Kategorier
2014 Nyhetsbrev 16/2014

Landsbygden producerar många varor och tjänster som vi är beroende av

Bönderna behövs! - logoNylands svenska producentförbund (NSP) har hållit vårmöte 7.4 i Haiko, Borgå. I ett uttalande från mötet ger man sin syn på utvecklingsmöjligheterna på landsbygden. Här nere följer uttalandet i sin helhet:

UTTALANDE FRÅN NSP:s VÅRMÖTE 7.4.2014 i HAIKO, BORGÅ

Utvecklingsmöjligheter på landsbygden

På landsbygden produceras många av de varor och tjänster som vi alla är beroende av för vårt välmående och för att möta till exempel klimatförändring, samt ett ökat mat- och energibehov, påminner de nyländska lantbruksproducenterna som var samlade till NSP:s vårmöte på måndagen i Borgå. Landsbygden och dess binäringar erbjuder många goda utvecklingsmöjligheter bl.a. gällande sysselsättning, energilösningar och närproducerad mat. Ett nytt exempel på detta är de REKO-matringar som bildats på olika håll.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 15/2014

Smartfiske och REKO-modellen

KAG info 2-2014Kreativitet och viljan att skapa sätter inga hinder för nischprodukter i det gastronomiska köket. Men ofta får man höra att det inte är lätt att få tag i lokalt fångad smartfisk hos partihandlarna. Därför borde det vara självklart att varan då har ett mycket högre värde i euro än den importerade massproducerade fisken. Allt tyder på att smartfisken kommer att bli mycket mer intressant för fiskaren och partihandeln, eftersom vi redan nu kan skönja en ökad efterfrågan från aktörer med kontakter till orter med tätare befolkningsstruktur, både inom och utanför landets gränser. Projekt med värdefulla aktörer som engagerar sig för att uppmärksamma ”smartfisk” är definitivt en injektion – till gagn för alla i näringen.

För de fiskarter som inte varit särskilt kommersiellt gångbara (t.ex. mört och nors), har benämningen i folkmun varit ”skräpfisk – roskakala”. Men då man talar om hållbarhet och ekologiskt tänkande borde framtidens benämning vara smartfisk – älykala. Det är mycket som talar för detta: en proteinkälla med ett minimalt ekologiskt fotavtryck, som är lokalt fångad, har korta transportsträckor, är fiskad med passiva redskap och minskar näringsämnen i havet lokalt.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 15/2014

Landsbygden en betydande framtida energiproducent

Landsbygdsnätverkets tidningsbilaga Landsbygd i utveckling (april 2014)Doktor Pekka Peura från Energiinstitutet vid Vasa universitet ser landsbygden som en betydande framtida energiproducent som med sina resurser för förnybar energi kan erbjuda för Finland en möjlighet att övergå till en ny typ av energistruktur och uppnå energisjälvförsörjning. Samtidigt skulle det betydande penningflödet inom energiverksamheten bättre än tidigare finnas att tillgå till större fördel för landsbygden, men vi har en lång väg att gå, och det finns också hinder, påpekar Peura.

Dagens centraliserade energiinfrastruktur står enligt Peura inte som förlorare, för den har sin roll då det gäller att tillgodose behoven inom de stora bosättningscentrumen och de energiintensiva industrin, t.ex. metall- och pappersindustrin. Även råmaterialkällorna för den centralserade energiproduktionen förändras och utvecklas emellertid med tiden. ”Parallellt utvecklas en decentraliserad produktionsmodell på områden där det är möjligt och där efterfrågan kan tillgodoses med hjälp av liten produktion och förnybara energikällor”, säger Peura.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 14/2014

Jordbruket och landsbygden drabbas även av rambudgetbesluten

Bönderna behövs! - logoÖverenskommelsen om rambudgeten tog till viss del hänsyn till de stora nedskärningar som jordbruket redan tidigare fått utstå, men trots det drar också jordbrukarna genom nedskärningar av olika kaliber sitt strå till stacken liksom alla andra medborgare. Här nere följer Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds SLC:s pressmeddelande (från 26.3) i sin helhet:

SLC: Rambudgetbesluten drabbar även jordbruket och landsbygden

Regeringens överenskommelse om rambudgeten tog till viss del hänsyn till de stora nedskärningar som jordbruket redan tidigare fått utstå, vilka producentorganisationerna har framhållit inför ramförhandlingarna. Trots det drar också jordbrukarna genom nedskärningar av olika kaliber sitt strå till stacken liksom alla andra medborgare, konstaterar Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 11/2014

Samarbete och smartfiske nyckeln till framtiden för småskaligt kustfiske

KAG i Österbotten (3)Fiskarter som inte varit kommersiellt gångbara, t.ex. mört och nors, har kallats för skräpfisk, men ekologiskt tänk i kombination med elementär produktutveckling gör att vi framöver borde tala om smartfisk i stället. I Österbotten finns många exempel på projekt som fokuserat på förädling av den s.k. normala matfisken, vilket har resulterat i att många företag i vår region nu är verksamma inom den branschen. Vidare är yrkesfiskaren en föredömlig primärproducent, miljövårdare och producent av miljösmart råvara med ringa ekologiska avtryck. Till det här kommer att vattenkvaliteten i Kvarken är förhållandevis god i jämförelse med hela Östersjösystemet. Men det gäller det att hitta nya synergier genom samarbete med målsättningen att skapa förutsättningar för en bredare ekonomisk bas inom fisket och fiskerinäringen.

Kustaktionsgruppen för Österbotten är ett av de verktyg som koordinerar olika utvecklingsprojekt inom fiskerinäringen, via en finansiering som kommer från kommun, stat och EU (Vbl 26.2).

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 09/2014

Urbana befolkningen ökar på bekostnad av landsbygdsbefolkningen

Shopping street, Amsterdam, Netherlands, EuropeHur ska vi mata städerna när de slukar allt mer mark? Nya modeller dyker upp, men är motpoler till varandra. Nära Bangalore i Indien har den holländska jordbrukaren Pieter Smeets skapat en ”agropark”, ett enormt jordbruk som ska leverera varor mera effektivt till metropolerna, medan det urbana jordbruket i Berlin har tagit vind i seglen. I Basel har Roman Gaus investerat i en takfabrik för fisk- och grönsaksodling. Andra projekt som prövats är agroindustrier i utkanten av urbana områden, urban odling, kollektiva trädgårdar, samt enorma växthuskomplex.

Den västafrikanska befolkningen har ökat från 70 till 318 miljoner människor mellan åren 1950 och 2010, en befolkning som kommer ytterligare att förbubblas fram till 2050. Dessa siffror blir ännu mer dramatiska om man ser på städer som år 1950 hade sju miljoner invånare.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 09/2014

”Jordbruk och landsbygd är inte samma sak” – professor Katajamäki om okunskapen bland en del redaktörer

wheatFör en kort tid sedan publicerade arbets- och näringsministeriet Landsbygd 2014-barometern och Landsbygdsöversikt 2014, där de lodar med ett mångsidigt material landsbygdens möjligheter och roll i framtidens samhälle. Medborgarna uppskattar landsbygden, som de tycker är en väsentlig del av Finland, men landsbygdens framtid väcker oro. Budskapet var starkt, men utan reaktion från politiker och riksmedia. Kanske ser man landsbygden och dess fenomen som marginella, då landsbygden och dess invånare inte intresserar. Å andra sidan väckte den statistik om landsbygdsstöd som publicerades i början av februari stor uppmärksamhet i media. Det var jättespännande att se vilka enskilda personer och organisationer som fick stöd under 2013.

