Hur borde landskapen och landskapspolitiken utvecklas? – Svara på landskapsenkäterna!

Miljöministeriets mål är att under 2023 börja bereda strategiska riktlinjer för skötseln, skyddet och planeringen av landskap. Forskarna vid Finlands miljöcentral samlar in information till stöd för beredningen av riktlinjerna med hjälp av två enkäter som genomförs i december–januari. Båda enkäterna genomförs i samarbete med miljöministeriet och är öppna till den 31 januari.

Den öppna enkäten riktar sig till alla som är intresserade av våra landskap och dess syfte är att utreda vad som är viktigt för befolkningen, i synnerhet i vardagliga landskap, samt vilken typ av deltagande och påverkan i anslutning till landskapen som kan intressera. Med enkäten vill forskarna också utreda vad befolkningen är nöjd med och vad som eventuellt oroar i fråga om landskapens framtid.

I dag firas internationella landskapsdagen

Den internationella landskapsdagen firas onsdagen den 20 oktober. Europarådets landskapskonvention som ligger bakom dagen uppmuntrar alla att vara med och iaktta landskapen och delta i beslutsfattandet kring dem. För att fira landskapsdagen ordnas kampanjer, tävlingar och ledda landskapspromenader som erbjuder många möjligheter att bekanta sig med landskapen ur nya perspektiv.

Läs mer på webbplatsen ym.fi.

Finland är lantligt – en TV-serie om landsbygdens djupaste väsen

Är konfrontationen mellan städer och landsbygder redan historia? Är talen om landsbygdens undergång förhastat? Är en lantlig barndom ett oskyldigt mjölkdrickande? Hurdan är längtan efter dagens landsbygd? Ska Finland ”brandas” som landsbygd? Journalisten Olavi Seppänen, en fullfjädrad ung stadsbo som tillbringade sina barndoms somrar på landet, lär sig känna landsbygdens djupaste väsen. Serien på åtta finskspråkiga avsnitt berättar om landsbygdens, landskapens och det lantligas inverkan på Finland och finskheten. Lantlighetens väsen betraktas av bl.a. skådespelaren Jussi Vatanen, riksdagsledamoten Bella Forsgrén, historikern Kati Katajisto, kreativa chefen Jani Halme och Maustetytöt.

Avsnitten finns att ses på webbplatsen areena.yle.fi.

Den elektroniska byaplanen ligger inte och samlar damm

En byaplan i elektronisk form ligger inte och samlar damm i någon låda, utan är lätt att uppdatera och tillgänglig för alla. Då informationen är lättillgänglig, är det lättare att införliva byaplanerna i kommunens planeringsprocess. På samma gång ger den digitala formen fördelar för byarna, emedan den digitala planen även kan användas för att presentera byn för finansiären eller för nya invånare.

Aktiva byar är viktiga kumpaner för kommunerna och landskapen, när det gäller att upprätthålla invånarnas trivsel och vara garant för servicen och en flexibel vardag. Det är inte obligatoriskt att göra upp en byaplan, men för en aktiv by är det lättare att verka, då de gemensamma målen och insatserna tillsammans har gåtts igenom.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten Heli Walls är Leader-ombudsman på Finlands Byar rf.

Landsbygdens tillväxt- och SOTE-tjänster förnyas med landskapet – men inte av sig själv

Ett nytt landskap är en ny aktör i jämförelse med nuvarande landskap. Lagarna kommer att dra upp ramarna för arbetet, men organiserandet av uppgifterna och servicen utgår ifrån landskapets egna utgångspunkter, även med tanke på landsbygdens tillväxt- och SOTE-tjänster. Partnerskap behövs, så istället för att välja sida bör man hitta varandra. Makt för med sig ansvar, bra verksamhet, livskraft och attraktivitet, konstaterades på seminariet Maaseutu näkyväksi (1.6).

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Sami Tantarimäki är planerare på Brahea Centrum vid Åbo universitet.

