För landsbygdens invånare och företag är särskilt vägarna framgångens livsnerver. Men vägarna i Finland är dock i ett uppseendeväckande dåligt skick, inte enbart de lokala vägarna, utan också region- och riksvägarna. Samtidigt håller Finland på att förstärka sin ställning som skogsindustriland, vilket är en glädjande trend. Att få virket smidigt från skogen till fabriken, förutsätter att man fäster allvarligt avseende vid småvägarnas vägnät, t.ex. Äänekoskis nya bioproduktfabrik behöver virke från olika delar av landet, t.o.m. från Österbotten. De lokala vägarna måste vara mycket hållbarare i framtiden än i dag. Under njugghetens tider måste man avväga noggrant hur resurser ska allokeras för att utveckla vägnätet, men en snabb blick på planer och arbete som är på gång väcker frågor, t.ex. i Laihelas centrum i korsningen mellan riksvägarna 18 och 3 planerar man en superrondell som kostar nästan 30 miljoner euro. Den nuvarande enkla korsningen i Laihela orsakar inte några stora problem, utan det skulle räcka om man gjorde vägarna en aning bredare i korsningsområdet.
Kategori: Nyhetsbrev 22/2015
Tvärtemot vad man tidigare trott, bidrar inte medborgarinflytande nämnvärt till demokratiutvecklingen i konfliktdrabbade länder, utan istället är det politikernas roller och deras samarbetsförmåga som avgör hur det ska gå. I forskaren Abrak Saatis avhandling, The Participation Myth : outcomes of participatory constitution building processes on democracy (svensk titel: Myten om Deltagande: Folkligt deltagande i konstitutionsbyggnadsprocesser och dess utfall avseende demokrati), jämför och analyserar hon i ett första steg tjugo länder i Sydamerika, Afrika, Asien och Europa, där medborgarna till olika grad har tillåtits ha en framträdande roll när författningen skrivits. I ett andra steg jämförs dessa stater med stater där författningen enbart skapats av politiska eliter och jurister, varefter demokratin i de enskilda länderna sedan har jämförts genom att studera hur den utvecklats från tiden innan författningen skrevs till tiden efter. Resultaten visar att medborgarnas deltagande, när författningar skrivits, inte haft någon betydelse för demokratins utveckling.
I höst inleds i Kristinestad försök med en ny form av beslutsfattande och demokrati, då det i medborgarinstitutets regi startas tre delaktighetsnämnder i de södra, västra respektive östra kommundelarna. ”Invånarna som i dagens läge aktiveras vart fjärde år vid val, måste lära sig att vara aktiva och engagera sig hela tiden”, säger Dennis Rundt, ordförande för föreningen Medborgarforum som jobbar för att öka invånarnas delaktighet och möjligheter att påverka beslutsfattande och som tagit initiativet till delaktighetsnämnder. Enligt vice ordförande Per-Olof Boström har nämnderna i försöksskedet ingen formell beslutanderätt inom stadens förvaltning, utan de kan ses som laboratorier i demokrati. Under tiden kan de utnyttja de demokratiska rättigheter som alla medborgare har, man inte alltid känner till, t.ex. att lämna in medborgarinitiativ. ”Det visar sig att inte heller de som väljs in, exempelvis i fullmäktige, kan demokrati”, säger Boström.
På sikt är målet att göra nämnderna till en viktig del av det kommunala beslutsfattandet, där nämnderna skulle tillsättas i direkta val med rösträtt för alla invånare över 15 år. ”Lokalpolitik ska handla om de lokala behoven. Genom att engagera folk ska de lokala behoven bli ledande. I dag är det lätt hänt att partiernas program blir det viktiga”, säger Rundt.
Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland offentliggjorde officiellt sina riktlinjer för landsbygden 23.5 i anslutning till kyrkodagarna i Kouvola. Det är Kyrkans landsbygdskommitté som utformat riktlinjerna, och bland de problemställningar som kyrkan lyfter, fram finns att landsbygdsområdena nära städerna växer, men utanför de här tillväxtområdena blir befolkningen allt äldre, samtidigt som helårsboendet minskar. Utvecklingen är inte så våldsam, men fortfarande är avfolkningen en realitet som tilltar ju längre bort från tätorterna man kommer. Trots att också gårdarna fortsätter att minska i antal, är emellertid basnäringarna fortfarande mycket viktiga på landsbygden, en betydelse som stiger ju glesare bygden blir. Att skapa ett mångsidigare näringsliv är en av de känsligaste frågorna för landsbygden, konstateras det i kyrkans riktlinjer.
Här kommer en annan allvarlig utmaning in, nämligen hur stora chanser att återvända har de ungdomar som flyttar till städerna och utbildar sig? Vilka är möjligheterna att utöva sitt yrke? Man kunde tillägga en fråga: Erbjuder våra utbildningsinstitutioner utbildning i mångsidiga yrken som behövs på landsbygden?
