SOTE förbigår servicen på lokal och translokal nivå

Landskapsreformens mål är att grunda 18 landskap, där man samlar många slags aktörer under en organisation. Reformen påverkar människornas vardag och servicens tillgänglighet på många sätt. Men hur är social- och hälsovårdsreformsmodellens (SOTE-modellens) relation till klientens livsmiljö?

I marknadsföringen av reformen så betonas valfriheten, dessutom enligt klienternas behov, sålunda att människorna får vård och service i rätt tid och snabbare än tidigare. Allt oftare producerar man även service elektroniskt, så att klienten och personalen inte behöver röra på sig.

Landsbygdstrafiken har mer potential – projektkoordinator Heli Siirilä i Landsbygdspolitikens blogg

Det är nu liv och rörelse i trafiken och transporterna, både på nationell nivån i Finland som globalt är stora förändringsprocesser på gång. I ett nötskal är förändringsprocesserna dessa:

• En ny lag om transportservice minskar myndighetsreglering, underlättar för nya företag att komma in på transportmarknaden, styr utnyttjandet av öppna data mot utbudet av flexibla resekedjor, inriktar på mer tjänster i förändringarna inom trafiken, samt minskar på bilägandet. Lagen träder i kraft 1.7.2018.
• Nya bränslen kommer ut på marknaden vid sidan av bensin och diesel. Dessa är producerade biologiskt eller traditionellt, bl.a. gas, el och väte. I laboratorium utvecklas många andra bränslen.
• Trafikens infra förnyas då nya tankningsställen planeras och byggs för nya bränslen inom kommunerna och i rikstäckande nätverk. Även självstyrda bilars intåg på marknaden utmanar väginfra. Det behövs bland annat sensorer och vägytor som är i bra skick.

Sökandet efter landsbygdens framtid

Svart svan
Foto: Martin Olsson

Det föga framtidsarbetet för landsbygdens utveckling har storligen förvånat mig. Är vi verkligen inte intresserade av att framtidsarbetet är en del av landsbygdens utveckling? Ishockeyspelaren Wayne Gretzky konstaterade en gång att man måste förflytta sig dit, där pucken kommer, inte där den är nu. Alltså, är det inte så att vi utan framtidsarbetet som en del av utvecklingsprocessen kommer att befinna oss där ”pucken” är, för att lösa dagens eller gårdagens problem?

I allmänhet är det så att man i framtidsarbetet gör upp några alternativa framtidsbilder. Ofta är de tre: en önskvärd framtidsbild, en icke önskvärd framtidsbild, samt framtidsbilden, vilken förverkligas om utvecklingen går enligt ”gamla mallen”, utan att man ingriper i denna. En logisk tanke i utvecklingsarbetet är att skapa en led till utvecklingsåtgärderna, med vars hjälp den önskvärda framtidsbilden förverkligas. Det är då fråga om ett målmedvetet, systematiskt arbete.

De små siffrornas landsbygd – specialsakkunnig Ilkka Lehtola i Landsbygdspolitikens blogg

Politikerna talar gärna om behovet av forskningsdata som hjälp vid beslutsfattandet, men hur medvetna är beslutsfattarna om beslutens samhälleliga inverkan? Bland landsbygdskommunerna finns det rikligt med exempel på att effekterna av besluten inte just har utvärderats. Man ha velat se landsbygden som garant för samhällsekonomin och som hinder för städernas tillväxt. I verkligheten har man helt enkelt förbisett det faktum, att Finland är en mosaik av olika regioner, vilka består av såväl stadsområden, små städer, kyrkbyar som även av en bredskalig diversifierad landsbygd.

Det kan uppstå en skev bild av komplexa samhälleliga frågor om man förenklar alltför mycket.

Landsbygdsservicen är i behov av kompanjonskap mellan föreningarna och företagen

Det finns goda erfarenheter för det lokala samarbetet mellan föreningarna och företagen i byarna, men potentialen kunde vara ännu större. Närproducerad mat kan man redan få tag på genom olika matringar, men t.ex. förenandet av föreningarnas fastigheter som inte utnyttjas till fullo och företagens kunnande kunde det vara mera av. Särskilt byagårdarna är i bästa fall mångservicepunkter, där man kan ha föreningsverksamheten och företagens service. På en landsbygd med dåliga trafikförbindelser kan man ha t.ex. massör, frisör eller varför inte hälsovårdsservice – i princip vad som helst.

Peter Backa taggar platsbaserad politik

Det är behändigt med genvägar och provisorier ibland. När man inte är redo att definiera ett nytt eller obekant begrepp, så gör man ett signalement. Att tagga kan användas på liknande sätt. Taggning kräver inte att man gör en fullständig lista på alla aspekter och kopplingar som finns, men det kan gestalta ett begrepp; delarna i begreppet lyfts fram och det kopplas till andra begrepp och helheter. Så här inleder Peter Backa, som jobbat med landsbygds- och byafrågor, sin text om att tagga konceptet #platsbaseradpolitik i Landsbygdspolitikens blogg. Han taggar platsupplevelse, platskunskap, skräddarsydd, resultatjämlikhet, governance, ägandeskap och platsdemokrati. Läs inlägget på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Olägenheter för utvecklingen framåt – landsbygdsöverinspektör Antonia Husberg i Landsbygdspolitikens blogg

Människor som förmår agera utanför sin bekvämlighetszon, för utvecklingen framåt, konstaterade en tidigare beslutsfattare i samband med en paneldiskussion under den svenska Landsbygdsriksdagen, som hölls 27-29.5 på Gotland. På agendan var ”min värdegrund och andras fördomar”. Tänk på medierapportering, den nationella politiska agendan och marknadsföring! Vad avgör om vi har eller inte har möjligheter att bo, verka och leva även på landsbygden? Vad är vår egen roll?

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Antonia Husberg är landsbygdsöverinspektör vid jord- och skogsbruksministeriet och ansvarar bl.a. för landsbygdspolitikens information och projektledning.

”Jag har ett ansvar” – specialsakkunnig Heli Talvitie i Landsbygdspolitikens blogg

Jag har haft lyckan att växa upp i ett samhälle, där man tillsammans har gjort många saker, som grannhjälp, talko, tillställningar… Till och med som barn samlade vi till klubben för sommarutflykten. Utifrån den här erfarenheten från uppväxttiden har det lämnat kvar en känsla hos mig, att jag är skyldig, skyldig i gott mod.

Betydelsefulla, gemensamma erfarenheter är viktiga byggstenar för gemenskapen. Politiken och offentliga sektorn talar mycket om vikten av gemenskap. Vad är då det offentligas roll i frambringandet av dessa erfarenheter? Är det att den offentliga sektorn flyttar serviceproduktionen till organisationerna? Det är det inte. En gemenskap uppstår då människor tillsammans frivilligt arbetar för att nå ett gemensamt huvudmål.

Byberättelseblogg lanserades i Lappträsk

De två första bloggartiklarna publicerades den 15 maj. Den ena är skriven på svenska av jordbrukaren och fullmäktigeledamoten Thomas Antas, medan den andra är på finska av Anu Kantonen, en rätt så nyinflyttad Lappträskbo som arbetar som handledare för utvecklingshämmade. Antas skriver om sitt sjuttonde år som jordbrukare. Under rubriken Vårens under, traktorns dunder konstaterar han att våren och försommaren är hans favorit årstid och att vårbruket är den finaste tiden på ett jordbruk. Det borde ju egentligen vara så, att hösten, då man skördar resultatet av sitt arbete, borde vara den mest belönande tiden, men så är det inte för Antas. Han beskriver också hur våren för med sig ljus och möjligheter.