Växande skillnader i utbildningsutbudet påverkar utvecklingen av regionernas livskraft

Genomförandet av yrkesutbildningen har under 2000-talet genomgått förändringar, vilka har t.ex. varit minskande finansiering och koncentrering av utbildningen till större enheter. Om detta fortgår, kan utvecklingen fördjupa regionala skillnader inom landskapen och mellan olika landskap. Nationella och regionala utbildningspolitiska beslut återspeglar även starkt landsbygdens utbildningsmöjligheter och tillgången på kunnig arbetskraft. Inom MANE:s nätverk för kompetens och sysselsättning (Osaaminen ja työllisyys) har man gett ut rapporten Ammatillisen koulutuksen tila ja tulevaisuus maaseutualueilla där man utifrån tre landskap (Södra Österbotten, Norra Österbotten och Norra Karelen) granskat nuläget och framtiden för landsbygdens yrkesutbildning.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Urbanisering ”förvildar” det finländska landskapet

Skogsren i Högholmens djurpark i Helsingfors Bildkälla: Av Uusijani – Eget arbete, CC0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=11256656

Det pågår en förvildning av det finländska landskapet, hävdar vildmarksguiden Mattias Kanckos i Pedersöre. På en och samma dag har han sett spår av varg, järv, lo och skogsren, och skulle någon ha påstått det för 20 år sedan, så hade han inte trott det. Kanckos menar att det är en följd av urbaniseringen. Folk flyttar in till städerna och ödegårdarna på landsbygden har blivit fler. Rovdjuren i sin tur ökar tack vare fredning. I spåren på skogsrenen följer varg och järv och alla är skyddsvärda.

Senaste inslaget är skogsrenen som vandrat från Perho, där några djur föddes upp i en inhägnad på 1980-talet och sedan släpptes ut i det fria. Före utplanteringen återstod endast spillror av stammen i ryska Karelen och lite på den finländska sidan om gränsen. Enligt Kanckos finns det även planer på att släppa lös skogsren i Lauhavuori nationalpark i Södra Österbotten.

Utbildning för byaföreningsmänniskor

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf och de regionala byaföreningarna ordnar i samarbete med Landsbygdens bildnings- och kulturförbund (Maaseudun Sivistysliitto MSL), samt Keskitien Tukisäätiö byautbildning under åren 2015-2018. Med hjälp av Keskitien Tukisäätiös allmänna understöd kan man årligen arrangera minst 19 utbildningstillfällen på landskapsnivå.

Utbildningen riktar in sig på sådan byaverksamhet där den mest effektivt aktiverar invånarna, och där även stiftelsens ändamålsparagraf beaktas på det mest verkningsfulla sättet. En sådan här punkt är utbildningen av byaföreningarnas nya aktörer.

Höstens utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten hålls i Tammerfors

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf ordnar höstens nationella utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten, Kylätoiminnan valtakunnalliset koulutus- ja neuvottelupäivät, 15-16.12 på Hotell Cumulus Koskikatu i Tammerfors. Dagarna är ämnade för alla byaombud, oberoende av verksamhetsområdets storlek och lönegivare (regionala, subregionala och kommunvisa), samt för motsvarande föreningars förtroendemän och andra tjänstemän. De regionala byaföreningarna bedes före konferensdagarna, dock senast 8.12, skriftligen svara på följande frågor (sänds till marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi):

Gröna året – ett temaår för trivsammare livsmiljö

Landskapsvård i Skärgårdshavets nationalpark. Foto: © Tapio Heikkilä

Miljöministeriet har utlyst ett temaår, Gröna året, i syfte att inspirera enskilda människor, sammanslutningar, organisationer och företag att verka för en bättre och trivsammare livsmiljö. Året kan uppmärksammas på många sätt, exempelvis genom talkon, planteringsjippon, pop up-parker, stadsodlingar eller parkvandringar. Evenemangen ordnas i parker och trädgårdar, på torg, i seminariesalar och i andra kulturmiljöer.

”Underhållet av landsbygdslandskap förutsätter framför allt ett lönsamt jordbruk och aktivt landsbygdsföretagande. En lyckad planläggning är viktig med tanke på kulturmiljön och de urbana landskapen. Stadsplaneringen bör ta hänsyn till att det finns tillräcklig rymd och grönområden som är viktiga för invånarna”, uppmanade jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen när han (10.2) öppnade det riksomfattande Gröna året 2016 i Jyväskylä. Huvudtemat för året är Hållbart finländskt landskap, och underteman bl.a. stadsodling och närproducerad mat.

