Har landsbygden blivit en belastning?

Slum i Quito, Ecuador

Slum i Quito, Ecuador

I praktiken är en stor del av den urbanisering som präglar hela jorden en expansion av slumområden. I en dokumentär besöks Mumbai i Indien, där slumområden har brett ut sig på ett område lika stort som London. När dokumentären gjordes bodde det 12 miljoner människor i staden, och av dem 60 procent i slummen. Staden växer i en otrolig takt, och väntas om några tiotals år bli den största staden i världen.

I en annan dokumentär diskuteras relationen mellan stad och landsbygd i dagens Finland, där en ekonom som numera är politiker intervjuades. Han konstaterade att vi helt enkelt får ge upp landsbygden. Utvecklingen ser sådan ut att det är mest effektivt att bo i städer, medan lönsamma produktionsenheter kan av nödtvång finnas kvar på landet. Men det är inte där människor ska bo. Men hur ska då folk ha råd att bo i staden? Här svarar ekonomen att det är viktigt att ha en fungerande kollektivtrafik, så att serveringspersonal, städare och andra som inte har så höga löner kan bo ute i förorten. En av Finlands mest kända ekonomers vision om hur Finland bör se ut för att vara ”hållbart”, är således att släppa taget om landsbygden. Vänj er vid tanken att en stad klyvs i människor som utgör dess kärna och människor som servar och lever i periferin.

Det kan börja tyckas att relationen mellan stad och land, hur och var vi bor, är ett av de mest slående sätten att greppa vårt ekonomiska system, som präglas av den ständiga jakten på vinster. Kapital flyttas dit där avkastning finns, nya investeringsmöjligheter förutsätter rumsliga förändringar och omstruktureringar (att massvis med människor ibland måste förflyttas är ett symptom).

Urbanisering är inte bara framväxten av städer, utan en förändring av områden och relationer på en mängd andra sätt. En del geografer har börjat tala om ”utvidgad urbanisering” för att greppa hur framväxten av det urbana inte begränsar sig specifikt till städer, utan utvidgad urbanisering är att uppmärksamma hur geografi hänger ihop med (utvinnandet av) naturresurser, arbetskraft, markanvändning och polarisering mellan periferi och centrum – hur beroendeförhållanden växter fram. Urbanhistorikern Håkan Forsell skriver i sin blogg att en av de konflikter som den utvidgade urbaniseringen leder till är en slitning mellan användarvärde och produktionsvärde, vardagsrutiner och marknadslogik.

Den österbottniska ekojordbrukaren och skådespelaren Mats Holmqvist beskriver en destruktiv utveckling av effektiviserad urbanisering där den långsamma, odlingsbara jorden hotas. En sådan här urbanisering tolererar inte den bördiga jordens långsamma takt. Under en kort period av högproduktivt jordbruk verkade det som om jordbruket var vårt minsta problem, men vad händer om matkriser uppstår? Vad händer i ett land som i stort sett lagt ner självhushållning och småskaligt jordbruk, och vad sker om import av mat och energi plötsligt omöjliggörs?

Uppgifterna är från en längre artikel, skriven av filosofen Mari Lindman, på webbplatsen svenska.yle.fi.

Annonser
Det här inlägget postades i 2016, Nyhetsbrev 05/2016 och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s