Kategorier
2019 Nyhetsbrev 16/2019

Närpes framgång kan visa väg för andra orter

Forskaren Michael Kull från Nordiska ministerrådets forskningscenter Nordregio har identifierat faktorer bakom 14 nordiska landsbygdsorters framgång, bland dem Närpes. Kull påpekar att de nordiska länderna verkar under ganska likadana samhällsramar och förutsättningar, men något har gjort just dessa orter framgångsrika, och det är faktorer han velat identifiera. Det finns en del sådana som är gemensamma för de framgångsrika orterna i studien, t.ex. en stark företagaranda och tillgång till service.

I tisdags (1.10) var så Kull i Närpes för att berätta om resultaten under ett seminarium. Han kunde då bland annat konstatera att Närpes ställning som inflyttningskommun befästs med färska siffror från Statistikcentralen, men liksom med övriga orter i undersökningen, är det inte den enda faktorn som står bakom framgången, utan det handlar om en kombination av flera olika saker.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 15/2019

Attraktiva landsbygdssamhällen och smart specialisering teman under Nordregio-seminarium i Närpes

Hur skapa attraktiva och framgångsrika landsbygdssamhällen och -miljöer? Nordregio presenterar sin senaste forskning på området, där Närpes är en av 14 utvalda orter i Norden som ingått i studien. Smart specialisering, som är dagens andra tema, handlar om att länder och regioner identifierar och väljer sina egna styrkor och inriktar framtida satsningar och investeringar på dem. Vad kan vi lära oss?Seminariet hålls 1 oktober kl. 13-16 i Frans Henriksson-salen, Mittistan-huset, Närpesvägen 16 C.

Program och länk till anmälan (anmäl senast 27.9) finns på webbplatsen obotnia.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 06/2019

Regional innovation handlar om människor – nya rapporter om digitalisering och smart specialisering från Nordregio

Nordregio har nyligen publicerat två rapporter om regional innovation – en som handlar om mänskliga element i digitaliseringen och en annan om genomförande av smart specialisering i Norden. En lyckad digitalisering inom offentliga sektorn handlar om människor, inte teknologi. Det förutsätter att människor är öppna för att lära sig något nytt. Så, sett på digitaliseringen ur människans perspektiv, hur ska processen styras, och var ligger den starkaste potentialen för digitalisering på regional nivå? Den andra rapporten från Nordregio om smart specialisering handlar om det nordiska innovationssystemet, dess likhet med smart specialisering och vad det här politiska verktyget kan bidra med beträffande Nordens möjligheter att behålla sin ledande ställning på innovationsområdet i framtiden.

Publikationerna Governing the digital transition in Nordic Regions: The human element och The status, characteristics and potential of smart specialisation in Nordic Regions finns på webbplatsen nordregio.org.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Behov av nya strategier för utvecklingen av landsbygden

Får (1)Sättet att förvalta vårt samhälle håller långsamt på att förändras. Försöket med ett samhällsavtal är ett tecken i tiden. Bakgrunden är helt enkelt den att det offentliga, stat och kommun, inte längre kan styra samhällsutvecklingen som man gjorde tidigare, varav orsakerna är många och delvis paradoxala. Vi har en globalisering, men även en individualisering. Medielandskapet är sig inte längre likt och den ekonomiska makten har stärkts på bekostnad av den offentliga, för att nämna några förändringar. Slutresultatet är att besluten om samhällsutvecklingen inte längre sker på samma sätt som tidigare, och så är aktörerna delvis andra. Det verkar som om man snabbare har reagerat på de här förändringarna, när det gäller utvecklingen av de urbaniserade samhällsstrukturerna, än när det gäller landsbygden, vilket knappast är överraskande i en tid av urbanisering och metropoltänkande.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 34/2015

”Världens tätast befolkade skog”

Sitkagran - kvistJag vaknade upp mitt i ett möte! Vi satt tillsammans med näringsministern och huvudstadsregionens ledning och diskuterade metropolområdets framtid och främjandet av Finlands konkurrenskraft. Hörde jag verkligen rätt? Finland är världens tätast befolkade skog!” Detta påstående kom från en stark aktör inom stadspolitiken, och det var en fin tanke som sätter perspektiv på vår situation. I en hård internationell konkurrens ter sig Finland som ett litet och glest befolkat land med bara 5,5 miljoner invånare. Ute i världen har många städer förorter och stadsdelar med en lika stor befolkning.  I Finland bor 69 procent av befolkningen inom stadsregionerna, 36 procent av dem bor inom metropolområdet.

Det nätverk som städerna i olika delar av landet bildar, är viktigt för oss för att vi ska kunna få fram varje regions starka sidor – ca 77 procent av arbetsplatserna, 90 procent av forsknings- och produktutvecklingsinsatserna och 100 procent av högskolorna finns inom stadsregioner. Ungefär 70 procent av företagens verksamhetsställen finns i städer, och om man räknar bort jordbrukets, skogsbrukets och fiskerinäringens verksamhetsställen, är andelen så stor som 86 procent. Stadsliknande områden utgör dock endast 5 procent av landets areal.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 42/2014

Innovationspolitiken bör även vara landsbygdsorienterad!

YTR - nya hemsidorLandsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) håller som bäst på och förnyar sina hemsidor. Under bloggsidan finns en text av specialsakkunnig Ann-Sofi Backgren på IDNET och innovationer på landsbygden. Här skriver Backgren bl.a. om att landsbygden har en potential som ännu långt är outnyttjad. Genom nya grepp och piloteringar kan olika aktörer på landsbygden genom sin verksamhet bidra till att testa nya koncept, vilket kan göras inom ramen för den platsbaserade politiken med fokus på innovationer, entreprenörskap och entreprenöriellt tänkande. Hela blogginlägget finns här under:

Innovationer på landsbygden?!

EU 2020-strategin har satt som mål att göra Europa mer konkurrenskraftig. Detta skall ske i form av bland annat smart specialisering, innovationer och kunnande. Även Nordiska Ministerrådet har i sin strategi lyft fram ”det innovativa Norden” som fokusområde.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 38/2014

Landsbygden äger också framtiden

843109_10152479100830004_321386251_o
Peter Backa

I uppbyggandet av en laddning av stadslandskapet tar man fasta på en gammal lokal kultur, en tradition eller t.o.m. en fördom, snyggar upp den och presenterar platsen som ett spännande ställe för den post-moderna, välbärgade människan att bo på, eller placera sitt kansli eller ateljé i. Därtill satsar man på att skapa kreativa hot-spots genom att få universitet och deras campus att ligga vägg i vägg med ateljéer och musikhus. På det här sättet vill stadsplanerarna skapa innovativa miljöer, som skapar något nytt, något som man i dag inte ännu vet vad det är. Man gör alltså en investering i det okända, man litar på att i dagens post-moderna samhälle kommer en dylik investering att löna sig, t.o.m. vara spjutsspetsen mot framtiden. På landsbygden stöder man också innovationer genom olika program, men det finns en uppenbar skillnad i strategi. Inom landsbygdsutvecklingen tänker man sig att innovationerna tas om hand, när de en gång gjorts av någon – i huvudsak är tankegången att man bara skördar det som spontant växer upp av sig själv. Bakom inställningen ligger en tanke om att framtiden nog tillhör staden, medan landsbygden äger det förgångna.