”Om landsbygden och skärgården glöms bort i regeringens program är det bara fråga om en halv regionpolitik”

Sveaborg
Bildkälla: Wikimedia Commons/Michal Pise

Kommundirektören i Malax kommun Mats Brandt påminde på Seminariet för skärgårds-, kust- och insjöfrågor på Sveaborg, Helsingfors (1-2.6) om att det bara är fråga om en halv regionpolitik, ifall landsbygden och skärgården glöms bort i regeringsprogrammet. ”Ett helhetsperspektiv gör att stad, landsbygd och skärgård måste beaktas med sina egna särskilda utmaningar i ett tydligt sammanhang”, sade Brandt som håller med om att urbaniseringen är den dominerande kraften i regionpolitiken. Men en okontrolleradurbanisering kommer inte utan kostnader. Utbyggnad av bostäder, infrastruktur och service kostar, liksom ökande trafik från förorter, samt längre kötider, samtidigt som det i avfolkade regioner blir allt mera oekonomiskt att upprätthålla infrastruktur och service.

Landsbygden behöver även kyrkans stöd

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland offentliggjorde officiellt sina riktlinjer för landsbygden 23.5 i anslutning till kyrkodagarna i Kouvola. Det är Kyrkans landsbygdskommitté som utformat riktlinjerna, och bland de problemställningar som kyrkan lyfter, fram finns att landsbygdsområdena nära städerna växer, men utanför de här tillväxtområdena blir befolkningen allt äldre, samtidigt som helårsboendet minskar. Utvecklingen är inte så våldsam, men fortfarande är avfolkningen en realitet som tilltar ju längre bort från tätorterna man kommer. Trots att också gårdarna fortsätter att minska i antal, är emellertid basnäringarna fortfarande mycket viktiga på landsbygden, en betydelse som stiger ju glesare bygden blir. Att skapa ett mångsidigare näringsliv är en av de känsligaste frågorna för landsbygden, konstateras det i kyrkans riktlinjer.

Här kommer en annan allvarlig utmaning in, nämligen hur stora chanser att återvända har de ungdomar som flyttar till städerna och utbildar sig? Vilka är möjligheterna att utöva sitt yrke? Man kunde tillägga en fråga: Erbjuder våra utbildningsinstitutioner utbildning i mångsidiga yrken som behövs på landsbygden?

Ska hela Sverige leva? – TV-program debatterar

Bör hela Sverige leva, eller är det en del av utvecklingen att stora delar av landet töms på sin befolkning? Var fjärde kommun i Sverige har färre än 10 000 invånare, samtidigt som storstadsregionerna har en enorm växtvärk. Vad innebär det här för framtiden? Det blir direktsänd debatt från Umeå på onsdag (6.5) i SVT1 genom programmet Ett Sverige – debatten.

Uppgifterna är från webbplatsen svtplay.se, varifrån länk kommer att finnas till programmet.

Urbaniseringen i Sverige är snabbast i Europa, och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht hoppas att den ska bromsas upp, men betonar att det kräver utbyggd infrastruktur, bredband, fler arbetsmarknadsanpassade utbildningar på regionala högskolor och en rad andra dyra saker som han lobbar för hos regeringskollegerna.

Digital lanthandel – ett sätt att rädda Stavsjö från avfolkning

Ganska nyligen kom den tredje leveransen till Stavsjö föreningshus med en kylbil från Norrköping, och nu kommer en ny matleverans varje onsdagseftermiddag. Hittills har 18 familjer börjat beställa i den digitala lanthandeln. Martina Hallström, en av kunderna, säger att det är en häftig grej som gör att vi som bor på landsbygden kan få livet att fungera. Det känns praktiskt att sitta hemma framför datorn och handla till hela familjen och Hallström tror att det här även kan bli en form av social samvaro i Stavsjö, när antalet kunder ökar. Hallström bor nära Ålberga och hennes matleverans kompletterar de inköp hon gör på en stormarknad i Nyköping. Gunnar Casserstedt, en av initiativtagarna, säger att matkassekunderna får en portkod som gäller i ett dygn till föreningshuset. Vi har installerat ett litet kylrum och en frys, så man kan hämta när det passar. Den digitala lanthandeln kan göra att många äldre får en chans att bo kvar. Bredbandet finns på plats i samhället och nu har många gått en datakurs för att lära sig handla på nätet. Enligt Casserstedt körs en testperiod på fyra månader. Man skulle behöva komma upp i ca 30 familjer för att affären ska gå runt, och Casserstedt tror att många värdesätter att få hem varorna och slippa de två milen till Norrköping när man ska handla.