När man läste, lyssnade och tittade på nyheterna fick man uppfattningen att mottagarna av stöd mycket fritt kan använda pengarna – finska Yle kallade dem för ”stödroffare” (tukirohmuiksi). Ett par timmar senare ändrades rubriken till stödmottagare.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 40/2013

Landsbygdsnäringens största potential ”något i hästväg”

Smiling woman on horseI södra Finland har hästhållning och ridning blivit en nisch bland de nya landsbygdsnä-ringarna och i Lappland har turistbranschen i allt större utsträckning tagit in hästarna i sin verksamhet. Landsbygdsprofessor Kjell Andersson vid Åbo Akademi i Vasa har studerat nya verksamhetsområden på landsbygden och kommit fram till att det i Österbotten lönar sig att framför allt hästnäringen ter sig lämplig. Intresset för hästar och ridning är stort och näringen är värdeskapande – folk är villiga att lägga pengar på tjänster och produkter. Dessutom är produktionsförutsättningarna och tillgängligheten bra, för det finns lämpliga markom-råden nära de urbana områdena. Under tio år har antalet hästar i Finland ökat med 40 procent och var ifjol 74 100 stycken, medan en prognos från Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi visar att det kommer att finnas ca 130 000 hästar i landet 2040. Enligt Andersson borde Österbotten ta vara på hästintressets potential.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 40/2013

Tystnaden är landsbygdens dragplåster

?????????????????????????????I Finland har tystnaden redan i åratal undersökts, projektifierats och produkti-fierats ur turistisk synvinkel. Vid Lapplands universitet arbetade man i mitten av 2000-talet med ett projekt om tystnaden som en styrkefaktor för turismen i Lappland (Hiljaisuus Lapin matkailun vahvuutena), medan det vid Östra Finlands universitet pågår som bäst ett projekt om tystnad och lyssnande som resurser för turismkompetensen i Norra Karelen (Hiljaisuus ja kuuntelu matkailuosaamisen resursseina Pohjois-Karjalassa). I ingetdera av projekten avser man med tystnad en fullkomlig ljudlöshet, utan avser en möjlighet att i en stilla och tyst miljö finna lugn och smälta in, t.ex. i naturens ljudlandskap.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 37/2013

Svensk konferens om ny politik för företagande och utveckling på landsbygden finns inspelad på nätet

KoSaknar man i Sverige idag en sammanhållen landsbygdspolitik? Det landsbygdsprogram inom vilket landsbygdspolitiken officiellt bedrivs, är till uppskattningsvis 90 procent ett program för ersättningar till jordbruket. Men så bör det också vara för att det svenska jord-bruket skall kunna stärka sin konkurrenskraft och därmed kunna fortleva. Ersättningarna går inte minst till produktion av ett antal kollektiva nyttigheter, som i sin tur utgör en viktig grund för annan verksamhet på landsbygden. Lantbrukarna utgör dock numera endast en mycket liten del av landsbygdsbefolkningen, för de flesta som bor på landsbygden, har ”vanliga” jobb eller ”vanliga” företag. Man måste därför fråga om det idag finns en sammanhållen politik som inriktas på att utveckla nya företag och nya jobb på landsbygden utanför jordbruket.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 34/2013

Historiskt momentum för Vasaregionen tycker stadens fullmäktigeordförande

Tidningen Mega 2013, vecka 40Den kaka som vi tillsammans skapar blir allt mindre i förhållande till den kaka som – för att täcka servicebehovet – borde kunna fördelas. Det är inte längre enskilda stater, kommuner, städer eller byar – utan regioners konkurrenskraft som är avgörande för den enskilda individens framtid. Det finns inte längre någon motsättning mellan stad och landsbygd inom samma region. Antingen mår båda bra, eller så mår båda dåligt, för en stad är välmående endast om landsbygden runtom är välmående, och vice versa. Om man ser på sysselsättningen, samt industrins omsättning, förädlingsvärde och export per person, ligger Vasaregionen och Österbotten i topp i Finland. Den framgångsrika energiteknologiindustrin i Vasaregionen har till stora delar byggts upp av energiska och innovativa ingenjörer från den svenskspråkiga landsbygden, medan framsynta politiker och tjänstemän i Vasa har, genom att bygga upp högskoleenheter och institutioner, skapat en produktiv miljö som möjliggjort en vidare expansion.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 34/2013

