Kategorier
2021 Nyhetsbrev 03/2021

Senaste nyhetsbrevet från Nylands Byar

Nylands Byar tidningen

Nylands Byar har utkommit med sitt första nyhetsbrev för i år. Du kan via länk läsa om den nya webbtidningen för Nylands Byar, ta del av info om  Raija Kari som valdes till Byaverksamhetens vägvisare av f Finlands Byar i december, projektet Föreningshus i utveckling, webbinarier, coronastöd för sammanslutningar som upprätthåller föreningshus, Öppna Byarnas dag som hålls online 12.6, Töitä Suomesta Oy som utvidgar sin verksamhet till att omfatta hela landet, bya-assistent, Vi Män-projektet, filmutmaningen Zooming Uusimaa för 16-24 åringar, samt nyttig information.

Det tvåspråkiga nyhetsbrevet (1/2021) finns att läsas på webbplatsen mailchi.mp.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 02/2021

Töitä Suomesta utvidgas till alla landskap

Töitä Suomesta Oy, som senaste vår grundades för att lösa den säsongmässiga arbetskraftskrisen på landsbygden, utvidgar sin verksamhet till att omfatta hela Finland. På samma gång lanserar bolaget en rad tjänster för att hjälpa arbetsgivare och anställda på landsbygden. MTK, ProAgria och Finlands Byar fattade ett djärvt beslut förra året när de grundade ett gemensamt bolag. Nu är det dags att ta bolagets nästa steg, säger Marko Mäki-Hakola, VD för Töitä Suomesta Oy.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 09/2020

Finlands Byar partner i aktiebolaget Töitä Suomesta – bolagets mål är att lösa landsbygdens arbetskraftsbrist

Finlands Byar, MTK och ProAgria grundade Töitä Suomesta Oy för att bistå vid landsbygdens akuta arbetskraftsbrist. Landsbygden har länge lidit av arbetskraftsbrist och i Finland saknas helt klart ett företag som känner till landsbygdens behov och som tillhandahåller arbetsförmedling.

Speciell sakkunskap behövs för landsbygdens näringsliv och särskilt de säsongsmässiga arbetskraftsproblemen som orsakats av koronakrisen, framhäver detta behov ytterligare. Ett smidigt samarbete med regionala TE-byråer är också viktigt.

— Finlands Byar har via projekten länge arbetat med arbetsförmedling. Vi tillför bolaget kunskap, som utökar bolagets verksamhet genom att även hjälpa dem som är svåra att anställa, säger Finlands Byars ordförande Petri Rinne.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 08/2020

Landsbygden, byarna och flerplatsboende är den nya megatrenden

Den globala coronakrisen har för alltid förändrat våra sätt och vanor. Vi har blivit tvungna att begränsa vår rörlighet och undvika möten med andra människor. I byarna har vi tillsammans ordnat med hjälp för riskgrupper, t.ex. för butiksärenden och för uträttande av andra ärenden. Under krisen är det viktigt att gynna lokala produkter och tjänster. Vi har möjlighet att stöda företagen under denna svåra tid genom att nyttja deras tjänster och köpa deras produkter.

Enligt en Yle enkät är det vanligaste drömhemmet för finländarna beläget på landsbygden. Upp till en miljon finländare överväger seriöst att flytta till landet enligt en färsk undersökning av tidningen Maaseudun Tulevaisuus.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 06/2020

Sex sakfrågor som kan gynna landsbygden

Utvecklingsfonden Sitras rapport om utvecklingstrender under 2020-talet visar att det finns flera saker som pekar på att boende på landet kan komma att bli en trend under de tio kommande åren. Baserat på befolkningsprognoserna kommer storstäderna fortfarande att locka många bosättare, men landsbygden kan bli en motpol till den här utvecklingen.

Sitras framtidsexpert Mikko Dufva säger till Yle Uutiset, att förändringen inte syns i befolkningsprognoserna, men att det inte på något sätt är omöjligt. Man har lagt märke till flera saker som påverkar livskraften på landsbygden.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 20/2019

Livskraft och jämställdhetsfrågor tas upp på seminarium i Vasa

Österbottens jämställdhetsgrupp bjuder in alla som är intresserade av regionens livskraft och tillgången på arbetskraft, samt jämställdhets- och jämlikhetsfrågor till livskraftsseminariet Allas jobb, som arrangeras på Silveria, Krutkällarvägen 4 i Vasa onsdagen den 22 januari 2020 kl. 12-16. Det finns mycket att fundera på, eftersom utbildningen och arbetslivet i Finland och i Österbotten är kraftigt uppdelat enligt kön och etnisk bakgrund.