Är det värt att hålla landsbygden levande?

Urbaniseringen har intensifierats under de senaste åren, och storstäderna verkar erbjuda en mer gynnsam omgivning för många typer av verksamheter. Det är här som utvecklingen sker och det är här som de nya jobben skapas, för problemet är att antalet arbetsföra individer inte kommer att öka och därför är det svårt att utveckla näringslivet i hela landet. Generaldirektör Juhana Vartiainen på Statens ekonomiska forskningscentral VATT, säger att det sker en ekonomisk utveckling i vissa regioner, som t.ex. i huvudstadsregionen, och då är det en obönhörlig matematisk sanning att folk inte räcker till överallt, och då måste det ske en avfolkning någonstans. Bara själva koncentrationen av individer och företag verkar ha en gynnsam effekt på produktiviteten, så därför kan det till och med vara problematiskt att bromsa inflyttningen till städerna. På det viset bromsas nämligen också städernas framgång, så om det stämmer att koncentreringen till städerna ökar produktiviteten, så kommer vi att bli ännu fattigare om vi fortsättningsvis är utspridda.

Sveriges ”Skottland” Norrland skulle klara sig bra på egen hand

Norrland
Bildkälla: Wikimedia Commons

För en kort tid sedan röstade Skottland, med liten men ändå klar marginal, nej till att bryta sig ur Storbritannien och bli ett självständigt land, vilket har väckt de gamla resonemangen om ett självständigt Norrland. Enligt Bengt Roström, ekonom på Nordea, skulle Norrland klara sig bra. Banken har räknat på hur BRP (bruttoregionalprodukten) per person ser ut i olika regioner i Sverige, där Restsverige, framför allt Stockholmsregionen, är rikare. Gapet till övriga Sverige har emellertid minskat hela tiden, och förmodligen skulle Norrland komma ännu bättre ut än vad siffermaterialet antyder. Betalningsströmmarna är dock svåra att överblicka, men om vinsterna från produktionen skulle stanna i norr skulle det förbättra läget, menar Roström. Nu är inte debatten om exempelvis ett fritt Norrland aktuell i Sverige, men som ett tankeexperiment finns det stora likheter rent ekonomiskt, då Norrland är lite som Skottland, med stora naturtillgångar. Men det är samtidigt regionernas problem, då konjunktursvackor i industrin, eller allmänt försämrad konkurrenskraft på sikt, skulle slå hårdare i Norrland, som är ett industritungt område. Den krympande befolkningen är en annan utmaning.

Landsbygden behöver lokalt kapital – mikrofonder ett sätt att lösa kapitalförsörjningsproblemen

Sverige är det land i EU som har den snabbaste urbaniseringen – storstadsregionerna växer medan stora delar av landsbygden stagnerar eller har en märkbar befolkningsminskning, vilket är en oroande utveckling. Staden behöver landet, liksom landet behöver staden, men relationen mellan de två blir alltmer ojämlik. För att förse landsbygden med kapital till investeringar föreslår tre debattörer – ordförandena för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Åse Blombäck och Staffan Nilsson, samt VD:n för Mikrofonden Sverige Ulla Herlitz – på Nya Veckans Affärer att särskilda mikrofonder inrättas.

Läs hela debattinlägget (från 1.9) på adressen va.se.

