Kategorier
2021 Nyhetsbrev 08/2021

Öppen ansökan för nationella landsbygdsprojekt – idéer söks för tre teman

Ordet projektIdésökandet för landsbygdsfondens nationella landsbygdsprojekt är öppnad. Teman i sökningen är landsbygdsboende, ägar- och generationsskiften för företag på landsbygden, samt ett livsmedelssystem med låga koldioxidutsläpp. Stödberättigade projekt kommer bland annat att främja platsoberoende arbete, stärka koldioxidsnåla lösningar för livsmedelssystemet och främja en varaktighet för arbeten på landsbygden genom generationsväxlingar.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutu.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 08/2020

Landsbygden, byarna och flerplatsboende är den nya megatrenden

Den globala coronakrisen har för alltid förändrat våra sätt och vanor. Vi har blivit tvungna att begränsa vår rörlighet och undvika möten med andra människor. I byarna har vi tillsammans ordnat med hjälp för riskgrupper, t.ex. för butiksärenden och för uträttande av andra ärenden. Under krisen är det viktigt att gynna lokala produkter och tjänster. Vi har möjlighet att stöda företagen under denna svåra tid genom att nyttja deras tjänster och köpa deras produkter.

Enligt en Yle enkät är det vanligaste drömhemmet för finländarna beläget på landsbygden. Upp till en miljon finländare överväger seriöst att flytta till landet enligt en färsk undersökning av tidningen Maaseudun Tulevaisuus.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 17/2018

Ödemarksbruket bör tas in i de nationella programmen – parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden

Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden föreslår att det eftersatta underhållet av den byggda infrastrukturen i nationalparker, strövområden och mångbruksskogar ska omfattas av de kommande regeringarnas budgetar, oberoende av regeringsbasen. Vid fördelningen av stöden ska behoven i glesbygden beaktas.

Arbetsgruppen vill lyfta vildmarksturismen till internationell nivå som en del av Visit Finlands verksamhet, och föreslår att det utarbetas ett temaprogram för vildmarksturism, införs en modell för tillståndskvoter på Forststyrelsens marker, samt genomförs en utredning om möjligheten att inrätta vildmarkshotell i ödemarksområden och i nationalparker eller i närheten av sådana. Arbetsgruppen anser också att det behövs ett långsiktigt nationellt program för att främja livsmedelsexporten. Ur glesbygdsperspektiv är det särskilt viktigt att utveckla exporten av vilt och vild mat från naturen.

Läs mer i pressmeddelandet på webbplatsen mmm.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 08/2018

Stad och land – vem är beroende av vem?

Flyttningsrörelserna går som bekant mot storstäderna och trenden är global, samtidigt som glesbygden utmålas som förlorare. Vi bör dock inse att glesbygden levererar mycket av det som staden tar för givet – merparten av livsmedels- och råvaruproduktionen samt sådana erfarenheter som inte existerar i storstaden. En storstad är starkt beroende av sin omgivning och det konstanta tillflödet av material, varor och energi, så om tillflödet stannar, lamslås staden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 06/2018

Snillen spekulerar om framtidens jordbruks- och landsbygdspolitik

Med hjälp av tre experter gör podden Landet ett försök att tolka signalerna om EU:s nya jordbruks- och landsbygdspolitik. I ett meddelande från EU-kommissionen presenterades i november i fjol strategier om framtidens livsmedel och jordbruk. Vad stod det i meddelandet? Hur ser framtiden ut för Sveriges landsbygder? Medverkande är Sofia Björnsson, expert på jordbrukspolitik och landsbygdsutveckling hos LRF och ordförande för Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Gröna näringar, Harald Svensson, ordförande Landsbygdsnätverket och ställföreträdande generaldirektör Jordbruksverket, samt Staffan Nilsson, ordförande i Hela Sverige ska Leva.

Femtioandra avsnittet, Viktigt meddelande – EU:s nya jordbruks- och landsbygdspolitik CAP, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 42/2015

”Tillsammans har vi gjort en liten närmatsrevolution” – Thomas Snellman under REKO-sammankomst

GrönsakerÖkningen av antalet REKO-ringar har varit hisnande: i fjol vid det här laget fanns det 17 ringar och medlemsantalet var ca 8000. Nu finns det ca 100 ringar och ett medlemsantal på ca 100 000, och nya ringar grundas hela tiden. Enligt idéens upphovsman Thomas Snellmans beräkningar var fjolårets omsättning ca en miljon euro och i år möjligen ca 8 miljoner. ”Tillsammans har vi gjort en liten närmatsrevolution”, konstaterade Snellman i öppningsanförandet under sammanträdet för REKO-ringarnas administratörer i Seinäjoki 14.11.

