Enligt Göran Östberg, som håller i trådarna för Vaseks projekt Cirkulär ekonomi i Korsholm, är den största utmaningen när man talar om cirkulär ekonomi, den att vi människor anser att vi redan gör allt så bra. Att vi tar hand om vårt avfall, vilket räcker. Men cirkulär ekonomi ska inte producera något avfall alls. Okunskap är också en orsak, människor vet inte vad cirkulär ekonomi är. Östberg är ändå optimistisk och menar att vi har alla chanser att bli världsledande inom cirkulär ekonomi. Genom projektet har Vasatrakten tagit ett steg från den linjära slit- och slängekonomin, mot det mer hållbara.
Kategori: Nyhetsbrev 19/2018
För kommande EU-finansieringsperiod är rentav 40 procent av CAP-miljarderna bundna till bekämpning av klimatförändringen eller anpassning till den. Hur det här görs, är upp till stor del för medlemsländerna att avgöra, för EU-kommissionens styrning i nationella CAP-strategier minskar.
Klimatförändringen förorsakar mångaslags utmaningar, även för vår landsbygd här i norr. Senaste år var sällsynt kall och fuktig, det här året hett och torrt. Skördeförluster uppstod från båda. Men förutom utsattheten så spelar landsbygden en stor roll vid klimatförändringen.
Genom Leader-stöd kan vi varken bygga bostadshus eller direkt skapa permanenta jobb. Det vi kan är att stärka lokalgemenskapen genom en trevligare levnadsmiljö, bättre utbud på evenemang, en förbättrad gemensam infrastruktur och ett rikare kulturliv. Den stora frågan är, att kan vi med dessa åtgärder vända avfolkningstrenden?
Jag tror allt mer att vi har en nyckelroll i detta, men vi är förstås en del av ett mycket större spel. Vi kommer in med att ge möjligheter till upplevelser, om ortsborna själva kavlar upp ärmarna för att få utveckling till stånd. Lokalsamhället och gemenskapskänslans betydelse är ytterst viktig då det kommer till att locka inflyttare. För det kan vara en liten detalj som påverkar om en familj flyttar in till kommun X som erbjuder förmånliga naturnära tomter eller till kommun Y som erbjuder boende i naturnära förhållanden.
Kultur hamnar på delad första plats tillsammans med service när det pratas om vad som är grundläggande för bra landsbygdsutveckling. Mycket tyder också på att en bygd behöver ett kulturliv för att leva och må bra. I det här avsnittet av podden Landet diskuterar två kulturaktivister om kulturens roll på landsbygden – Stina Nilss, KulturUngdom och Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Unga i Landsbygdsutveckling, samt Tomas Håkki Eriksson, kulturaktivist och glesbygdsentreprenör.
Sjuttionde avsnittet, Spela en avgörande roll – om kultur och landsbygder, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.
Utvärderingen av skärgårdspolitiken som beställts av jord- och skogsbruksministeriet är färdig. Målet för utvärderingsrapporten är att bidra till att genomföra det gällande nationella skärgårdsprogrammet och lägga en grund för beredning av framtida perioder och program. Ett ytterligare mål är att ta fram synpunkter på hur skärgårdspolitiken borde utvecklas i framtiden. Man förväntar sig att skärgårdspolitiken förnyar sig och positionerar sig visavi andra centrala politikområden.
Enligt utvärderingen ska skärgårdstilläggen i fortsättningen fastställas med hjälp av en tydlig indikator som bygger på antalet svagheter i skärgårdsförhållandena, samt på antalet personer som bor i skärgården. Vad gäller öronmärkning av skärgårdstilläggen, som skärgårdsborna hade önskat, sägs det i utvärderingen att detta inte är motiverat. Kommunerna ska dock förbättra transparensen när det gäller användningen av skärgårdstilläggen.
Regionernas livskraft är relaterat till deras förnyelseförmåga och till deras livskraftiga företag. Livskraften grundar sig på den dragningskraft som regioner och orter lockar nya invånare och företag med. Det avgörande är inställningen och hur regionerna förmår svara mot servicen, företagsverksamheten och samhällenas utveckling och förnyelse. Optisk fiber är en viktig dragningsfaktor för både nya invånare och företag.