Uppgifterna är från Österbottens förbunds Nyhetsposten – Uutisposti nr 11-2019. För mer info och anmälan (som görs senast 13.1.2020) se webbplatsen obotnia.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 18/2019

Landsbygden konkurrerar om duktig arbetskraft

Svårigheterna med att få arbetskraft gör att arbetsgivarna på landsbygden får fundera på imagen och dess betydelse i konkurrensen om arbetstagarna. Konkurrensen gäller även utländsk arbetskraft. Arbetstagarna har nu möjlighet att välja.

”Unga yrkesverksamma i dag väljer en arbetsgivare som behandlar sina anställda väl och erbjuder en meningsfull arbetsmiljö och -kultur,” säger Stefan Heinrichs från Academic Work. Exempelvis har IT-branschen redan länge satsat på att förbättra arbetsgivarimagen, arbetsgivarens varumärke, eftersom konkurrensen om kunnig arbetskraft är hård. Exemplen kan tyckas avlägsna, men landsbygden står inför samma problem.

Läs vidare (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 16/2019

Närpes framgång kan visa väg för andra orter

Forskaren Michael Kull från Nordiska ministerrådets forskningscenter Nordregio har identifierat faktorer bakom 14 nordiska landsbygdsorters framgång, bland dem Närpes. Kull påpekar att de nordiska länderna verkar under ganska likadana samhällsramar och förutsättningar, men något har gjort just dessa orter framgångsrika, och det är faktorer han velat identifiera. Det finns en del sådana som är gemensamma för de framgångsrika orterna i studien, t.ex. en stark företagaranda och tillgång till service.

I tisdags (1.10) var så Kull i Närpes för att berätta om resultaten under ett seminarium. Han kunde då bland annat konstatera att Närpes ställning som inflyttningskommun befästs med färska siffror från Statistikcentralen, men liksom med övriga orter i undersökningen, är det inte den enda faktorn som står bakom framgången, utan det handlar om en kombination av flera olika saker.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Landsbygdens många sidor ventilerades i ”grötbaren”

Foto: Sofia Tuisku

Landsbygdspolitiska rådets nätverk och sekretariat ordnade ”grötbar” (puurobaari) 8.11 för riksdagsledamöter, deras assistenter samt andra ”viktiga” personer. Det var många som deltog i en mångsidig diskussion – den var så mångsidig att man under några timmar hann gå igenom landsbygdens många sidor. Vid bordet för Landsbygdspolitiska rådets temanätverk för medborgarverksamhet och välmående (där även SYTY ingår) diskuterades bl.a. vardagens trygghet och landsbygdens attraktion. Ämnenas brokighet var stor, men de klart flesta deltagarna talade om landsbygdens gemenskap, fast egentligen om gemenskap i ett bredare perspektiv, för diskussionen utvidgades från landsbygden till alla områden. I Ann-Sofi Backgrens (IDNET) grupp var fokus på bristen på arbetskraft på landsbygden och möjliga åtgärder.

Läs mer på (finska) webbplatsen kylatoiminta.fi vad SYTY:s informatör Sofia Tuisku skrivit om evenemanget. Se även Backgrens inlägg på Facebook.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 17/2018

Kompetent arbetskraft en bristvara på landsbygdsområden – läs MANE:s ställningstagande

Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) tar ställning i frågan om bristen på kompetent arbetskraft i landsbygdsområden. Rådet förutsätter omfattande åtgärder på alla politiska plan och efterlyser förändringar i handlingssätt både inom förvaltningen och i det sektoröverskridande samarbetet.

”Landsbygdens roll i det finländska samhällets övergång till bio- och cirkulär ekonomi samt i implementering av klimatpolitiken är obestridlig, men bristerna i tillgången på kompetent arbetskraft hotar att bli ett hinder för en smidig övergång”, konstaterar rådets ordförande, jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, som är nöjd med att rådet tar enhälligt ställning i frågan och framför konkreta målsättningar och åtgärder, med vilka man kan verka för att lösa den akuta situationen.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 11/2018

Informationssamhället och landsbygden

I begynnelsen av informationssamhället, i början av 1990-talet, visionerade framtidsforskarna om tiden och platsen i ett fristående informationssamhälle, där informationsarbetet görs vid bryggan och där landsbygden blomstrar genom migrerande kunskapsarbetare. Här hade visionärerna fel. Stadsekonomi och empiri har visat att kunskapsintensivt arbete kräver ackumulerat mänskligt kapital, samt även en mer accelererande befolkningskoncentrering än minskande. Den här utvecklingen har bemötts av städerna, där det finns tillräckligt med möjligheter för arbetstagarna i bransch som bransch och där företagen och andra aktörer kan dra fördelar av varandra genom att utbyta information.

