Platsmarknadsföring och regionalt varumärkesbyggande

Både glesbefolkade landsbygdskommuner och de resursstarkaste storstadsregioner gör det nuförtiden, på ett eller annat sätt. Platsmarknadsföring och varumärkesbyggande för att attrahera besökare, företag och invånare, är idag etablerat i de flesta regioners och kommuners verktygslåda, både i Sverige och i resten av världen. Ansträngningar för att generera positiva associationer kring en region eller plats, eller olika insatser för att direkt ”sälja” platsen till besökare, företag och potentiella invånare, utgör numera enligt många forskare en central komponent i de flesta regionala utvecklingsstrategier.

Vid sidan av globala ”gurus” som Philip Kotler och Simon Anholt har idag en svensk hemmamarknad för platsmarknadsföringsexpertis också vuxit upp, med handböcker, konsultföretag, bloggar – och även en kritisk forskningsgenomlysning (http://www.reglab.se/forskningsnyheter/?p=1038). De här sätten att arbeta inom regional utveckling är nuförtiden utbredda. Men vad vet vi egentligen om platsmarknadsföringens arbetssätt? Vad leder insatserna till, och hur forskar man kring dessa praktiker?

Läs mer på webbplatsen reglab.se. Se även text och boken Världens bästa plats? av Josefina Syssner, forskare vid Linköpings universitet.

Har landsbygden blivit en belastning?

Slum i Quito, Ecuador

I praktiken är en stor del av den urbanisering som präglar hela jorden en expansion av slumområden. I en dokumentär besöks Mumbai i Indien, där slumområden har brett ut sig på ett område lika stort som London. När dokumentären gjordes bodde det 12 miljoner människor i staden, och av dem 60 procent i slummen. Staden växer i en otrolig takt, och väntas om några tiotals år bli den största staden i världen.

I en annan dokumentär diskuteras relationen mellan stad och landsbygd i dagens Finland, där en ekonom som numera är politiker intervjuades. Han konstaterade att vi helt enkelt får ge upp landsbygden. Utvecklingen ser sådan ut att det är mest effektivt att bo i städer, medan lönsamma produktionsenheter kan av nödtvång finnas kvar på landet. Men det är inte där människor ska bo. Men hur ska då folk ha råd att bo i staden?

Nya flyttrörelsen sker inom tättbebyggda Finland

Helsingfors

Över tre miljoner finländare kommer år 2030 att bo inom ett 90 minuters pendlingsavstånd till Helsingfors, Tammerfors och Åbo. Sedan 1990-talets ekonomiska krasch, har omkring 650 000 finländare flyttat till en stad. Det intressanta i finländskt samhällsliv är inte längre hur landsbygden avfolkas, för det har redan skett. I dag flyttar vi runt i det stadsdominerade Finland med Helsingfors som landets magnetiska pol och supercentrum. Men även andra centra utvecklar sig. Utmed sydkusten breder arbetande finlandssvenskar och barnfamiljer ut sig över pendlingszonerna som befolkningen i övrigt – den rasande debatten om det indragna Y-pendeltåget visar på det.

Finländarna har redan förbrukat sin andel av jordens resurser för i år

Från och med söndagen den 17 april överskrider redan finländarnas konsumtion jordens beräknade förmåga att producera förnybara naturtillgångar och hantera utsläpp av växthusgaser under 2016, framhåller Världsnaturfonden WWF:s finländska avdelning. Ser man till hela jordens befolkning inträffar motsvarande dag i augusti. År för år har tidpunkten tidigarelagts i takt med att världens samlade konsumtion av naturtillgångar har ökat. Att Finland redan i april har använt slut på sina naturresurser, kan låta hopplöst och deprimerande. Men enligt WWF Finlands generalsekreterare Liisa Rohweder är loppet verkligen inte kört. Det är inte omöjligt, inte heller i politiken. Det gäller bara att vilja och att man även tittar lite på längre sikt. I politiken lever man i fyra års perioder, medan man i industrin lever i kvartal. Vi borde förstå att vårt ekonomiska välstånd är beroende av naturen.

Senaste nyhetsbrevet från HSSL

I Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) andra nyhetsbrev för i år kan man bl.a. läsa om tätorten Vuollerim i Jokkmokks kommun där invånarna paketerar sin vardag och erbjuder den till turister. Det tänket har gett dem fina internationella utmärkelser, eller vad sägs om att följa en renskötare ut i väglöst land under en dag, eller att lära sig snökunskap och vinterekologi, eller gå på björnspaning? Allt hämtat ur Vuollerimbornas vardag, och det är det som är tanken, menar Eva-Lena Skalstad, VD i bygdebolaget Lapland Vuollerim Welcome you Ab som erbjuder turistupplevelser i området. Det erbjuds så mycket som 34 olika aktiviteter och paket. Vuollerimborna har grävt där de stått och paketerat det som är speciellt för deras hembygd. ”Folk som har rest mycket runt i världen är trötta på att se på saker, de blir blasé. De vill uppleva något på riktigt, något genuint, något äkta. Människa till människa är ett möte som i sig är en upplevelse”, säger Skalstad.