Digitaliseringen framskrider oundvikligen. Enligt forskningsresultat från Östra Finlands universitet har fiberanslutning varit en avgörande inverkan i valet av placeringsort för vart fjärde företag och för grundandet av vart femte företag. Dessutom är optisk fibernätverk en viktig faktor i valet av fritidsbostadens ort. Forskningsresultaten visar sålunda att fiber är en central dragningsfaktor, som det skulle löna sig för kommunen att även utnyttja i marknadsföringen. Men innan dess, ska förstås den optiska fibern vara nedgrävd och tillgänglig för både företagen och invånarna.
Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Marianne Selkäinaho är landsbygdsöverinspektör på jord- och skogsbruksministeriet.
I Finland finns två riktningar inom landsbygdsforskning. Den ena är agrikultur-forstvetenskapliga traditionen, som är gammal och orubblig, medan samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning är den andra och vars volym är betydligt mindre än den agrikultur-forstvetenskapliga. Inom den samhällsvetenskapliga granskas landsbygden som helhet. I centrum är nytt företagande på landsbygden, landsbygden som boendeplats, organisering av servicen, landsbygdspolitik, landsbygdens historiska utvecklingsprocesser, landsbygdens miljöfrågor, samt landsbygdens medborgarverksamhet och nya direkta påverkansformer.
I början av 2000-talet infördes bland universiteten ett tiotal professurer inom samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning. Numera är de mindre till antalet, för universiteten har inte beviljat alla en fortsättning.
Landsbygdspolitiska rådets nätverk och sekretariat ordnade ”grötbar” (puurobaari) 8.11 för riksdagsledamöter, deras assistenter samt andra ”viktiga” personer. Det var många som deltog i en mångsidig diskussion – den var så mångsidig att man under några timmar hann gå igenom landsbygdens många sidor. Vid bordet för Landsbygdspolitiska rådets temanätverk för medborgarverksamhet och välmående (där även SYTY ingår) diskuterades bl.a. vardagens trygghet och landsbygdens attraktion. Ämnenas brokighet var stor, men de klart flesta deltagarna talade om landsbygdens gemenskap, fast egentligen om gemenskap i ett bredare perspektiv, för diskussionen utvidgades från landsbygden till alla områden. I Ann-Sofi Backgrens (IDNET) grupp var fokus på bristen på arbetskraft på landsbygden och möjliga åtgärder.
Läs mer på (finska) webbplatsen kylatoiminta.fi vad SYTY:s informatör Sofia Tuisku skrivit om evenemanget. Se även Backgrens inlägg på Facebook.
Kategorier
Färskt nyhetsbrev från SILMU
Utvecklingsföreningen SILMU rf har utkommit med ett nytt nyhetsbrev som innehåller följande: SILMU har öppet hus 29.11 kl. 14-18, en nyländsk utvecklingsgrupp för organisationer har utsetts, samt att det hålls infokvällar om projektet Me Miehet i Mäntsälä och Lovisa.
SILMU rf:s nyhetsbrev November 2018 finns att läsas på webbplatsen silmu.creamailer.fi.
S
uomen Kylät ry (SYTY) – Finlands Byar rf ordnar nationella utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten, Kylätoiminnan valtakunnalliset koulutus- ja neuvottelupäivät, 13-14.12 på Hotell Scandic Koskipuisto, Koskikatu 5, 33100 Tammerfors. Dagarna är ämnade för alla byaombud, oberoende av finansiär och verksamhetsområdets storlek (regionala, subregionala och kommunvisa), samt för motsvarande föreningars ordförande, andra förtroendemän och tjänstemän.
Anmälningsuppgifter (anmälan är bindande och ska göras senast 27.11) finns på webbadressen bit.ly. För den som vill ha rum på Hotell Scandic, lönar det sig att göra anmälan tidigare, för de reserverade rummen ges enligt den ordning anmälningarna kommer in. Klicka för info och program.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 