Hemmanet Brännskär i Åboland öppnar skärgårdens knutar

Fiskehemmanet på Brännskär
Foto: Pia Prost

Lägg ihop skärgårdsbornas erfarenhet, finlandssvenskt kapital, tre unga energiska män, samt ett sagolikt läge, och vad får man? Jo, ett levande skärgårdshemman till glädje för dess invånare och hundratals besökare – på Brännskär i Åboland. Hemmanet Brännskär, som ligger på ön med samma namn söder om Nagu Lillandet i Pargas stad, köptes år 2010 av Åbolands skärgårdsstiftelse med ca 20 av holmens 50 hektar. Skärgårdsstiftelsen hade några år tidigare grundats av lokala krafter, som med stöd av några finlandssvenska institutioner ville satsa på att hålla kvar lite bofast befolkning på utskären. Idén är att hjälpa nya företagare att etablera sig i skärgården. Pristrycket från sommarstugemarknaden är sådant att fastighetspriset blir en stor tröskel för etableringar, trots att det är avfolkningsbygd, och utan skärgårdsstiftelsen hade Brännskär sannolikt blivit en sommarstuga. Men nu hyser den arbetande företagare som också betalar en marknadshyra.

Är tjejerna nyckeln till landsbygdens överlevnad? – radioprogram diskuterade tjejernas roll

Tjejer på landsbygden är ofta en osynlig grupp i det mediala rampljuset, men i Annandagsmorgon från Värmland i P1 idag sattes fokus på just denna grupp. Vi möter tjejer som vill flytta och tjejer som faktiskt har flyttat till landsbygden, samt hör experter och forskare från norr till söder. Urbaniseringen av Sverige pågår ju sen många decennier, och när landsbygdens avfolkning diskuteras i politiken, talas det ofta om att det är tjejerna som drar och att killarna blir kvar. Stämmer det? Är tjejerna nyckeln till landsbygdens överlevnad, och om hoppet hos landsbygdens starke män står till de unga kvinnorna, vad gör man i så fall för att få dem att stanna?

Vi hör bl.a. forskaren Lotta Svensson, genusvetaren Marie Nordberg, landsbygdsstrategen Christel Gustafsson och Riksorganisationen Hela Sverige ska levas ordförande Åse Blombäck. Vi hör gymnasietjejer i Torsby, som ger sin syn på den egna framtiden, vi kollar in ett jordskeppsbygge i Hällekil och vi möter Anna-Pia som driver Elviskafé i Östmark. Vi hör Milan, som flyttade från Kongo till en by i Medelpad och har gett sig in i skogsnäringen, och hälsar på när Mallbackens fotbollsdamer tränar.

Radioprogrammet (från 21.4) kan höras på webbadressen sverigesradio.se. Hör även: Kommun- och regionpolitiker om folkminskningen på landsbygden på samma adress.

Har regeringen lämnat verkligheten? – professor Hannu Katajamäki om storhetens ideologi

Fastän regeringen har skingrat ideologin i den traditionella vänster-höger dimensionen, finns där dock en gemensam vision: regeringen vill ha ett Finland med stora städer och stora förvaltningsenheter, en strävan som jag kallar för storhetens ideologi. Naturligtvis kan man inte skriva in en sådan agenda i regeringsprogrammet, så därför är drömmen om de stora städernas och de stora förvaltningsenheternas Finland en typisk smygagenda som förnekas. Man kan identifiera storhetens ideologi i regeringens förvaltningsreformer – man strävar efter stora enheter och centralisering. Man kan se denna tendens i exempelvis arbets- och näringsförvaltning, polisförvaltning, nödcentralverket, samt i kommun- och vårdreformen.

Förenhetligande planering kan stärka kyrkbyarnas ställning visar forskning

I forskningsrapporten Kirkonkylien mahdollisuudet ja eheyttävä yhdyskuntasuunnittelu (Kyrkbyarnas möjligheter och förenhetligande samhällsplanering) studeras förenhetligande samhällsplanering och de möjligheter den erbjuder i planeringen av kyrkbyar i samband med att kommunernas situation förändras. De centrala frågorna i undersökningen är: 1) Vad innebär förenhetligande samhällsplanering i kyrkbyar, och mer allmänt på landsbygden?, 2) Med vilka mål och medel kan förenhetligande samhällsplanering genomföras i kyrkbyar och i större byar på landsbygden?, samt 3) Vilka är förutsättningarna för förenhetligande om man ser till de varierande förhållandena i kyrkbyarna?