Läs mer i Aitojamakuja.fi/Äktasmak.fi:s nyhetsbrev November/2015, som även innehåller information om infotillfällen för HoReCa-aktörer och livsmedelsföretagare under nästa år, samt Bröd och närmat-branschdagen i Helsingfors 8.12.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 40/2015

Branschdagen för bröd och närmat hålls i Helsingfors

Bröd och närmat-branschdagen 8.12.2015Bröd och närmat-branschdagen, som hålls 8.12 kl. 9-16 i Ständerhuset i Helsingfors, har två teman: på förmiddagen allmänt om närmatsbranschen och på eftermiddagen läget inom livsmedelsbranschen, särskilt ur bageribranschens perspektiv. Under förmiddagens närmatsforum behandlas bl.a. den nordiska matens styrkor, avlägsnande av normer, samt försäljningskanaler. De här olika infallsvinklarna ger vägledning för tillväxt inom närmatsbranschen. Under eftermiddagen offentliggörs Bageriindustrins branschrapport och livsmedelsbranschens barometer för små och medelstora företag. Dessutom får man höra företagarens, samt Bageriförbundets tankar om branschens utmaningar och möjligheter.

Mer info med länkar till program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 1.12) finns på webbplatsen aitojamakuja.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 38/2015

Nio landsbygdsprojektidéer vidare i den landsomfattande idéefterlysningen

Landsbygdsnätverket - logo (1)Efterlysningen av idéer till landsomfattande landsbygdsprojekt inom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 resulterade i sammanlagt 55 projektidéer. Av de här idéerna gällde 20 temaområdet Att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft och utveckla exportmöjligheter och 35 temaområdet Digitalisering i utveckling av tjänster och företagsverksamhet. Bedömningsgruppen valde ut nio idéer till fortsatt beredning och för den egentliga projektansökan. För dessa projekt kommer det att användas uppskattningsvis 1,5 miljoner euro av 2016 års anslag. Idéerna som går vidare är:

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 34/2015

”Världens tätast befolkade skog”

Sitkagran - kvistJag vaknade upp mitt i ett möte! Vi satt tillsammans med näringsministern och huvudstadsregionens ledning och diskuterade metropolområdets framtid och främjandet av Finlands konkurrenskraft. Hörde jag verkligen rätt? Finland är världens tätast befolkade skog!” Detta påstående kom från en stark aktör inom stadspolitiken, och det var en fin tanke som sätter perspektiv på vår situation. I en hård internationell konkurrens ter sig Finland som ett litet och glest befolkat land med bara 5,5 miljoner invånare. Ute i världen har många städer förorter och stadsdelar med en lika stor befolkning.  I Finland bor 69 procent av befolkningen inom stadsregionerna, 36 procent av dem bor inom metropolområdet.

Det nätverk som städerna i olika delar av landet bildar, är viktigt för oss för att vi ska kunna få fram varje regions starka sidor – ca 77 procent av arbetsplatserna, 90 procent av forsknings- och produktutvecklingsinsatserna och 100 procent av högskolorna finns inom stadsregioner. Ungefär 70 procent av företagens verksamhetsställen finns i städer, och om man räknar bort jordbrukets, skogsbrukets och fiskerinäringens verksamhetsställen, är andelen så stor som 86 procent. Stadsliknande områden utgör dock endast 5 procent av landets areal.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 31/2015

Efterlysning av nationella projektidéer inom landsbygdsprogrammet

Landsbygdsnätverket - logo (2)Avsikten med de nationella projekten är att rikta projektfinansieringen inom landsbygdsprogrammet till sådana projekt som förbättrar resultatet och effektiviserar genomförandet av programmet. Målet är även att komplettera och stöda det regionala utvecklingsarbetet och den regionala projektverksamheten. I denna ansökningsomgång efterlyses projekt som finansieras år 2016. I ansökningsförfarandet efterlyses projektidéer som tar sikte på att utveckla landsbygden och som lämpar sig för nationell projektfinansiering, denna gång med två temaområden:

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 28/2015

Framgångssagan för REKO-ringar bara fortsätter

Tomater (3)I dag får ingen lön från själva REKO-rörelsen, inte ens grundaren Thomas Snellman. Han har i år fått priset Årets Närmatsgärning på 2 000 euro, det är allt. REKO-rörelsen har nämligen inga mellanhänder, inga anställda, ingen organisation, inte ens en gemensam logo. Handeln går till så att varje ort har en egen Facebook-grupp där producenterna erbjuder sina livsmedel och konsumenterna beställer det de vill köpa. Handeln sker på överenskommen plats och tid, och eftersom varorna beställs på förhand kan svinnet minimeras – inga långa kontrakt, ingen bindning.

