Finländsk landsbygdscentra – centrum i förändring och ny identitet behandlas på seminarium i Helsingfors

Forskningsprojektet Suomalaiset maaseututaajamat 2010-luvulla håller slutseminarium i Helsingfors 12.6 kl. 9.30-14.30 på Hotell Arthur.  Inom projektet har man undersökt nuläget och förändringar för sju finländska kyrkbymiljöer under de senaste trettio åren. Som grund och jämförelse för projektet utgjorde Heikki Kukkonens och Maija Rautamäkis forskningsprojekt Suomalainen maaseututaajama 1980-luvun alussa. Av undersökningsobjekten har strukturen för bosättningscentra ökat och utvidgats. Nya kommersiella tjänster, samt vägarna har märkbart förändrat bosättningscentrumen. Förändringar i kommungränser har redan till viss del förverkligats – en del av forskningsobjekten är inte längre självständiga kommuner. Till framtidens utmaningar för största delen av bosättningscentrumen hör befolkningens åldrande och minskning, samt servicens tillgänglighet och nåbarhet.

Program och anmälningsblankett (anmälan senast 4.6) finns (på finska) som länkar på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även projektets hemsida.

Byggnadskultur och levande byar i Lovisa behandlas på seminarium i Pernå

Seminarium om byggnadskultur och levande byar i Lovisa hålls den 27 mars kl. 10-16.30 i Kuggom gamla folkhögskolefastighet (numera Kuggom traditionscentrum) i Pernå, strax utanför Lovisa. Förmiddagens tema har rubriken Med idyllen som dragplåster, medan eftermiddagen har rubriken Levande byar i Lovisa. Bland det som tas upp, finns bl.a. följande rubriker: Från kärnkraftsstad till trähusidyll, Byarna inom Lovisa stads strategi, Byaverksamhetens utmaningar och ”Kirkonkylä, lähes kaikkien kaupunkiemme esi-isä – Kyrkbyn, förfadern till nästan varje stad i Finland”. Arrangör är Finlands svenska hembygdsförbund rf (FSH) i samarbete med Finlands Hembygdsförbund rf & Traditionscentrum Kuggom.

Mer info, program och anmälningsuppgifter (anmälningstiden gick ut 19.3 men intresserade kan höra sig för om det går att efteranmäla sig) finns på FSH:s webbplats.

”Pigga kyrkbyar ska lyfta Finland”

Inför riksdagsvalet i april spikar bl.a. Centern teser för att skapa jobb, tillväxt och välfärd, inte bara i metropolområdet, utan även på ”en levande landsbygd och i pigga kyrkbyar”. Man vill gå mot ett decentraliserat samhälle och skapa förutsättningar för 200 000 nya jobb, merparten inom bioekonomi och då inte minst inom miljöteknik. Jobben ska uppstå i små företag runtom i landet där naturresurserna finns och där personresurserna bör finnas. Tanken på ett decentraliserat samhälle är inte gammalmodig utan hypermodern, för aldrig har digitalisering, kommunikationsteknik och småskalig energiproduktion gjort distansjobb lika aktuellt, lika mainstreamat, som nu. För att det ska finnas jobb i glesbygden, måste det även finnas gymnasie- och yrkesutbildning där, ty annars investerar företagen inte i glesbygden och det garanterar att avfolkningen fortsätter.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Peter Buchert, i Hufvudstadsbladet (22.1).

Förenhetligande planering kan stärka kyrkbyarnas ställning visar forskning

I forskningsrapporten Kirkonkylien mahdollisuudet ja eheyttävä yhdyskuntasuunnittelu (Kyrkbyarnas möjligheter och förenhetligande samhällsplanering) studeras förenhetligande samhällsplanering och de möjligheter den erbjuder i planeringen av kyrkbyar i samband med att kommunernas situation förändras. De centrala frågorna i undersökningen är: 1) Vad innebär förenhetligande samhällsplanering i kyrkbyar, och mer allmänt på landsbygden?, 2) Med vilka mål och medel kan förenhetligande samhällsplanering genomföras i kyrkbyar och i större byar på landsbygden?, samt 3) Vilka är förutsättningarna för förenhetligande om man ser till de varierande förhållandena i kyrkbyarna?

Förenhetligande samhällsplanering har traditionellt varit ett redskap som använts i stadsplaneringen, men det finns knappt några erfarenheter alls av att tillämpa sådan planering i landsbygdssammanhang, så dess betydelse är därför oklar.