Forskaren Michael Kull från Nordiska ministerrådets forskningscenter Nordregio har identifierat faktorer bakom 14 nordiska landsbygdsorters framgång, bland dem Närpes. Kull påpekar att de nordiska länderna verkar under ganska likadana samhällsramar och förutsättningar, men något har gjort just dessa orter framgångsrika, och det är faktorer han velat identifiera. Det finns en del sådana som är gemensamma för de framgångsrika orterna i studien, t.ex. en stark företagaranda och tillgång till service.
I tisdags (1.10) var så Kull i Närpes för att berätta om resultaten under ett seminarium. Han kunde då bland annat konstatera att Närpes ställning som inflyttningskommun befästs med färska siffror från Statistikcentralen, men liksom med övriga orter i undersökningen, är det inte den enda faktorn som står bakom framgången, utan det handlar om en kombination av flera olika saker.
En specifik faktor för Närpes är arbetskraftsinvandringen, som också är den direkta orsaken till den positiva befolkningsutvecklingen. Ända sedan slutet av 1980-talet har Närpes en historia av invandring och institutionaliserad integration. Bakom en stor del av inflyttningen står näringslivet med växthusnäringen och metallbranschen i spetsen, där verkstadsföretagen exempelvis har aktivt rekryterat arbetskraft och samarbetat med lokala yrkesskolan, i dag YA. Integration, lokal yrkesutbildning och utvecklingen av specialnäringar är några faktorer bakom Närpes framgångar.
Växthusnäringen i Närpes är ett exempel på smart specialisering. I Enare, som är den andra finländska orten i studien, har man satsat på produkttest i kallt klimat, exempelvis för bilbranschen. Kull menar också att små orter kan samarbeta för att kunna producera fullödig service. Man behöver således inte nödvändigtvis slå ihop kommuner. Till orternas framgång bidrar även god utbildning på nära håll, samt ett gott utbud vad gäller fritidsaktiviteter, idrott och kultur.
Det finns givetvis också utmaningar även för dessa orter, som exempelvis vägunderhåll i Närpes. På orten finns också en känsla av att man ligger avsides ur Helsingfors och Bryssels perspektiv, medan en annan problematik är att det finns få jobb för högutbildade unga. Å andra sidan går vi, enligt Kull, mot ett samhälle där fysisk placering spelar mindre roll.
Uppgifterna är från en artikel, skriven av Tom Forsman, i Vasabladet (3.10).
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 