”Vi har framgång tillsammans eller så har vi ingen framgång alls” – professor Katajamäki i sin sista kolumn i Vasabladet

Hannu Katajamäki

Hannu Katajamäki går i pension under detta år och tycker att det nu är läge att skriva sin sista kolumn i Vasabladet. Under sina nästan 15 år som kolumnist har Katajamäki skrivit bl.a. om hur viktigt samarbetet över språkgränsen är, om små lokala samhällen och om deras betydelse för ”lyckans geografi”. Han har skrivit att det finns alternativ till stordriftens och centraliseringens ideologi, om närhetens ekonomi och småskalighetens skönhet. Han har skrivit för små skolor och bibliotek.

Katajamäki har skrivit att det på medborgarnivån inte finns en abstrakt makroverklighet och tomma fraser, utan en vardag med sorger och drömmar. Lyckans betingelser baserar sig på en geografisk varierande och brokig mikroverklighet, där förutsättningarna för ett gott liv är platsbaserade.

LOKAALI – kom, se och upplev superveckoslutet i Brahestad

I år hålls LOKAALI – Paikallistoimijoiden valtakunnallisen juhlaseminaari (LOKAALI – De lokala aktörernas nationella festseminarium) den 4-6 september i Brahestad. LOKAALI är ämnad för alla aktörer på landsbygden och ute i byarna. Samtidigt hålls landskapens och Brahestads byars byadagar. LOKAALI-dagarna är även fyllda med flera andra höjdartilldragelser, bl.a. offentliggörs Årets by på riksplanet, samt andra årliga utmärkelser för lokal verksamhet. Alltså det utlovas ett givande superveckoslut för hela familjen.

Uppgifterna är från webbplatsen kylatoiminta.fi med länk till programmet. Uppdateringar kan följas på Facebook.

Hur blir landskapet energisjälvförsörjande? – exkursion till Norra Karelen

Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) temanätverk för Ekosystemtjänster och Pielisen Karjalan Kehittämiskeskus PIKES Oy:n Teolliset Symbioosit-projektet inbjuder dig till Joensuu 12.3 för att ta del av erfarenheter vid ökad energisjälvförsörjning. Under exkursionen presenteras Norra Karelens vision om ett oljefritt landskap. Deltagandet är begränsat och platserna fylls enligt den ordning anmälningarna kommer in.

Mer info, program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 3.3) finns (på finska) på webbplatsen lahienergia.org.

Organiserad och yrkesmässig verksamhet i byarna

Sisbacka i Nederpurmo
Foto: Håkan Sandberg

”I vår by hade verksamheten avtagit under många år, tills Tavastlands byaombud Elina Leppänen tog kontakt och vi tillsammans började göra upp en byaplan. Med hjälp av planen fick vi igång projektverksamheten och nu kan vi dra nytta av EU-pengar för att användas i vår egen by”, kommenterar Anu Maununen, ordförande i byaföreningen i Eteläistenkylä. Byn är en typisk finländsk by, där byaverksamheten aktiverar människorna att komma med. De aktiva byarna är organiserade genom byaföreningar, ofta med hjälp av byaombud som är verksamma i alla Finlands landskap, och allt oftare i ekonomiska regioner och kommuner. De befrämjar och hjälper byarna att få igång verksamheten, samt stöder och hjälper i vardagen och i projektverksamhetens krokiga vägar. Byaombuden förmedlar möjligheterna och nationell information på ort och ställe, samt är verkligen en viktig länk till både byarna och den offentliga makten.

Kosläpp och betessläpp

Foto: Mia Wikström

För tredje gången ordnas kosläpp i västra Nyland i samarbete mellan Valio, andelslaget Länsi-Maito, Nylands svenska producentförbund NSP rf, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf och Nylands Svenska Lantbrukssällskap. Kosläppet ordnas på Johan Wasströms mjölkgård Bryggars i Svartå, Raseborg lördagen den 10 maj kl. 10-13. Samtidigt som korna släpps ut på bete, får besökarna en god inblick i den trygga inhemska matens väg från jord till bord, samt arbetet på gården. Besökarna får bekanta sig med mjölkproduktionen, djuren, ladugården och mjölkningsrobotarna, medan arrangörerna på plats informerar om mjölkproduktion och djurens välmående. Som övrigt program finns jordnära aktiviteter för stora och små, samt möjlighet att bekanta sig med maskiner på gården.