Har landsbygden blivit en belastning?

Slum i Quito, Ecuador

I praktiken är en stor del av den urbanisering som präglar hela jorden en expansion av slumområden. I en dokumentär besöks Mumbai i Indien, där slumområden har brett ut sig på ett område lika stort som London. När dokumentären gjordes bodde det 12 miljoner människor i staden, och av dem 60 procent i slummen. Staden växer i en otrolig takt, och väntas om några tiotals år bli den största staden i världen.

I en annan dokumentär diskuteras relationen mellan stad och landsbygd i dagens Finland, där en ekonom som numera är politiker intervjuades. Han konstaterade att vi helt enkelt får ge upp landsbygden. Utvecklingen ser sådan ut att det är mest effektivt att bo i städer, medan lönsamma produktionsenheter kan av nödtvång finnas kvar på landet. Men det är inte där människor ska bo. Men hur ska då folk ha råd att bo i staden?

Webbsida visar EU:s samlade areal med bilder

Källa: Eurostat

EU är mer landsbygd än man skulle tro, för en fjärdedel av arealen består av åkrar och ängar, medan 40 procent av ytan täcks av skogsområden. Endast fem procent av arealen utgörs av s.k. artificiella ytor som byggnader och vägar. Siffrorna framgår av en sammanställning över användningen av jordbruksmark i EU-länderna för år 2012. EU:s statistikbyrå Eurostat har för ändamålet samlat in data och foton från 270 000 platser i alla 27 medlemsländer. Rapporten LUCAS (Land use/cover area frame survey) är hittills den mest omfattande gemensamma under-sökningen om landanvändningen inom EU. Kartan finns på Eurostats webbsida.

Uppgifterna är från tidningen Landsbygdens Folk (1.11).

Svårt för staden att bli ekologisk hållbar – mat till Londons befolkning kräver jordbruksmark motsvarande 100 gånger stadens yta

Ofta framstår staden som mäktig, för här ackumuleras stora rikedomar som kan köpa det som stadens invånare önskar. Men i staden produceras lite av sådant som direkt tillfredsställer människors grundläggande behov, vilket gör att staden bara är mäktig så länge den hålls försörjd utifrån med ett ständigt inflöde av energi, mat och andra livsnödvändiga resurser. Utan det här stannar stadslivet. Till Stockholm rullar det varje dygn in tusentals långtradare och lastbilar fyllda med varor. Det skulle inte krävas mer än att blockera ett fåtal infartsvägar för att problemen skulle bli kolossala efter bara några dagar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skriver om störningar av transportkedjorna: ”Bristande funktionalitet kan till exempel handla om att livsnödvändiga livsmedel och basvaror inte kan levereras till butiker och varuhus.”