Landsbygdsstaden Österbotten

Vasa stad med Trefaldighetskyrkan i förgrunden
Bildkälla:https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=611924

Hur attraktiva är våra städer för företag, inflyttare och investerare? Nyckeltalet i sammanhanget är antalet invånare, så en till befolkningen större stad utövar helt tydligt en större magnetism på nya potentiella invånare än en liten stad. Det här gäller även kapital och investeringar. Pengar söker sig alltid till pengar, och där det finns människor, där finns det pengar. Nästan hälften av alla som bor i städer, bor i relativt små städer med färre än 500 000 invånare. FN uppskattar att det är just dessa ”mindre” städer som växer snabbast.

Ingen inbillar sig väl att vi i Österbotten inom en snar framtid kan se en stad med en halv miljon invånare, men vi skulle kunna se en stad med drygt hundra tusen. För att komma dit måste vi dock tänka i nya banor och kunna se staden som något annat än hur vi uppfattar den i dag. En stad behöver inte vara en samling tätt sammanträngda höghus längs smala, hårt trafikerade bullriga gator, utan en stad kan även vara en stor landsbygdsmiljö. Landsbygdsstaden Österbotten med sina många stadskärnor och tätorter har potential att bli en finländsk storstad som genererar välfärd för alla sina invånare (på svenska).

Uppgifterna är från en längre kolumn, skriven av Ari Sundberg, i Vasabladet (10.6).

Har landsbygden blivit en belastning?

Slum i Quito, Ecuador

I praktiken är en stor del av den urbanisering som präglar hela jorden en expansion av slumområden. I en dokumentär besöks Mumbai i Indien, där slumområden har brett ut sig på ett område lika stort som London. När dokumentären gjordes bodde det 12 miljoner människor i staden, och av dem 60 procent i slummen. Staden växer i en otrolig takt, och väntas om några tiotals år bli den största staden i världen.

I en annan dokumentär diskuteras relationen mellan stad och landsbygd i dagens Finland, där en ekonom som numera är politiker intervjuades. Han konstaterade att vi helt enkelt får ge upp landsbygden. Utvecklingen ser sådan ut att det är mest effektivt att bo i städer, medan lönsamma produktionsenheter kan av nödtvång finnas kvar på landet. Men det är inte där människor ska bo. Men hur ska då folk ha råd att bo i staden?

Bidrar Leader-metoden till samhällsutveckling?

Sju Leader-områden i Sverige – Kustlandet, KalmarÖland, Gotland, Småland Sydost, Linné, Mitt i Småland och Astrid Lindgrens Hembygd – har tillsammans gjort en kvalitativ och lärande utvärdering om Leader-metoden. Frågeställningen handlade i första hand om att ta reda på om metoden bidrar till samhällsutveckling, samt vilka mervärden som uppstår. Undersökningen visar att Leader-arbetet gör skillnad, särskilt då det bygger på närhet och småskalighet. Leader-metodens krav på förankring i bygden och samarbete med andra aktörer skapar nya mötesplatser, där nya konstellationer med nya kompetenser gör gemensam verkstad, och i denna process stärks det sociala kapitalet, d.v.s. summan av den tillit som individerna i ett samhälle har för varandra, vilket är en förutsättning för att det finansiella kapitalet skall kunna göra nytta.