbloggare kåserar om Bonde söker fru

Små röda stugor, vackra rabatter, odlingar, en ladugård, traktorer och några råmande kor. Det sköna livet finns på landet, men som bonde tycker man inte alltid så. TV-programmet Bonde söker fru är aktuellt med inspelning av nya avsnitt under hösten och bondbloggaren Nisse Husberg kåserar om programmet i ett blogginlägg. Han är inte förtjust i programmet, men medger att det börjar vara ett problem att hitta en bra partner. Själv är han lyckligt gift med Gun-Britt. Förr fanns det ju massor av folk som var födda och uppväxta på landet och som visste vad det var frågan om. Å andra sidan är cityodling och jakt allt mer trendigt. Stadsmänniskan drömmer om att vara självförsörjande och återgå till en livsstil där naturen ligger nära. Man vill gärna klara sig själv så mycket som möjligt, menar Husberg.

Uppgifterna är från (22.8) webbplatsen svenska.yle.fi. Husberg kan även höras i Radio Vegas program Lördax 24.8 kl.12.10.