Förenhetligande samhällsplanering har traditionellt varit ett redskap som använts i stadsplaneringen, men det finns knappt några erfarenheter alls av att tillämpa sådan planering i landsbygdssammanhang, så dess betydelse är därför oklar.

Ska hela Europa leva? – lyssna på reportage om utvecklingen på den europeiska landsbygden

På landsbygden i nästan hela Europa pågår en avfolkning och människor har svårt att försörja sig. De möter en allt sämre service, och framtiden ser än mörkare ut om inget görs. Den bilden målades upp vid den första europeiska lands-bygdsriksdagen, European Rural Parliament, som hölls (13.11) i Bryssel. Journalisten Sven Börjesson från Studio Ett på Sveriges Radio var med på landsbygdsriksdagen i Bryssel och talade med delegater från en mängd länder. Lyssna på hans reportage om utvecklingen på den europeiska landsbygden.

Uppgifterna är bl.a. från Riksorganisationen Hela Sverige ska levas hemsida. Programmet kan höras på webbplatsen sverigesradio.se.

Svenska ”superbyar” utanför pendlingsbältet

Vissa byar växer trots att de ligger utanför pendlingsbältet, som tre ”superbyar” i Sörmland, Västmanland respektive Lappland. Den sörmländska byn Dunker ligger utanför pendlingsbältet till Stockholm, men ändå lockar den stadigt nya inflyttare, av vilka en hel del barnfamiljer. Dunker ligger utanför 45-minutersbältet – en bilpendlingsradie på högst 45 minuter från större städer som är den landsbygd som växer mest, men vissa dunkerbor pendlar ändå de nära 120 kilometrarna till Stockholm, som kan ta upp till tre timmar sammanlagt per dag beroende på trafikläget. Dunkerbornas gemenskap växte sig väldigt stark i början av 1990-talet, då skolan hotades flera gånger av nedläggning på grund av minskande elevantal. Till slut fick byborna nog och beslöt sig för att gå samman och starta en friskola, och efter många turer fick de tillstånd.

”Europas landsbygd organiseras medan media och makthavare sover”

Källa: European Rural Parliament

Den första europeiska landsbygdsriks-dagen, European Rural Parliament (ERP), som hölls 13.11 i Bryssel, avslutades med att de ca 150 delegaterna antog ett uttalande och en mängd motioner. Medan Europas landsbygd och dess invånare har enorma resurser i form av natur, erfarenhet, kultur och mångfald, står man ändå inför svåra utmaningar som avfolkning, isolering och en avsaknad av konkurrenskraftiga arbetstillfällen. Landsbygdsriksdagen konstaterade bland annat följande i sitt uttalande:

”Arbetet med att bygga hållbarhet för våra landsbygder kan bara ske genom vitala lokala demokratier och ett starkt partnerskap mellan de som beslutar om politiken som påverkar våra bygder, och de som lever och arbetar i dem. Vi uppmanar beslutsfattare på europeisk, nationell och regional nivå att ansluta sig till oss i ett funktionellt partnerskap, och att skapa dialog med oss för att göra det möjligt för våra bygder att leva och blomstra över hela Europa!”

Behöver glesbygden statligt stöd?

Är det konstgjord andning att ge landsbygden statliga stöd, eller är en rättvis återinvestering av de inkomster som glesbygdens naturresurser genererar? Debatten var het i tidningen Land (nr 42) om hur mycket staten och politikerna skall stötta avfolkningsorterna. På ena sidan står Ewa Back, ordförande i Norrlandsförbundet, som kräver en kraftfull räddningsplan och att 25 000 statliga jobb flyttas ut från storstäderna. Hela hennes debattartikel från i somras finns på webbplatsen dn.se. På andra sidan står Lars Anders Johansson, kulturansvarig på den liberala tankesmedjan Timbro, som menar att politiken och statliga stöd bara är konstgjord andning och hämmar glesbygdens tillväxt. Lyssna på hela hans inlägg i P1:s Studio Ett från i somras.

Uppgifterna är från tidningen Lands hemsida.