Snellman är glad så länge REKO klarar sig utan organisation, för han vill helst att det ska vara gratis för alla. Tanken är att ingen ska behöva lägga ut pengar för själva konceptet, för om man grundar en organisation, faller den biten bort. Men det kan ändå bli så att något sammanlänkande system behövs, eftersom REKO växer enormt snabbt. Snellman hoppas då att det blir en externt finansierad grupp som tar ansvar.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 25/2015

Närmatsprogrammet framskrider i god ordning visar halvtidsrapport

Woman with Basket of FoodI maj 2013 fattade statsrådet ett principbeslut om ett program för utveckling av närmat. På två år har samarbetet mellan dem som arbetar inom närmatssektorn intensifierats, vilket har ökat uppskattningen för livsmedel och för hela livsmedelskedjan. Målen för närmatsprogrammet är fortfarande aktuella och så välformulerade, att programmet inte behöver omarbetas, vilket framgår av en mellanrapport som jord- och skogsbruksministeriet har beställt av ett utomstående FoU-företag. Enligt utvärderingen, som utfördes av TK-Eval, har programmet gett hela närmatssektorn så tydliga mål, att det har varit lätt att förankra programmet i landskapen. I praktiken har programmet utgjort ett nyttigt stöd för regionala utvecklingsåtgärder, för projekt finansierade med programmedel har varit till stor hjälp vid produktionen av närmat och i annan verksamhet som rör närproducerade livsmedel. Likaledes är det viktigt att statsmakten har åtagit sig att utveckla närmatstemat på ett långsiktigt sätt.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 12/2015

Bättre landsbygd med utvecklingsprogram

Årsrapporten Manner-Suomen maaseudun kehittämisohjelman 2007-2013 vuoden 2013 vuosikertomusEn livskraftig landsbygd är beroende av aktiva invånare, mångsidig företagsamhet och utbudet av service. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland har under åren 2007-2013 erbjudit hjälp till landsbygdsreformister. Med hjälp av medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), staten, kommuner och privata finansiärer har man förbättrat företagarnas förutsättningar, samt sysselsättning, reformerat livsmedelsproduktion och utvecklat tjänster. Programmet har bidragit till att skapa eller bevara 75 000 arbetstillfällen. Av dessa är 4 220 nya arbetsplatser, resten är bevarade arbetsplatser och platser som uppstått under projekt- eller investeringstiden. På kärnlandsbygden och den stadsnära landsbygden har arbetslösheten rentav legat under landets medeltal.

På glesbygden har företagsstödens häveffekt varit synnerligen stor. Det allmänt svagare ekonomiska läget har minskat efterfrågan på företagsstöd. Landsbygdsföretag ser dock inte ut att vara lika känsliga mot ekonomiska förändringar som andra företag.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 44/2014

Målet en stark landsbygdspolitik – YTR:s ordförande Husu-Kallio

YTR - nya hemsidor, bildJaana Husu-Kallio, kanslichef på jord- och skogsbruksministeriet samt ordförande för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR), skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att Finland behöver en livskraftig landsbygd. Landsbygdens resurser, inklusive den kompetenta arbetskraften, påverkar landets konkurrenskraft under kommande år. Men landsbygden behöver också förespråkare. Det behövs en systematisk politik för att kunna upprätthålla och främja företagandet och servicen. Det behövs även en landsbygdspolitisk redogörelse för varje regeringsperiod. Hela blogginlägget finns här under:

Stark landsbygdspolitik som mål

Finland behöver en livskraftig landsbygd. Den utgör en unik resurs som förenar möjligheterna till en mångsidig näringsverksamhet och naturen som betyder så mycket för oss och som vi hämtar nya krafter ifrån. Råvarorna för livsmedelsproduktionen och bioekonomin växer på landsbygden där de också till största delen bearbetas.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 40/2014

Hållbara livsmedel tema i svenska Landsbygdsnätverkets senaste nyhetsbrev

Svenska Landsbygdsnätverkets nyhetsbrev nr 2-2014 (nya Landsbygdsnätverket)Det nya svenska Landsbygdsnätverkets andra nyhetsbrev har temat Hållbara livsmedel. Det fokuserar på mat och hur det förenar dem i nätverket. Intresset för mat är stort och att handla med omsorg om djuren och miljön, är något som man på Landsbygdsnätverket arbetat med intensivt under året. I nyhetsbrevet kan man också bl.a. läsa om det transnationella Leader-projektet Local Food for Local Development, samordningsgruppen för Lokalt ledd utveckling genom Leader-metoden jobbar vidare med förberedelserna inför nya perioden och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht som ger sin syn på Matlandet och livsmedelsstrategin.

Nyhetsbrevet (nr 2/2014) finns som länk på Landsbygdsnätverkets hemsida.