Trots urbaniseringen är fakta det att Finland består till 95 procent av landsbygd. Fakta är även att 68 procent av Finlands varuexport i penningvärde bottnar i de råvaror och produktionsvaror som fås från landsbygden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 07/2018

Växande skillnader i utbildningsutbudet påverkar utvecklingen av regionernas livskraft

Genomförandet av yrkesutbildningen har under 2000-talet genomgått förändringar, vilka har t.ex. varit minskande finansiering och koncentrering av utbildningen till större enheter. Om detta fortgår, kan utvecklingen fördjupa regionala skillnader inom landskapen och mellan olika landskap. Nationella och regionala utbildningspolitiska beslut återspeglar även starkt landsbygdens utbildningsmöjligheter och tillgången på kunnig arbetskraft. Inom MANE:s nätverk för kompetens och sysselsättning (Osaaminen ja työllisyys) har man gett ut rapporten Ammatillisen koulutuksen tila ja tulevaisuus maaseutualueilla där man utifrån tre landskap (Södra Österbotten, Norra Österbotten och Norra Karelen) granskat nuläget och framtiden för landsbygdens yrkesutbildning.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 03/2018

Är det till fördel eller nackdel för en invandrande kvinna att bo på landet?

Enligt tre invandrande kvinnor är det både till fördel och nackdel att som kvinna från ett annat land, bo och verka på svenska landsbygder. För många landsbygder har behov av både människor och arbetskraft, vilket ger stora möjligheter för invandrade kvinnor att kunna leva ett jämställt och etablerat liv, samtidigt som det finns risk att som nyanländ kvinna bli mer isolerad i en landsbygd än i en stad, menar de. Men informationen om livet på Sveriges landsbygder kunde vara mycket bättre.

Lyssna på svenska Landsbygdsnätverkets podcast Landet om landsbygdens nyanlända kvinnor, där Valbone Shala, konsult inom integration och arbetsmarknadsfrågor och som driver Siljansnäs stugby, medverkar.

Fyrtionionde avsnittet, Hem till byn – om landsbygdens invandrade kvinnor, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 10/2017

Svenskt KaffeSnack under Landsbygdsparlamentet

Thomas Snellman var även efterfrågad under Landsbygdsparlamentet.
Foto: Ann-Sofi Backgren

I samband med Landsbygdsparlamentet den 1-3 september 2017 i Leppävirta, Norra Savolax hölls under den andra dagen ett svenskspråkigt drop-in temakafé med aktörer och inspiratörer från Svenskfinland. Ämnena som togs upp var integration och företagsamhet, samhälleligt företagande, samt REKO.

Nyfiken på integration och företagsamhet

Närpes stad står som ett gott exempel på en lyckad integration av arbetskraftinvandring. Sedan 1980-talet har man arbetat framgångsrikt med att integrera invandringen av arbetskraft, vilken till största delen utgörs av vietnameser och bosnier. Enligt stadsdirektören Hans-Erik Lindqvist är hela samhället med i integreringen, allt från dagis till skolor och företag. Flexibiliteten är a och o.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 08/2016

Projektet Lande-Bo hjälper byaföreningar i integrationsfrågor

FlyktingarGenom projektet Lande-Bo vill Aktion Österbotten rf hjälpa byaföreningar i integrationsfrågor. Enligt verksamhetsledaren för Aktion, Mathias Högbacka, ser man de nyanlända till regionen som en resurs som man vill ta till vara och integrera på bästa sätt. Invandrarna ska få hjälp att hitta en meningsfull sysselsättning, arbete och bostad, samt att man vill få med dem med i byaverksamheten. Invandrarna har även mycken kunskap som vi kanske inte har, och så behöver regionen mer arbetskraft i framtiden, vilket gör det viktigt att vi behåller dem här. Högbacka menar att de har idén om vad de vill att projektet ska genomföra, men i praktiken är det byborna själva som utvecklar modellerna, och därför är det viktigt att vi får med folk som vill fundera på de här frågorna. Det treåriga projektet är ämnat att dra i gång i september.

Uppgifterna är från webbplatsen svenska.yle.fi. Info om rekryteringen av projektledaren finns bl.a. i inlägget här under.