Sju kommuner i Åboregionen – Nådendal, Nystad, Gustavs, Tövsala, Åbo, Kimitoön med Pargas i spetsen – ska tillsammans utarbeta ett turismkoncept med fokus på friluftsturism, vilket ska bli det nya trumfkortet som ska förlänga säsongen i skärgården. Jouni Vuorinen vid konsultföretaget Mountain Consulting, som fått i uppdrag att utarbeta konceptet, menar att det pågår en outdoortrend just nu, och det gäller att ta vara på den. Man har även ett starkt internationellt varumärke med sina fyra fina nationalparker, men en turist i t.ex. Iniö vet ju inte ens om han befinner sig i en park eller inte. Ser man på stora traditionella outdoor-länder som Skottland eller Irland, så finns det ju miljontals människor som reser dit, bara för att vandra. Det här tror man också kan vara verklighet hos oss i framtiden, och dessutom finns det även en stor inhemsk marknad för friluftsturism, som inte heller kräver komplicerade anläggningar, utan det är det enklare livet som ska locka besökare. I synnerhet miljövänliga former av friluftsliv, såsom paddling, cykling och vandring, kommer att vara bland tyngdpunkterna inom satsningen för friluftskonceptet i regionen, och aktiviteter planeras för de olika årstiderna.
De två första bloggartiklarna publicerades den 15 maj. Den ena är skriven på svenska av jordbrukaren och fullmäktigeledamoten Thomas Antas, medan den andra är på finska av Anu Kantonen, en rätt så nyinflyttad Lappträskbo som arbetar som handledare för utvecklingshämmade. Antas skriver om sitt sjuttonde år som jordbrukare. Under rubriken Vårens under, traktorns dunder konstaterar han att våren och försommaren är hans favorit årstid och att vårbruket är den finaste tiden på ett jordbruk. Det borde ju egentligen vara så, att hösten, då man skördar resultatet av sitt arbete, borde vara den mest belönande tiden, men så är det inte för Antas. Han beskriver också hur våren för med sig ljus och möjligheter.
Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet genomför ett utvecklingsprojekt som jord- och skogsbruksministeriet, samt Finska ekologiska forskningsinstitutet finansierar. Målet för projektet är att utreda de ekonomiska verkningarna av ekologisk produktion, samt främja samordning mellan produktion och efterfrågan av ekologiska produkter. Med en enkät strävar man efter att t.ex. utreda kostnader och efterfrågan av ekologisk produktion, och produktionens situation nu och i framtiden. Den korta bifogade enkäten sänds till ekogårdar av olika storlek i Finland, och undersökningens resultat rapporteras endast på landskaps- och produktionsinriktningsnivå. Gårdsspecifika resultat eller uppgifter rapporteras inte över huvudtaget och alla uppgifter behandlas konfidentiellt.
Uppgifterna är från Aitojamakuja.fi/Äktasmak.fi:s senaste nyhetsbrev (maj 2015), som även tar upp följande ämnen: Utbudet av lokal mat utökas genom samarbete mellan företag och partihandel, Centraliserade leveranser av närgrönsaker, Närmat-partihandeln i lokalmatskedjan och REKO Årets Närmatsgärning.
Nu är det möjligt att kommentera utvecklingsförslagen för justitieministeriets webbplats demokrati.fi, vilken håller på att förnyas. Man kan svara på en enkät eller delta i diskussionen som gäller detta på adressen dinasikt.fi. Syftet är att samla justitieministeriets verktyg för webbdeltagande på en och samma webbplats så att de är lätta att hitta, för på webbplatsen ska användarna kunna delta i pågående initiativ, kommentera ärenden som håller på att beredas och följa hur beslutsfattandet framskrider. På webbplatsen ska även finnas allmän information om demokratifrågor, och en ny egenskap är att användarna ska kunna välja innehållet enligt målgrupp och tema. Synpunkter på hur demokrati.fi borde förnyas, framförs på dinasikt.fi fram till den 29 maj. Svaren och kommentarerna kommer att utnyttjas i utvecklingsarbetet, och avsikten är att den förnyade demokrati.fi kan öppnas före slutet av detta år. Förnyandet av demokrati.fi finansieras av Programmet för påskyndande av elektronisk ärendehantering och demokrati (SADe).
Uppgifterna är från (18.5) justitieministeriets pressmeddelande.
Det håller på att grundas en ny fiskeriaktionsgrupp för Skärgårdshavet i anslutning till aktionsgruppen I samma båt – samassa veneessä rf. För gruppens verksamhet har man utarbetat en strategi och med utgångspunkt i denna strategi, kommer man att genomföra utvecklingsarbete för åren 2015-2020. Finansieringen till att förverkliga strategin kommer från Europeiska havs- och fiskerifonden, samt de fjorton kommuner som hör till området. Motsvarande verksamhet har redan funnits i Finland på andra havs- och insjöområden under den förra EU-finansieringsperioden 2007-2013. Utvecklingsverksamheten förverkligas långt genom lokala projekt som fiskerigruppen finansierar. Alla dessa projekt förverkligar för sin del strategin.
Forskningsprojektet Suomalaiset maaseututaajamat 2010-luvulla håller slutseminarium i Helsingfors 12.6 kl. 9.30-14.30 på Hotell Arthur. Inom projektet har man undersökt nuläget och förändringar för sju finländska kyrkbymiljöer under de senaste trettio åren. Som grund och jämförelse för projektet utgjorde Heikki Kukkonens och Maija Rautamäkis forskningsprojekt Suomalainen maaseututaajama 1980-luvun alussa. Av undersökningsobjekten har strukturen för bosättningscentra ökat och utvidgats. Nya kommersiella tjänster, samt vägarna har märkbart förändrat bosättningscentrumen. Förändringar i kommungränser har redan till viss del förverkligats – en del av forskningsobjekten är inte längre självständiga kommuner. Till framtidens utmaningar för största delen av bosättningscentrumen hör befolkningens åldrande och minskning, samt servicens tillgänglighet och nåbarhet.
Program och anmälningsblankett (anmälan senast 4.6) finns (på finska) som länkar på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även projektets hemsida.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 