Landsbygdsprofessuren vid ÅA efterföljs av en professur i välfärdsstudier?

Bildkälla: abo.fi

Åbo Akademi (ÅA) vill inrätta en professur i välfärdsstudier som skulle vara en efterföljare till landsbygdsprofessuren, vilken inrättades 2006 och vars finansiering tog slut 2015. Österbottens förbund, som även stött landsbygdsprofessuren, är välvilligt inställd till förslaget. På senaste möte beslöt landskapsstyrelsen reservera 20 000 euro i nästa års budget för professuren. Vasa stad har också beslutat reservera en lika stor summa, medan andra tilltänkta huvudfinansiärer är Högskolestiftelsen i Österbotten och Stiftelsen för Åbo Akademi.

Uppgifterna är från en notis, skriven av Kerstin Nordman, i Vasabladet (26.4).

Thomas Blomqvist ny ordförande för IDNET

Bildkälla: folktinget.fi

Identitetsbaserade nätverket (IDNET) har fått en ny ordförande. Riksdagsledamot Thomas Blomqvist har ställt sig till förfogande i enlighet med IDNET:s önskemål vid senaste möte (23.2). Blomqvist är jordbrukare och företagare med Raseborg som hemort. Riksdagsledamot har han varit sedan år 2007. Bland övriga förtroendeuppdrag kan nämnas att Blomqvist är ordförande för Svenska Finlands folkting, fullmäktigeordförande i Raseborg 2009-, ordförande för Nylands svenska producentförbund 2004-, styrelsemedlem i Svenska lantbruksproducenternas centralförbund 2004-, och styrelsemedlem i Nylands förbund 2009-.

Vårens utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten hålls i Tammerfors

Byaverksamhet i Finland rf ordnar vårens nationella utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten, Kylätoiminnan valtakunnalliset koulutus- ja neuvottelupäivät, 18-19.5 på Hotell Cumulus Koskikatu i Tammerfors. Dagarna är ämnade för alla byaombud, oberoende av verksamhetsområdets storlek och lönebetalare (regionala, subregionala och kommunvisa), samt för motsvarande föreningars förtroendemän och andra tjänstemän. De regionala byaföreningarna bedes före konferensdagarna, dock senast 12.5, skriftligt svara på fem frågor som finns i inbjudan och sända svaren till SYTY (på e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi).

Anmälan till dagarna, som är bindande, skall göras senast 4 maj med bifogad anmälningsblankett till e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi. För den som vill ha rum på Hotell Cumulus Koskikatu, lönar det sig att göra anmälan tidigare, för de reserverade rummen ges enligt den ordning anmälningarna kommer in. Programmet inleds 18.5 med kaffe kl. 9.30 och avslutas följande dag kl. 14 med lunch. Tilläggsuppgifter fås av utvecklingschef Tuomas Perheentupa på mobil 050 592 2726 och av kanslisekreterare Marianne Lemettinen på mobil 045 887 1511.

Seminariet Hästbranschen 2030 hålls i Tammela

Den röda tråden i seminariet Hevosala 2030 är hur hästbranschen svarar mot samhällets förändringar. Under seminariet i Tammela 19.5 håller Fred Sundwall från Finlands Ryttarförbund en inledning under rubriken Hevosala – WAU!, medan professor Sirpa Kurppa för sin del väcker tankar om klimatförändringar. Naturresursinstitutet Lukes Markku Saastamoinen kommenterar i sin taltur hästbranschens ansvar och hållbarhet. Minna Jaskari från Vasa universitet väcker tankar om betydelsen av kundvärdet och Finlands Hippos´ VD Pertti Koskenniemi berättar om aktuella förnyelser inom spelbolag. Projektet Uudistuva hevostalous har fått finansiering från landsbygdsutvecklingsprogrammet för Fastlandsfinland. Hämeen ammattikorkeakoulu (HAMK), Naturresursinstitutet Luke och Hippolis genomför projektet.

Mer info (på finska) och program samt anmälningsblankett (anmälan senast 10.5) finns som länkar på webbadressen maaseutupolitiikka.fi.

Kurser och föreläsningar från SFV

Svenska folkskolans vänner (SFV) ordnar kurser och föreläsningar både för föreningsaktiva och för allmänheten. Aktuellt i maj samt juni är många datakurser: E-posthantering (Åbo 3.5), Smarttelefoner och pekplattor (Helsingfors 3.5), Powerpoint och presentationsteknik (Åbo 10.5), Digistoff – Fortsättningskurs II (Helsingfors 19.5) och Datasäkerhet (Helsingfors 7.6). I maj ordnas även Västerbotten möter Österbotten – studiebesök 9-10.5 i Vasa som svarsvisit för rikssvenskar på det besök till Umeå som arrangerades för österbottningar i maj 2015, samt kursen Att fånga engagemang (Vasa 18.5).

Mer info om kurserna och föreläsningarna med anmälningsuppgifter finns som länkar på webbplatsen sfv.fi.