Det var inte marknadskrafterna som en gång i tiden påbörjade nedläggningarna på svenska landsbygden

Bok - Krympande eller växande städerEfter Centerns partistämma och Social-demokraternas nyvunna intresse för glesbygdsfrågor har den lätt korporativa frågeställningen om särskild politik för platser utanför storstadsregionerna blivit het, så därför kommer Nima Sanandajis nya bok Krympande eller växande städer (Reforminstitutet) lägligt. Det finns anled-ning att problematisera utvecklingen på platser där avbefolkning och företagsned-läggning länge varit vardag, för i delar av Sverige försvinner de unga och de företag-samma till storstaden och lämnar en miljö där många menar att det inte är någon idé. Inte sällan försöker ledningen för de tynande kommunerna hejda den negativa trenden med mer eller mindre spektakulära byggnatio-ner och satsningar som ”skall sätta orten på kartan”, senast Götene kommuns nedeltidsby för 100 miljoner skattebetalakronor.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 27/2013

Satsning på landsbygdsutveckling och tryggad lönsamhet inom jordbruket – läs JSM:s förslag till budgetproposition 2014

Jord- och skogsbruksministeriets logoJord- och skogsbruksministeriet (JSM) föreslår totalt 2 658 miljoner euro under ministeriets huvudtitel i statsbudgeten för år 2014, vilket innebär en minskning på 66 miljoner euro jämfört med 2013 års ordinarie budget. I huvudsak beror minskningen på att anslaget för den finansiellt sett största sektorn, jordbruket, skärs ned med ca 60 miljoner euro. I JSM:s pressmeddelande (från 8.8) står bl.a. följande om landsbygdsutveckling och jordbruket:

Satsning på landsbygdsutveckling

LandsbygdsvägMålet är att bevara landsbygdens livskraft på ett hållbart sätt. Detta kräver en balanserad befolkningsutveckling, bättre sysselsättning och mångsidigare näringsliv på glesbygden och kärnlandsbygden. Det här målet uppnås genom att landsbygden utvecklas så att den är en konkurrenskraftig livsmiljö, etableringsplats för företag och sysselsättare av invånare.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 26/2013

För mycket byråkrati i EU:s jordbrukspolitik anser SLC

SLC-logotypSvenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) tycker att den gemensamma jordbrukspolitiken för EU, CAP, har tagit ett steg i en rättare riktning för jordbruket i unionens nordligaste delar. Men överenskommelsen innebär dock att stödbeloppen från EU sjunker och att jordbrukaren får en hel del nya åtgärder som skall uppfyllas. Här nere följer SLC:s pressmeddelande (från 4.7) i sin helhet:

SLC: EU:s jordbrukspolitik skall producera livsmedel – inte byråkrati!

Den gemensamma jordbrukspolitiken för EU, CAP, som sträcker sig fram till år 2020 har tagit ett steg i en rättare riktning för jordbruket i unionens nordligaste delar, konstaterar Svenska lantbruksproducenternas centralför-bundsordförande Holger Falck.
– Överenskommelsen innebär dock att stödbeloppen från EU sjunker och att jordbrukaren får en hel del nya åtgärder som skall uppfyllas, påminner Falck.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 13/2013

Regeringen utnyttjar inte lantbrukets tillväxtpotential

SLC-logotypSvenska lantbruksproducenterna (SLC) är oroad över att regeringen inte utnyttjar lantbrukets tillväxt-potential och efterlyser konkreta åtgärder som leder till tillväxt inom lantbruket. Här nere finns SLC:s pressmeddelande (från 22.3) att läsas:

SLC: Lantbrukets tillväxt uteblir

Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds styrelse konstaterar att regeringen via rambudgetsbesluten inte utnyttjar lantbrukets tillväxtpotential. Regeringen har i tidigare beslut beskurit jordbrukets stöd, vilket direkt och synligt har påverkat näringens lönsamhet. Här hade SLC önskat en tydlig förändring för att förverkliga regeringsprogrammets målsättningar om livsmedelsnäringarna som en framtida tillväxtbransch.